Get Adobe Flash player

Historik 1973 - 1998, kapitel 3

Amningshjälpens historik skrevs till vårt 25 - årsjubileum 1998

Kapitel 3 tar upp följande:

  • Kontoret
  • Ekonomi
  • Bibliotek och pressarkiv
  • Amningsnytt
  • Internationella Gruppen
  • Kodgruppen
  • Riksträffar
  • Övrig utbildning
  • Bröstpriset


Kapitel 1 handlar om: Så började det, Gemenskap, Inflytandet ökar, Den fina amningsstatistiken - delvis Amningshjälpens förtjänst och Hjälpmammans viktiga roll.

Kapitel 2 handlar om: Amningshjälpens organisation, Medlemskap, Styrelse och Läns- och lokalgruppsarbete.

Kapitel 4 handlar om Internationell utblick, WHO-koden, Nestlébojkotten, Amningsveckan, BFHI - Amningsvänliga sjukhusinitiativet, Steg 10 Amningshjälpens viktiga roll, Samarbete, Hemsida och Internet.

-----------------------------------------------------------------------

Kontoret 
Under Amningshjälpens första år sköttes arbetet med medlemsregister och materialutskick ideellt. Anne-May Hedlund, Borläge var en av stöttepelarna som skötte materialförårdet under många år. 1985 tog Elisabeth Olsson i Malmö över ansvaret för sekreterarsysslan på ideell basis. Hon märkte snart att det behövdes en samlingspunkt för de olika arbeten som Amningshjälpen utförde, t.ex. materialförsäljning, informationsutskick, protokollskrivning och ekonomi. Så småningom blev det ett mer och mer betungande arbete och föreningen beslutade att anställa en kontorist på halvtid från 1988. Elisabeth Olsson anställdes och hon organiserade upp alla rutiner kring kontoret. Hon datoriserade också många arbetsuppgifter. 1993 flyttades kontoret till Barbro Holmström i Ludvika. Mellan 1995 och 1998 bedrevs arbetet på heltid tack vare en halv lönebidragsanställning. 
Mellan 1998 och 2004 sköttes kontoret av Ulla Osborne i Rydsgård, Skåne, på halvtid. 
2004 flyttades kontoret till Helena Falk i Rimforsa, Östergötland som också arbetar halvtid. 2015 flyttade Helena Falk till Linköping och kontoret följde med till Linköping.

Ekonomi
Den ekonomiska situationen för föreningen har alltid varit tajt. Styrelsen har kämpat med ansökningar om bidrag och ekonomiska kalkyler. Föreningens intäkter består av medlemsavgifterna och materialförrådets vinst samt organisationsbidrag från Socialstyrelsen och senare från Folkhälsoinstitutet mellan 1978 och 2013.
När Folkhälsoinstitutet aviserade det osäkra läget tillsattes 1997 en ekonomisk kommitté (bestående av Barbro Holmström, Karin Franzén och Monica Kolm-Sandström) som fick i uppdrag att se över alternativa sätt att klara av ekonomin, t.ex. sponsring. Deras arbete resulterade i rapporten "Amningshjälpen igår, idag och i morgon".

Bidrag från Ungdomsstyrelsen (från 2014 är det nya namnet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor)
2010: 170 000 kr (50 000 betalades tillbaka till US då vi fick bidrag från FHI).
2011: 200 000 kr (50 000 betalades tilbaka till US då vi fick bidrag från FHI).
2012: 250 000 kr.
2013: 250 000 kr.
Bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
2014: 262 500 kr.
2015: 252 000 kr.
2016: 0 kr.

Bidrag från Folkhälsoinstitutet:
2010: 70 000 kr.
2011: 70 000 kr.
2012: 70 000 kr.
Från 2013 var det Socialstyrelsen som övertog föreningens bidragsansökan från Folkhälsomyndigheten (fd Folkhälsoinstitutet)
2013: 70 000 kr.

Bibliotek och pressarkiv
Amningshjälpens bibliotek startades i Värmland i slutet av 70-talet. Bland annat arbetade Marianne Lenz med bibliotekets uppbyggnad. Biblioteksansvarig och plats har varierat genom åren. Signe Franks i Göteborg lade ner mycket tid och energi under åren 1984-1993 på att bygga upp ett gediget bibliotek, med många nationella och internationella kontakter. Kerstin Petersson i Ängelholm tog över och 1997 flyttades det och pressarkivet till Agneta Holmberg i Vilhelmina. Pressarkivet startades 1983 för att samla in de artiklar om amning och Amningshjälpen som skrivs i svensk press.
2009 skänkte Amningshjälpen både bibliotek och pressarkiv till Kvinnohistoriska Samlingarna vid Göteborgs Universitetsbibliotek. De böcker som de inte ville ha delades ut till medlemmarna på Riksträffen 2009.

Amningsnytt
Föreningens tidning Amningsnytt har utvecklats från ett stencilerat häfte till en professionell tidskrift som har fått en allt större roll inom hälso- och sjukvården. Efterhand som artiklarna rörande amningsforskning blev mer omfattande så ökade intresset från hälso- och sjukvården. Amningsnytt har sedan 1974 regelbundet kommit ut med fyra nummer per år.

"Det första numret av tidningen tryckte Eva och jag i Psykologens källare. En mörk, murrig källare och en stor, hemsk och krånglig kopieringsapparat. Vi vevade och slet. Det kom i alla fall ut ett nummer som vi häftade ihop. Vi gjorde kanske en 50-100 ex" 
IngaLill Svanström, pionjär och fd hjälpmamma i Uppsala

2015 trycktes tidningen i en upplaga på 1 600 ex med 24 sidor. Emellanåt görs tjockare specialnummer. De första åren skickades tidningen enbart till medlemmar, men från 1980 har man kunnat prenumerera på Amningsnytt utan att vara medlem. I början innehöll tidningen framför allt baskunskaper, som man ville sprida vidare. Under årens lopp har olika teman tagits upp: amning av tvillingar, för tidigt födda och sjuka barn, kolikbarn, adoptivbarn liksom långtids- och tandemamning. Dessutom belyser tidningen kulturella och juridiska aspekter på amning, hjälpmammors personliga erfarenheter och tankar, samt aktuell forskning. Tips på amningslitteratur finns förstås med i nästan varje nummer.

"Första tidningsnumret drogs på blåstencil /......./ Vi hade många funderingar kring namnet. "Mjölkligan" hörde till de mer fnittriga förslagen, men/..../ Amningsnytt tyckte vi lät kort och gott"
IngaLill Svanström, pionjär och fd hjälpmamma i Uppsala

Från början var bland annat Kristin Svensson, Ann-Margret Yngve och Rosi Tholin redaktörer. Signe Franks i Göteborg ansvarade för tidningen 1986 - 1993. Efter henne tog Karin Salomonsson över redaktörskapet, samma år som ett stormigt årsmöte beslutade om att tillåta annonser i tidningen. Under ett år delade Nanna Bylund i Västerås och Monica Kolm-Sandström i Boden på posten och 1996 - 2000 var Nanna Bylund ensam redaktör. Marit Olanders var redaktör mellan 2000 - 2010 då Elisabeth Ubbe tog över. Elisabet Ubbe slutade som redaktör i september 2015 då Torunn Öhberg tog över posten som redaktör.
Redaktören fick tidigare ett arvode för varje nummer, men sedan 1998 är redaktören anställd på halvtid.

Under 2011 ändrades layout, design och typsnitt på Amningsnytt för att mer passa det moderna samhället. Tidningens redaktionella innehåll ändrades om och tidningen har därefter haft kortare artiklar och fler bilder.

Under 2016 ändrades designen på Amningsnytt.

Internationella gruppen
Maudhe Hedström, en av de tidiga medlemmarna i Amningshjälpen och föreningens andra ordförande var också en av initiativtagarna till bildandet av Internationella gruppen 1979. Det uppstod ett behov av en arbetsgrupp eftersom kontakterna med amningsorganisationer i andra länder hade blivit så omfattande att styrelsen inte hann med allt. Gruppen stödjer internationellt amningsarbete bl.a. genom att:

  • Hålla kontakt med systerorganisationer i andra länder
  • Informera om amningens fördelar och de stora risker som bröstmjölksersättning medför i ett globalt perspektiv
  • Medverka till att bygga upp ett internationellt nätverk av amningshjälpsorganisationer och deltar i samarbete med lokala organisationer i amningsprojekt i andra länder
  • Internationella gruppen bevakar informationsmaterial från FN (Förenta Nationerna), INFACT (Infant Formula Action Group), IBFAN (International Baby Food Action Network), BMA (Baby Milk Action) och andra

Internationella gruppens medlemmar har bland annat bestått av Margaretha Billebo, Susanna Berggren, Christina Bernold och Mari Pregmo.

Här är några saker som Internationella gruppen har gjort under åren:

  • Hjälpmammeprovet har översatts till engelska och förmedlats till Ungern
  • Amningshjälpen stödde en amningskampanj i Malaysia i samarbete med Sida. Kampanjen startade 1984 och drevs av en konsumentorganisation CAP (Consumers Association of Penang). 1987 utvärderades kampanjen av Gerd Brandell och Kristin Svensson från Amningshjälpen. Det konstateras i rapporten från utvärderingen att ett långsiktigt arbete pågick för att dels skydda amningen mot den mycket aggressiva marknadsföringen av bröstmjölksersättning och samtidigt stödja och främja amningen. 
    (Amning i Malaysia, Utvärdering av en amningskampanj, 1989)

" Sköterskorna använde sig av mycket pedagogiska bilder när de undervisade. De hade ritat ett stort bröst och ritat och klippt ut ett barnhuvud. Med hjälp av detta kunde de på ett bra och enkelt sätt illustrera hur barnet skall ha hela bröstvårtan och en del av vårtgården i munnen"
Gerd Brandell, Kristin Svensson

  • Vid IBFAN-mötet 1996 i Luxemburg hade man tillsammans med tyska och maltesiska motsvarigheterna till Amningshjälpen en workshop där även UNICEF deltog. Workshopen handlade om hur man bygger upp en amningshjälpsorganisation i Östländerna och Baltikum

2009 lades Internationella Gruppen ned eftersom aktiviteten varit låg de senaste åren.

Kodgruppen
1982 startades kodgruppen som då bestod av Carina Sjögren och Gerd Brandell. Kodgruppen arbetade mycket aktivt under tillkomsten av den svenska koden, dvs ända till hösten 1983. De deltog i ett antal möten med Socialstyrelsen och Konsumentverket, skrev brev och uppvaktade politiker. De arbetade även bl.a. för att den svenska koden skulle bli lagfäst, inte bara ha formen av en överenskommelse, men utan att lyckas. Däremot lyckades de få en viss framgång när det gällde åldersgränsen. (se informationsruta om koden). 1984 tog Inga-Lill Svanström över. Nu när koden fanns så förändrades arbetsuppgifterna och huvuduppgiften blev att bevaka överträdelser av koden och anmäla det till Konsumentverket. Vid årsmötet 1998 bestämdes att kodgruppen skulle uppgå i Internationella Gruppen.

Riksträff/Årsmöte 
Maudhe Hedström i Västergötland tog initiativ till Amningshjälpens första riksträff i Skövde 1976. Riksträffar har sedan anordnats varje år av någon lokalgrupp. Här är en sammanställning av årens Riksträffar med tema och var Riksträffen hölls:

  • 1976 Skövde, AMNINGSHJÄLPENS FÖRSTA RIKSTRÄFF!
  • 1977 Mockfjärd, Organisationens fortsatta arbete
  • 1978 Eskilstuna, Amning i internationellt perspektiv
  • 1979 Uppsala, Amningshjälpens arbetssätt
  • 1980 Karlstad, Att amma är ett sätt att leva
  • 1981 Södertälje, Allergi, internationella amningsfrågor, familjens sociala situation
  • 1982 Vänersborg Föräldrautbildning
  • 1983 Skellefteå, 10-årsjubileum. Hormoner
  • 1984 Uppsala, Amning/magtarmsystemet. Omvårdnadsforskning kring amning
  • 1985 Lund, Barnafödande som kris / livsförändring, födelsedepression
  • 1986 Karlstad, Bröstoperation och komplikationer vid amning
  • 1987 Linköping, Kängurumetoden, allergi, preglandin i bröstmjölk
  • 1988 Västerås, Undervisning för hjälpmammor
  • 1989 Västerås, Gifter i bröstmjölk
  • 1990 Orsa, Mora BB. Traditionella barnmorskor i Afrika
  • 1991 Orsa, Vår organisation - Gårdagen - Morgondagen "Suck me baby - en pjäs om amning" Teater Da Capo
  • 1992 Linköping, Skuldkänslor Att inte amma, attityder och teknik vid amning
  • 1993 Uppsala, 20-års jubileum på Wijks slott. Rådgivning, teknik, innehåll och etik
  • 1994 Göteborg, Chloe Fisher föreläste om betydelsen av tilräckligt stort tag. Britta Hejdenberg föreläste om Laktationsutbildning. Britt Magnusson föreläste om Om ABC-enheten på Sahlgrenska
  • 1995 Lund, Bim Riddersporre föreläste om Tidig anknytning och vardaglig kontakt. Berit Erlandsson föreläste om Prematura barn och hur familjen påverkas
  • 1996 Boden, Ingrid Lundén föreläste om gruppers utveckling och speciellt kvinnors utveckling. maja Marksén föreläste om FUNKA, unga mammor, kvinnors hälsa och stress. Kerstin Nyström föreläste om tidiga separationer
  • 1997 Eskilstuna, Maria Borelius föreläste om stöttning under och efter förlossning. Peter Backman föreläste om papparollen. Ulf Klingvall föreläste om sina erfernheter som familjerådgivare. Ulf T Eriksson föreläste om kropp och själ och fysisk träning
  • 1998 Karlstad, 25-års jubileum. Lars å Hanson föreläste om immunologi och amningens nytta före, under och efter amningsperioden. Karin Hellström Loodus föreläste om amning, mat och läkemedel/alkohol/rökning/droger. Kristin Svensson föreläste om utbildning för vårdpersonal
  • 1999 Kalmar, Ymerprojektet, amningens psykologi, föreningens arbete
  • 2000 Rimforsa, Kerstin Hedberg-Nykvist föreläste om hur underburna barn utvecklar sugförmåga vid amning. Barnläkare Britta Nordström från Rinkeby föreläste om amning i mångkulturell miljö. Liisa Svensson föreläste om föreningen Unga föräldrar
  • 2001 Vittsjö, Lisa Rydén föreläste om Bröstkirurgi och amning. Eva Adem och Petra Birgersson föreläste om amningsmottagning
  • 2002 Mölndal, Susanne Skyllberg föreläste om att amma när någon slår. Anna Maria Westlund föreläste om att amma flera. Kristin Svensson föreläste om bröstsmärta vid amning
  • 2003 Uppsala, 30-års jubileum. Tomas Ljungberg föreläste om den ursprungliga vägen. Elisabeth Helsing föreläste om amningsfrekvens. Helena Knutsson föreläste om amning i jägar- och samlarkulturer
  • 2004 Mariestad, Ulrika Ernvik föreläste om övergrepp och hur amningen påverkas. Susanne Skyllberg föreläste om misshandlade kvinnor och deras amning. Anette Ekström föreläste om forskning om amningslängd
  • 2005 Stockholm, Kristin Svensson föreläste om Amning - olika för alla. Malin Bergström föreläste om ?
  • 2006 Boden, Elisabeth Kylberg föreläste om samsovningsstudier. Maria Tyni och Carina Emanuelson förelästa om hgur man kan stödja mammor i deras amning. Yvonne Bergmark Bröske föreläste om motiverande samtalsmetodik
  • 2007 Karlskrona, Rachel Myhr föreläste om Bröst är inte bäst. Kristin Svensson föreläste om att veta råd, vad vården säger om amning o sömn o hur det tas emot av föräldrar
  • 2008 Karlstad, 35-årsjubileum. Louise Hallin och Kristin Svensson föreläste
  • 2009 Eke på Gotland, Elisabeth Ubbe föreläste om amning, anknytning och bärsjalar. Marie Flygård föreläste om samtalsterapi i psykosyntes
  • 2010 Rimforsa, Tomas Ljungberg föreläste om Samspel, anknytning, amning - urtid, nutid, framtid. Elisabeth Kylberg föreläste om hur kunskapen ombröstmjölk påverkar amning. Anna Maria Westlund föreläste om vad som är Amningshjälpens ansvar och när vi ska skicka den hjälpsökande vidare. Margareta Billebo föreläste om hur lokalgruppen kan söka landstingsbidrag. Anna Maria Westlund föreläste om amningshjälpmedel
  • 2011 Rimforsa, Senaste forskningen av Lars Å Hanson, Hur kvinnor upplever amningsinformation under graviditeten, Hur förlossningen påverkar amningsstarten, Amning - en existensiell utmaning
  • 2012 Ystad, Kommunikation, Media och Amning - hur man förmedlar amningsbudskap i sociala medier och massmedia förr, nu och i framtiden. Amning och jämställdhet, Ett hot eller en möjlighet?Amning, Närhet och Samspråk - ur barnets perspektiv. Amningslängd och normalitet - ett etnologiskt perspektiv på hur länge man amma. Att arbeta som barnmorska i Malmö med kvinnor från hela världen. Förberedande amningskurser för blivande föräldrar. Ett treårigt projekt finansierat med medel från Allmänna Arvsfonden. Ett samarbete mellan Amningshjälpen och Sensus
  • 2013 Stockholm, Regnbågsfamiljens resa till att få ett kärleksbarn, sprida information om amning, med jämställdhetsmål, till personal i vårdkedjan, Kulturella skillnader i amning - Präglas vi av fördomar? Om familjebildning och amning i invandrargrupper, Regnbågsfamiljens perspektiv med fokus på amning
  • 2014 Borlänge, Föreläsare var: Jean-Claude Mercier och Suzanne Dionne – Exclusive breastfeeding and the biological approach in industrial countries - What difference it makes. Elisabeth Iregren – Historiska perspektiv på amning och spädbarns-dödlighet - Medeltid och historisk tid. Jenny Ericson – Proaktivt amningsstöd och amningsfysiologi
  • 2015 Västra Götaland, Föreläsare var Eva-Maria Wassberg – Amning, anknytning och mänskliga rättigheter - Ur en hembarnmorskas perspektiv”. Jill Bergman – ”Developmental neuroscience in practice - Supporting early breastfeeding and advocating for the baby. Lina Palmér – ”Amning och existentiell sårbarhet” och Katarina Heed – ”Amningskomplikationer & Interventioner i en blandad kompott
  • 2016 Rimforsa, Föreläsare var Kristin Svensson och Anna Maria (Mia) Westlund - Hur kan vi se tecken på att allt inte står rätt till med bebis. Kristin Svensson . Smärtsam amning. Elisabeth Kylberg - Bröstmjölkens variationer. Elisabeth Kylberg - Vilka rättigheter har ammande i arbetslivet?. Anna Maria (Mia) Westlund - Amningshjälpmedel
  • 2017 Malmö

Övrig utbildning 
Under åren har flera utbildningshelger för hjälpmammor och aktiva medlemmar anordnats bland annat i Lindesberg 1987, Flämslätt 1996, Göteborg 1997, Uppsala 2004, 2007, 2010 och 2013. Varje utbildningstillfälle har haft sitt givna tema, till exempel länssamordnarens arbete, rådgivning, empati med mera. Dessutom har lokalgrupperna under alla år vidareutbildat sig inom gruppen, via studiecirklar, egna utbildningsdagar och regionträffar.

"Det är otroligt viktigt att kunna ha en utbildningshelg varje år för hjälpmammorna som en slags belöning för deras tidskrävande engagemang i föreningen. Man upplever alltid Riksträffar och utbildningshelger som en "kick" och får förnyad inspiration och kraft. Undrar hur många timmar som vi under ett år sammanlagt lägger ned på Amningshjälpsarbete?! Det är speciellt tråkigt att vi inte har råd att ordna något under vårt jubileumsår".
Monica Kolm-Sandström, ordförande 1997 - 2008

Bröstpriset 
Bröstpriset instiftades vid Amningshjälpens tioårsjubileum 1983 och utdelas för "amningsfrämjande kulturinsats eller annan samhällelig amningsfrämjande insats ". Vilken medlem som helst kan nominera någon för Bröstpriset, men det är de deltagande på Riksträffen det året som röstar fram vinnaren. Prisets utseende har varierat genom åren, 1997 - 2008 var priset en skulptur av en frodig Venus från Willendorf i vit lera skapad av Göteborgskonstnären Maria Kristiansson.
Sissi Stahli i Björsäter, Linköping, gjorde Bröstpriset i form av frodig kvinnoskulptur i lera år 2009.
Katrin Skoglund i Borås gjorde Bröstpriset mellan 2010 - 2015.
Från 2016 är Bröstpriset ett diplom designat av Helena Falk med Bröstprislogga designad av Sofia Kroon Valter och Lin Dalén.

Dessa har fått Bröstpriset: 
1983 Per Dunsö och Ola Ström för visan "Mammas lilla fik" 
1984 Mejeriernas riksförbund för affischen "Mjölk är livet"
1985 Simone Cederqvist för Rädda Barnens affisch "Låt barnen leva"
1986 Staffan Lindén för teckningen "Det är väl alkoholfritt morsan?" 
1987 Astrid Lindgren och Ilon Wikland för fint amningsavsnitt i boken "Ronja Rövardotter" 
1988 Lennart Nilsson för fint amningsfotografi 
1989 Isabelle Allende för fina beskrivningar av amning i romanen "Andarnas hus" 
1990 Ingen utdelning 
1991 Teater Da Capo för teatern "Suck me baby - en pjäs om amning" 
1992 Malin Nordgren för artikelserie i DN om amning 
1993 AnnaBerit Arvidsson, Ann-Marie Widström och Kyllike Christiansson för videon "Breastfeeding - the babys choice" 
1994 Ingen utdelning 
1995 Gro Nylander för videon "Bröst är bäst"
1996 Stina Ekblad för krönika om amning i tidningen Land. 
1997 Maria Borelius för filmen "Nyblivna mammans video"
1998 Håkan Jaenson och Gunna Grähs för barnboken "Jag såg, jag ser" 
1999 Kristin Svensson och Malin Nordgren för "Amningsboken"
2000 "Bröstens historia" av Marilyn Yalom
2001 Hagabion i Göteborg för anordnandet av babybio
2002 Thomas Ljungberg för sin forskning om hur människan fungerar biologiskt
2003 Nanna Bylund för sin bok "att amma"
2004 Kerstin Hedberg-Nykvist för sin fempoängskurs amning och bröstmjölk
2005 Lars Å Hanson för sin bok "Immunobiology of Human Milk" 
2006 Cecilia Moen för nättidningen ABC nättidning för nyfikna föräldrar
2007 Laleh för sin låt "Mamma"
2008 Linda Skugge för sin bok "Ett tal till min systers bröllop"
2009 Eva-Lotta Funkqvist, Kerstin Hedberg-Nyqvist och Uwe Ewald för "1:st European Conference on the Kangaroo Mother Method" i Uppsala hösten 2008
2010 Lena Weimers, Hanna Gustafsson och Anna Gustafsson för boken "Amningsguiden"
2011 Lin Dalén för hennes blogg Sagogrynet - Amning i nöd och lust www.sagogrynet.se
2012 Knattetimmen på radions P1, Malin Alfvén och Louise Hallin
2013 Marit Olanders, författare till boken "Amning i vardagen"
2014 Anouk Jolin, för sitt engagemang och startande av projektet "Amningskurs för blivande föräldrar"
2015 Tidskriften NÄRA BARN
2016 Lisen Forsberg för hennes blogg www.babybaby.se2017

 

 

 

Den här historiken började som ett ALUprojekt av Ninni Uhrus med Lena Burström som handledare. 
Research: Barbro Holmström, Agneta Holmberg, Susanne Ahlebrand, Monica Kolm-Sandström 
Komplettering och sammanställning:  Elisabeth Kylberg, Lena Burström, Monica Kolm-Sandström, Marit Olanders och Helena Falk.