Get Adobe Flash player

Historik 1973 - 1998, kapitel 2

Amningshjälpens historik skrevs till vårt 25 - årsjubileum 1998

Kapitel 2 tar upp följande:

  • Amningshjälpens organisation
  • Medlemskap
  • Styrelse
  • Läns/lokalgruppens arbete

Kapitel 1 handlar om: Så började det, Gemenskap, Inflytandet ökar, Den fina amningsstatistiken - delvis Amningshjälpens förtjänst och Hjälpmammans viktiga roll.

Kapitel 3 handlar om: Kontoret, Ekonomi, Bibliotek och pressarkiv, Amningsnytt, Internationella Gruppen, Kodgruppen, Riksträffar, Övrig utbildning och Bröstpriset.

Kapitel 4 handlar om: Internationell utblick, WHO-koden, Nestlébojkotten, Amningsveckan, BFHI - Amningsvänliga sjukhusinitiativet, Steg 10 Amningshjälpens viktiga roll, Samarbete, Hemsida och Internet.

 ------------------------------------------------------------------------

Amningshjälpens organisation
De grundläggande mål som Amningshjälpen har i sina stadgar och handlingsprogram har hela tiden varit utgångspunkt för föreningsarbetet. Basen i verksamheten är och har alltid varit de enskilda medlemmarnas ideella insatser i lokalgrupperna. Amningshjälpen är en organisation som i ovanligt hög grad har präglats av individuella insatser. Under årens lopp har många fantastiska personligheter har engagerat sig i arbetet.

Medlemskap
"För att bredda basen för verksamheten bör varje medlem aktivt arbeta för att öka antalet hjälpmammor, medlemmar och prenumeranter"
Ur Amningshjälpens handlingsprogram

I slutet av 1973 hade 300 mammor skrivit till Amningshjälpen för att få råd och en del ville bli medlemmar. De första åren ökade medlemsantalet i föreningen stadigt. Allteftersom Amningshjälpen växte uppstod ett behov av att strukturera medlemskapet. Idag finns några olika medlemskap och en prenumeration. I samtliga ingår givetvis föreningens tidning Amningsnytt.

De olika varianterna:

  • Stödmedlem blir den som "bara" vill stödja föreningen och läsa Amningsnytt
  • Aktiv medlem blir den som vill göra lite mer,  t.ex. delta på lokalgruppsmöten, i utbildningar, i arbetsgrupper eller bli hjälpmamma/amningsrådgivare
  • Hjälpmamma/amningsrådgivare. Då krävs det att man har varit medlem i föreningen i minst sex månader och deltagit i läns/lokalgruppens möten samt fått godkänt på Amningshjälpens hjälpmammeprov. Då man blivit godkänd får man börja informera om amning. Amningshjälpens hjälpmammor/amningsrådgivare besitter en värdefull kunskap om amning. Alla hjälpmammor ska delta i läns- eller lokalgruppens rådgivning, antingen via telefon, mail och/eller Facebook. Utöver rådgivningen kan varje hjälpmamma vara så aktiv i föreningen som hon för tillfället önskar. Hjälmammor ger inte råd av medicinsk karaktär. Tystnadsplikt är en hederssak för varje medlem
  • Familjemedlem kan de bli som bor på samma adress som huvudmedlemmen.

Hjälpmammeprovet infördes ganska snart efter föreningens start och har reviderats fortlöpande. Provet omfattar bröstets anatomi, amningens fysiologi, olika rådgivningsfrågor i form av samtalsexempel och de nationella och internationella överenskommelser angående amning

"När jag fick mitt första barn fick jag problem med en sårig bröstvårta och tyckte inte att jag fick nog med stöd på BVC. När jag ringde till en hjälpmamma fick jag det stöd och den hjälp jag behövde. Jag blev intresserad av föreningen, ville gärna hjälpa andra mammor och sprida ut hur viktigt det är att amma sitt barn."
Beatrice Johansson, fd aktiv medlem i Boden.

"När man arbetar ideellt ska man inte ha dåligt samvete för att man inte hinner eller orkar allt det man vill, man måste få vara med på sina egna villkor. Vårt medlemsantal borde dock kunna vara mycket högre med tanke på hur många barn som föds varje år, vi kan nog bli bättre på att marknadsföra oss"
Monica Kolm-Sandström Boden, ordförande i Amningshjälpen 1997 - 2008 och fd hjälpmamma

Styrelse
Medlemmar från landets alla hörn har under årens lopp varit aktiva i Amningshjälpens styrelse. Vissa perioder har styrelsen sammanträtt via telefonmöten, av ekonomiska skäl och för att spara tid. Små som stora ämnen har diskuterats och beslutats om, men framförallt riksövergripande frågor som till exempel ekonomi, utbildning, presskontakter och andra löpande frågor som rör amning.

Eva Magnusson, Uppsala var Amningshjälpens första ordförande. Andra ordföranden har bl.a. varit Maudhe Hedström, Ann-Margret Yngve, Carina Sjögren, Elisabeth Kylberg, Elisabeth Olsson, Monika Kolm - Sandström (april 1995 - april 2008), Cecilia Wemmert (april 2008 - april 2009), Elina Koukkari (april - augusti 2009). Mellan augusti 2009 - 2011 hade föreningen ingen ordförande. Det jobbet delades upp av vår kontorist Helena Falk och talesperson Anna Herting. Från april 2011 till april 2015 var Ingrid Hyttsten ordförande. 2015 - 2016 hade föreningen ingen ordförande. Det jobbet delades upp av vår kontorist Helena Falk och talesperson Anna Herting.

Kassörer har bl.a. följande varit Gunilla Viklund, Ann-Margret Yngve, Marianne Hansen, Elisabeth Olsson, Barbro Holmström, Kerstin Karlsson, Gitte Dahlgren-Bengtsson och sedan 2004 är Helena Falk kassör.

"Mina år som ordförande var stressiga, men roliga och inspirerande"
Carina Sjögren, fd hjälpmamma i Norrköping

Läns- och lokalgruppsarbete
Länsgrupperna bedriver sitt arbete självständigt, inom ramen för Amningshjälpens stadgar och handlingsprogram. Varje grupp måste själv ansöka om bidrag från ex.vis Landsting till sin verksamhet. För att underlätta länsgruppernas arbete har styrelsen utarbetat en föreningstext med tips och anvisningar om hur verksamheten kan bedrivas. De olika gruppernas arbete varierar mycket liksom de ekonomiska förutsättningarna. Det ideella arbete som utförs i grupperna är stommen i Amningshjälpens föreningsuppbyggnad.

"De senaste åren har jag som hjälpmamma allt oftare blivit konsulterad av personal från hälso- och sjukvården för råd i amningsfrågor. Det kan vara direkta frågor från BVC, barnkliniker, distriktssköterskor och kuratorer eller att dessa hänvisar mammor med amningsproblem direkt till mig. Många av dessa kontakter har också föranlett hembesök. Vid några tillfällen har jag blivit kontaktad av elever från olika skolor som önskat information till arbeten i sina utbildningar. Jag har också anlitats som föreläsare om amning. Min erfarenhet är att det förutom hos föräldrar också finns ett stort behov av amningsrådgivning hos hälso- och sjukvårdspersonal. Detta har blivit mer tydligt det senaste decenniet"
Margareta Billebo, hjälpmamma i Karlstad

Länsgruppen leds av en länssamordnare som ansvarar för länets kontakt med styrelse och rikskontor, samordnar verksamheten samt ansvarar för genomläsning av länets blivande hjälpmammors prov.
Under årens lopp har de olika lokalgruppernas arbete resulterat i oräkneliga broschyrer, utställningar, möten med föräldrar och personal, seminarier, bojkottaktioner mot Nestlés marknadsföring av bröstmjölksersättningar i låginkomstländer, arrangemang i samband med amningsveckan och mycket mer. Grupperna medverkar vid föräldrautbildningar och studiecirklar för föräldrar och vårdpersonal. Studiecirklar för hjälpmammor och medlemmar fungerar som fortbildning i många län. På många platser i landet besöker medlemmar i Amningshjälpen ortens BB/MVC och BVC med jämna mellanrum och pratar med de nyblivna föräldrarna. Hjälpmammorna gör besöken på sin fritid utan ekonomisk ersättning.

Läns- eller lokalgruppen är också ett självklart diskussionsforum för de amningsproblem som hjälpmammorna får ta del av vid telefonrådgivningen. Det finns 20 aktiva länsgrupper (år 2016) inom Amningshjälpen och en del av de största länen är delade i lokalgrupper.

När föreningen blev mer känd ville man ha ett emblem


Första emblemet gjordes 1978 av Elisabeth Kalache 
   emblem1

 Det andra gjordes 1982 

emblem2

Det tredje gjordes 1994 av Cinna Gross (bild saknas)

Det fjärde och nuvarande (år 2016) logga ser ut så här

litenlogga

Exempel på aktiviteter i länen:

  • Hallandsgruppen har tillsammans med Hallands läns landsting 1992 arbetat fram broschyren "Amning Sugen på livet", som vänder sig direkt till föräldrarna. Broschyren blev så lyckad att styrelsen beslutade att den skulle bli Amningshjälpens officiella informationsbroschyr för hela landet. Den reviderades, fick nya fotografier och nytt omslag 1997 och 2008 gjordes ytterligare en stor revidering
  • Uppsalagruppen gjorde 1988 videon 'Amningens början' i samarbete med Kvinnokliniken och Barnkliniken vid Akademiska Sjukhuset. Manuskriptet skrevs av Svenska Amningsinstitutet på uppdrag av Amningshjälpen. Videon har sålts till många BB, MVC och BVC runt om i landet
  • 'Amningens början' såldes i så många exemplar att man kunde finansiera produktionen av "Suck me baby - en pjäs om amning" av och med Teater Da Capo 1990. Pjäsen har framförts vid utbildningstillfällen på olika kvinnokliniker runt om i landet. Dessutom har den spelats på WABA Global Forum i Bangkok i december 1996 (WABA = World Alliance for Breastfeeding Action) liksom på en amningskonferens i Florida. Pjäsen är lika aktuell idag som då den spelades första gången

"Teater är ett mycket bra sätt att förmedla ett budskap. De har lyckats fånga situationer med personal, mor/farföräldrar och mammor emellan. Det är ett bra sätt att komma åt attityder och vädra missuppfattningar"
Elisabeth Kylberg, pionjär och hjälpmamma i Uppsala

"Det tog ungefär ett år att arbeta fram pjäsen. Sedan turnerade vi i landet och spelade på olika kvinnokliniker, men tyvärr gjorde vi inte så många föreställningar. Vi hade kunnat spela mer än vad vi gjorde. Det här med marknadsföring behöver vi hjälp med. Efter många år efteråt fick vi erbjudande i december -96 att komma till Bangkok och spela pjäsen på WABAs konferensen" 
Siv Eriksson, skådespelare i Teater Da Capo, Uppsala

"Suck me pretty baby all night long, I know we´ve got some troubles, but we ain't doing nothing wrong, suck me in the morning just a little before day, suck me pretty baby till you dry my blues away, suck me suck me baby, suck me little baby like you suck your little thumb, suck me pretty baby till my nipples get numb, hold your head tight against my milkfilled breast, suck me little baby, I wonna give you the best, oh yeah"
Ur teaterföreställningen Suck me Baby

Inkomsterna från filmen "Amningens början" bidrog även till att, tillsammans med Svenska Kyrkan, finansiera produktionen av två amningsfilmer av Patricia de Guia Eriksson. Filmerna vänder sig till föräldrar och vårdpersonal i Filippinerna.

Nedan nämns material och händelser som haft betydelse för Amningshjälpens arbete:

  • 1975 "Bottle babies", en film om flaskdöden i Kenya, som producerades av Peter King
  • 1978 Gunilla Takamatsu ger ut skriften "Amning av barn med särskilda svårigheter"
  • 1979 Maudhe Hedströms bok "Flaskbarn" ges ut
  • 1980 Affischen "Närhet och värme" av Thomas Bergman trycks
  • 1980 Amningshjälpens första handbok för hjälpmammor, "Doroteas stolpar" ges ut. Den omarbetades senare och trycktes under namnet "Amningsråd"
  • 1996 ersattes den av "Handbok för amningsrådgivare" (den togs bort 2007 eftersom den inte gick att uppdatera)
  • 1982 Lokalgruppen i Skellefteå gjorde utställningen "Amma ditt barn"
  • 1984 Särtrycket ur "Amningsnytt - Att amma tvillingar" - producerades
  • 1986 gjordes en skärmutställning "Nappflaskan dödar i tredje världen"
  • 1990 Signe Franks utställning om "Amning på frimärken"
  • 1991 En affisch av en tavla av Carl Larssons fru Karin som ammar ett av barnen trycktes av lokalgruppen i Göteborg
  • 1992 DN:s uppmärksammade bilaga "Specialtidning om amning" av Malin Nordgren
  • 1993 UNICEF:s film "Det vita guldet" där bl.a. Lena Burström från Amningshjälpen intervjuas, visas på TV
  • 1994 Nytryck av Mejeriernas riksförbunds fina affisch "Mjölk är livet", som har fått bröstpriset
  • 1996 Kontor och redaktörer får tillgång till e-post
  • 1997 Vykort med reklam för Amningsnytt trycktes
  • 1997 Nytryck av "Amning Sugen på livet"
  • 1997 Örtaboken av Hildegard Nufer
  • 1997 Amningshjälpens hemsida på Internet och e-postrådgivning startar
  • 1997 E-postlistorna "Amningslistan" och "M-ammalistan" startas av Nanna Bylund
  • 1998 "Sugen på mer", om att amma länge, av vår ALU Ingrid Kalicka trycks
  • 1998 "Amningsboken", Kristin Svensson, Malin Nordgren
  • 1998 IBFAN får alternativa nobelpriset, The Right Livelihood Award
  • 2004 Lars Å Hansons bok "Immunobiology of human milk" trycks
  • 2006 + 2007 , trycks Sugen På Livet på utländska språk (arabiska, albanska, persiska, somaliska, ryska, franska, tigrinja, spanska, serbokroatiska och engelska).
  • 2008 "Sugen på livet" blir helt omarbetad av vår redaktör Marit Olanders (trycks i 60 000 ex som räcker knappt två år)
  • 2011 trycks Sugen På Livet (reviderad version av den svenska versionen från 2008) på utländska språk (arabiska, persiska, somaliska, albanska, kroatiska, ryska, thailändska, spanska och engelska).
  • 2011 - 2014, Amningskurs för blivande föräldrar - Ett projekt mellan Sensus studieförbund och Amningshjälpen som bekostas med medel ur Allmäna Arvsfonden. Startat av hjälpammman Anouk Jolin i Falun.

Under alla år har hjälpmammor och aktiva fått uppmärksamhet i press, radio och TV. Det har blivit många inslag och artiklar genom åren bland annat dessa:

  • I samband med 10-årsjubileet i Skellefteå uppmärksammades Amningshjälpen bl.a. i lokalradio och TV. Samma år var det också ett inslag om föreningen i Globalradion
  • Elisabeth Kylberg medverkade i Livslust inför Världsamningsdagen 7 juni 1992, som senare utökades till en Världsamningsvecka. I programmet pratade man då om amning, Amningshjälpens verksamhet och det var även ett inslag från Karlstadsgruppens arbete
  • 1996 var det ett nyhetsinslag i TV 4 om Amningshjälpen i samband med Världsamningsveckan
  • 25-årsjubileet har uppmärksammats bl.a. genom halvsidesartikel i DN, radiointervju och tidningsartiklar i samband med Riksträffen i Karlstad.

Amningshjälpens medlemmar har också gjort utställningar och deltagit i seminarier och arrangerat bojkottaktioner mot Nestlé:

  • 1982 genomfördes en stor bojkottsatsning tillsammans med Konsum i bl.a. Stockholm, Göteborg och Uppsala. Samma år presenterades Amningshjälpen på Läkarstämman
  • Vid ett Hälsoseminarium på SIDA 1982 deltog Amningshjälpen under temat "Vad Amningshjälpen har betytt för mig" och 1983 var det återigen seminarium på SIDA, den här gången under Ekumeniska U-veckan där Amningshjälpen var representerad
  • I Köpenhamn anordnades 1983 ett seminarium med titeln "Sociala förhållanden kring amning" där Amningshjälpen deltog med fyra personer
  • 1983 En utställning om Amningshjälpen genomfördes på Majornas bibliotek i Göteborg
  • 1984 visade Amningshjälpen utställningen "Amningshjälp i Tredje världen" på Kulturhuset i Stockholm
  • 1985 anordnade länsgruppen temadagar om amning på Gotland
  • 1988 hölls ett seminarium på ICH i Uppsala som utmynnade i rapporten "Amningsstrategier inför 90-talet"
  • 1994 arrangerade Amningshjälpen en utbildningsdag för vårdpersonal i Uppsala.

Flera uppsatser har skrivits om Amningshjälpen, bland andra:

  • "En alldeles speciell förening - Amningshjälpen" 1988 Barbro Holmström, Göteborgs Universitet
  • "Amningshjälpens upprinnelse och utveckling" 1995 Annukka Thorén och Marianne Axelsson, Kalmar Läns Vårdskola
  • "Amningshjälpen, en studie om Amningshjälpens verksamhet i Sverige" av Maria Segerström, Marie-Louise Lindgren, Susanne Ljungberg och Britta Nygren, Vårdhögskolan i Stockholm
  • "Att återvinna erfarenhetsbaserad kunskap" av Chi Persliden, Stockholms Universitet




Den här historiken började som ett ALUprojekt av Ninni Uhrus med Lena Burström som handledare. 
Research: Barbro Holmström, Agneta Holmberg, Susanne Ahlebrand, Monica Kolm-Sandström 
Komplettering och sammanställning:  Elisabeth Kylberg, Lena Burström, Monica Kolm-Sandström, Marit Olanders och Helena Falk.