Get Adobe Flash player

Historik 1973 - 1998, kapitel 4

Amningshjälpens historik skrevs till vårt 25 - årsjubileum 1998

Detta fjärde och sista kapitel tar upp följande:

  • Internationell utblick
  • WHO-koden
  • Nestlébojkotten
  • Amningsveckan
  • BFHI - Amningsvänliga sjukhusinitiativet
  • Steg 10, Amningshjälpens viktiga roll
  • Samarbete
  • Hemsida 
  • Internet

Kapitel 1 kan du läsa om: Så började det, Gemenskap, Inflytandet ökar, Den fina amningsstatistiken - delvis Amningshjälpens förtjänst och Hjälpmammans viktiga roll.

Kapitel 2 kan du läsa om: Amningshjälpens organisation, Medlemskap, Styrelse och Läns- och lokalgruppsarbete.

Kapitel 3 kan du läsa om Kontoret, Ekonomi, Bibliotek och pressarkiv, Amningsnytt, Internationella Gruppen, Kodgruppen, Riksträffar, Övrig utbildning och Bröstpriset.

-------------------------------------------------------------------------
Internationell utblick

WHO-koden 
WHO antog 1981 en internationell kod för marknadsföring av bröstmjölksersättningar. En svensk tillämpning av denna kod utarbetades av Socialstyrelsen, Konsumentverket och Livsmedelsverket och utkom 1983 som Allmänna råd från Socialstyrelsen 1983:2 (SoSFS 1983:2). Syftet med koden var att framförallt skydda amningen genom att reglera marknadsföringen av bröstmjölksersättningar, t ex genom att inte tillåta direktreklam till föräldrar, bilder av barn på förpackningar och så vidare.

WHO koden avsåg produkter avsedda för barn under spädbarnsåret utan att ange någon ålder. Den svenska tillämpningen begränsade omfattningen att gälla produkter avsedda för barn under de första 6 månaderna. Socialstyrelsen har vid en översyn av den svenska tillämpningen av koden tillsammans med Folkhälsoinstitutet, Konsumentverket och Livsmedelsverket kommit med ett förslag till en ny svensk tillämpning, som redovisas i rapporten "Mera amning - mindre välling, Förslag till ny svensk tillämpning av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar" Socialstyrelsen art nr 1997-00-040). Det nya förslaget avviker framförallt på två punkter i jämförelse med den tidigare koden: skrivning med skall i stället för bör, en utvidgning av omfattningen till att gälla produkter avsedda för barn upp till 1 års ålder.
"En av frivilligorganisationernas huvuduppgifter är att bevaka regeringar och se till att de lagar och rekommendationer som kommit till genom mycket raffinerade påtrycknings-verksamhet verkligen används och efterföljs"
Mother Earth News/ Amningsnytt

Läs mer om WHO-koden och dess nyare direktiv/tillämpningar på vår sida om WHO-koden

Nestlébojkotten 
I syfte att utöva påtryckningar på de företag som bryter mot WHO-koden pågår sedan 1977 en bojkott mot Nestlé, ett av de största livsmedelsföretagen som återkommande bryter mot koden. Utåt ger Nestlé sken av att vilja främja amning, men gör sig ständigt skyldig till överträdelser mot WHO s internationella kod och saboterar amningen genom att använda oetiska säljmetoder. I Sverige startade bojkotten 1981 av en rad organisationer med NAFIA i spetsen. Bojkotten avblåstes 1984 då företaget lovade att följa WHOs kod. Överträdelserna fortsatte dock och bojkotten återupptogs 1988. Under de senaste åren har rapporten "Cracking The Code" 1996 kommit från IGBM (the Interagency Group on Breastfeeding Monotoring) som består av 27 olika föreningar, institutioner och kyrkor i England och från IBFAN "Breaking The Rules - Stretching The Rules" 1998 som ytterligare bekräftar att Nestlé fortsätter överträdelserna!

I Sverige stödjs bojkotten av bland andra: Amningshjälpen, Svenska Barnmorskeförbundet, föreningen för Barnsjuksköterskor, Vårdförbundet och Rädda barnen.

Amningsveckan
"Världsamningsveckan" infaller första veckan i augusti varje år. I Norden firas Nordiska amningsveckan vecka 42 eftersom det är svårt att anordna en kampanj mitt i sommaren. Det är olika teman varje år. Några exempel: "Amning stärker kvinnorna","Amning, ett naturligt miljöval" och "Amning lönar sig - för familjen, folkhälsan och framtiden." Aktiviteterna hos de olika länsgrupperna ute i landet varierar under amningsveckan. Exempelsvis att få konditorier att baka bröstbakelser, ordna amningsföredrag/seminarier, utställningar (på bibliotek, sjukhus, Apotek, vårdcentraler mm), skriva debattartiklar, insändare, besöka BB, ordna amningscafe´ och bjuda in ammande mammor och pressen.
Läs mer om Amningsveckan HÄR

BFHI - Amningsvänliga sjukhus initiativet 
1990 publicerade WHO och UNICEF skriften: "Att skydda, främja och stödja amning". Den vänder sig till vårdpersonal som arbetar med blivande och nyblivna mammor/föräldrar. I skriften återfinns de "10 stegen för en lyckad amning", vilka är ett minimum för att bli godkänd som Amningsvänligt sjukhus. 

WHO och UNICEF antog 1990 "Innocentideklarationen" tillsammans med andra globala organisationer och biståndsorgan. Denna deklaration lyfter fram vikten av amning för mor, barn och samhället. Vidare innehåller den riktlinjer och rekommendationer till regeringar för att skydda, stödja och främja amning på olika sätt på olika nivåer i samhället.

1991 tog UNICEF initiativet till en kampanj för att bidra till en amningsvänlig vård på BB-avdelningar i hela världen (Amningsvänliga sjukhus initiativet = Baby Friendly Hospital Initiative, BFHI). Amningshjälpen har tagit aktiv del i arbetet för Amningsvänliga sjukhus i Sverige sedan starten. Amningshjälpens representant Elisabeth Kylberg har deltagit både i expertgruppen och i Nationella Kommittén för Amningsvänliga sjukhus. 

Luleå BB (numera nedlagt) var först i landet med att bli utnämnt till Amningsvänligt sjukhus och fick mottaga utmärkelsen som består av en reproduktion av en Picassomålning, Maternity, med en plakett fäst på tavlan. 

Utmärkelsen innebär att sjukhusets vårdrutiner har bedömts som amningsvänliga vid utvärderingstillfället. De amningsvänliga vårdrutinerna behöver följas upp med jämna mellanrum en omevaluering påbörjades i Sverige. "BFHI-kampanjen" har medfört ett förnyat intresse för amning inom vården och massmedia. 

Amningshjälpens hjälpmammor har upplevt att de möts med större respekt genom föreningens deltagande i BFHI-arbetet. Folkhälsoinstitutet bekostade en utbildningshelg -94 för de hjälpmammor som deltog i utvärderingarna. Arbetet finns dokumenterat i en rapport och ledde fram till många viktiga synpunkter och ställningstaganden inför det fortsatta BFHI-arbetet.
Tyvärr lades BFHI-arbetet ned 2001.

"De frivilliga organisationer /…/ (som Amningshjälpen) strävar efter att återuppbygga denna förlorade kvinnokultur. De vill göra amningen till självklar och välkänd, bidra till att alla kvinnor kan amma så länge som de själva önskar och att avliva de missuppfattningar som florerar kring amning"
Amning idag, Folkhälsoinstitutet

Steg 10 - Amningshjälpens viktiga roll 
I många länder har det bildats sociala stödgrupper för att hjälpa föräldrar som vill amma sina barn. Vårdpersonalen ska stödja bildandet av sådana grupper och dess verksamhet. Föräldrar ska vid utskrivningen från vårdenheten hänvisas till stödgrupperna. Den individuella rådgivning och det material som de grupperna tillhandahåller, är ett mycket viktigt tillskott till vårdarbetarnas insatser.
"När de nyblivna föräldrarna går hem från BB ska de få information om att Amningshjälpen finns och hur de gör för att kontakta dem. Det är en fördel att kunna ringa någon när problemen och funderingarna dyker upp och att inte behöva passa telefontider. Föräldrar kan ringa anonymt. På platser där ingen lokalgrupp i Amningshjälpen finns kan de nyblivna föräldrarna själva enas om att bilda en grupp, börja träffas och så småningom göra det skriftliga hjälpmammeprovet för att bli godkända som hjälpmammor.

Samarbete
Amningshjälpen anser att det är viktigt att samarbeta med andra föreningar/institutioner/organisationer som har liknande mål. Samarbete har därför initierats med Barnläkarföreningen, Barnsjuksköterskeföreningen, Vårdförbundet, Svenska Barnmorskeförbundet och Distriktssköterskeföreningen.

Amningshjälpen har tagit initiativet till en uppvaktning av socialminister Margot Wallström för att få alla kriterierna i Innocentideklarationen uppfyllda. Uppvaktningen gjordes tillsammans med Barnläkarföreningen, Barnsjuksköterskeföreningen, Vårdförbundet, Barnmorskeförbundet och Distriktssköterskeföreningen.

Hemsida
Hemsidan startades augusti 1997 och 2009 fick föreningen en ny hemsida. Under 2011/2012 lades det in en hel del nya texter.
2014 blev hemsidan responsiv och strukturerades om lite.

Hemsidan hade år 2016 ca 50 000 besökare, varav ca 30 000 unika besökare per månad.

Blogg
I sepetember 2008 startades Amningsbloggen. Marit Olanders var anställd på 10 % mellan 2008 - april 2013 och under stor del av denna tid hjälpte Eva-Lotta Funkqvist till med att skriva inlägg. Mellan april - december 2013 var det Julia Ilke som var ansvarig för Amningsbloggen. Amningsbloggen har därefter olika skribenter som skriver när andan faller på.

Internet

1996 gav sig Amningshjälpen ut på nätet i och med att kontor, redaktör och ordförande fick e-post. Utan att föreningen gjort reklam för det så började det komma amningsfrågor via e-post och nu finns det en grupp hjälpmammor som hjälps åt att svara på frågorna.

Nanna Bylund startade 1997 e-postlistan m-amma listan, dit mammor skriver, stödjer varandra och diskuterar amning. Med på listan fanns även hjälpmammor från Amningshjälpen som stödjer de ammande och svarar på frågor. Denna lista är inte aktiv längre.

Med början under 2010 startade flera länsgrupper sina egna grupper på Facebook.
2011 startades en öppen grupp där hjälpsökande kan skriva frågor och lägga in bilder. Vem som helst kan svara, men hjälpammor skriver under med Hjälpmamma.
2012 startades en sluten grupp för de som inte vill att alla vänner ska se vad de frågar och diskuterar. I denna grupp svarar både mammor och hjälpmammor.
2014 lades den öppna gruppen ned och Amningshjälpens Rådgivningsgrupp startade. I denna grupp svarar ENDAST hjälpmammor.
Amningshjälpen öppnade en sida på Facebook i mars 2013.

 

Den här historiken började som ett ALUprojekt av Ninni Uhrus med Lena Burström som handledare. 
Research: Barbro Holmström, Agneta Holmberg, Susanne Ahlebrand, Monica Kolm-Sandström 
Komplettering och sammanställning:  Elisabeth Kylberg, Lena Burström, Monica Kolm-Sandström, Marit Olanders och Helena Falk.