Get Adobe Flash player

Bli medlem eller prenumerant här


Kontakta vår redaktör Torunn via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

--------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 4 - 2016

amningsnytt4-2016-s1

"Mest bröstmjölk till bebisar i Uppsala och Stockholm"

Det finns stora regionala skillnader i amnings-Sverige - det visar Socialstyrelsens årliga statistik över amningen i landet, nu med siffror för bebisar födda år 2014. Mest bröstmjölk får barnen i Uppsala och Stockholm - 79 procent av dem hel- eller delammades vid fyra månader.
- Vi har generellt alltid legat bra till i den här statistiken, men man kan aldrig slå sig för bröstet. Vi måste hela tiden arbeta med fortbildning kring amning, säger Lena Axén, samordningsbarnmorska i Uppsala län, och talesperson för länets styrgrupp för amning.
Två viktiga faktorer som hon och styrgruppen identifierar är att jobba mycket med hud mot hud - och att ge tidigt stöd, eftersom tidiga insatser är avgörande för en fortsatt lyckad amning.
- Visionen i landstinget är en kultur och miljö som främjar amning. Målet är att all personal i hela vårdkedjan ska ha en samsyn i frågor kring amning och bröstmjölk för att främja, skydda och stödja amningen.
Läs mer HÄR

Några andra rubriker i årets sista AMNINGSNYTT:

  • Ammande småbarn tar plats i barnbokshyllan
    - Det är många barn som ammar längre än den svenska normen, men de syns inte i barnböckerna. Det ville vi ändra på, säger författaren Ida Therén, som tillsammans med illustratören Nathalie Ruejas Jonson skapat boken ”Alltid tillsammans”
    Läs mer HÄR
  • Inkluderande amningsråd - hur funkar det?Använd ordet ”förälder” istället för ”mamma” och ”pappa”. Och utgå inte ifrån att alla lever i en heterosexuell relation. Det är två enkla tips som kan bidra till att få fler att känna sig inkluderade för den som ger amningsråd, professionellt eller som hjälpmamma. Amningshjälpens Karolin Malm tipsar om rätta "tänket"
  • Ny upptäckt om modersmjölkens betydelse för immunsystemet Att ge ammande vaccin mot vissa sjukdomar skulle kanske kunna ge barnet bättre skydd än om barnet själv skulle vaccineras. Ny forskning på möss visar att modersmjölk kan ha större betydelse för immunförsvarets utveckling än man tidigare trott

 --------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 3 - 2016

amningsnytt3-2016-s1

"Donerad bröstmjölk räddar liv"

Nyfödda barn som fötts för tidigt eller är allvarligt sjuka, är helt beroende av bröstmjölk från sin mamma eller från andra mammor som vill donera mjölk. De mycket för tidigt födda barnen behöver så lite som några milliliter bröstmjölk per måltid i början. Men det råder ständigt viss brist på bröstmjölk - och fler donatorer behövs. Samtidigt visar allt fler studier på vikten av att prematura barn får just bröstmjölk. Amningsnytt berättar om en studie från Oxfords universitet som visar att bröstmjölk till för tidigt födda barn bidrar till att förbättra deras hjärtans struktur och funktion ända upp i vuxen ålder.
LÄS MER HÄR

Några andra rubriker i AMNINGSNYTT:

  • Socker i bröstmjölk kan skydda nyfödda från allvarlig infektion
    En typ av socker som finns naturligt i vissa kvinnors bröstmjölk verkar kunna skydda nyfödda barn från allvarlig infektion med grupp B-streptokocker (GBS). Det visar en ny studie från Imperial College London.
    LÄS MER HÄR
  • Möt världsfotografen som fånga det gudomliga i amningen
    Fotografen Ivette Ivens, boende i USA, gör succé över världen med sina bilder på
    ”breastfeeding goddesses ” - ammande gudinnor. Genom sina bilder vill hon utmanaamningsmotståndare att se skönheten och nyttan med amning.
    LÄS MER HÄR
  • AMNINGSFRÅGAN: "Kan alla amma?"
    Hjälpmamman Susanne Gräslund svarar på frågan som många, många ställer sig: "Kan alla amma?"

--------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 2 - 2016

AN2-16-Etta

"Inrätta nationellt amningscentrum"

Tre av fyra nyförlösta mammor i Sverige vill helamma tills barnet är ett halvår, enligt en studie från Karolinska Institutet som Sveriges Radio P1 rapporterade om under våren. Men enligt Socialstyrelsens senaste statistik helammades bara 15 procent av bebisarna födda 2013 tills de var sex månader.
- Amningskunskapen har runnit ut i sanden, skriver Amningshjälpens Lin Dalén, och efterlyser politiska beslut, ekonomiska satsningar och utbildning av både vårdpersonal och föräldrar för att höja kunskapen om amning och därmed amningen i Sverige.
Och specialistbarnmorskorna Kristin Svensson och Sofia Zwedberg menar att det är dags för nya grepp:
- Vi vill uppmana till ett upprop till regeringen att inrätta ett Nationellt Amningscentrum. Vidare vill vi att Sverige återinför Amningsvänliga sjukhus.
LÄS MER HÄR

Några andra rubriker i AMNINGSNYTT:

  • Globalt nätverk ska stärka arbetet med WHO-koden
    Det är 35 år sedan WHO lanserade sin internationella kod mot marknadsföring av bröstmjölksersättning. Men bara sex av världens länder följer idag koden fullt ut. För att bättre kunna stärka arbetet med att implementera koden i världens länder, har WHO och Unicef nyligen skapat ett globalt nätverk
  • Bröstmjölk får fart på bebismagens bakterieflora
    De många sockermolekylerna i mänsklig bröstmjölk verkar ha en viktig funktion i att vara med och utveckla barnets immunsystem och tarmens bakterieflora
    LÄS MER HÄR
  • Stöd i mobiltelefonen kan främja amning
    Användandet av en särskild amnings-app har i en amerikansk studie visat sig öka både amningen och tilliten till den egna amningsförmågan.
    LÄS MER HÄR
  • Amningshjälpens senaste hjälpmamma intervjuas
    LÄS MER HÄR

-----------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 1 - 2016

AN1-2016ETTA

"Ökad amning räddar liv - och sparar miljarder"

Om det var möjligt för kvinnor att amma optimalt runtom i hela världen skulle 823 000 barns liv och 20 000 mödrars liv kunna räddas per år. Dessutom skulle samhället spara miljarder. Det konstateras i Lancet Series on breastfeeding - en uppdatering och annalys på djupet av amningens betydelse - som sammanfattas i Amningsnytt nummer 1 - 2016.

Författarna till Lancet Series on breastfeeding slår fast att amning förebygger diarré, luftvägsinfektioner och öroninflammation. Amning förebygger även nekrotiserande enterocolit (allvarlig tarminflammation) och plötslig spädbarnsdöd. Kvinnor som ammar drabbas i mindre omfattning av bröstcancer och äggstockscancer.
Barn som ammas längre perioder blir intelligentare än de som ammas kortare perioder eller inte alls. Allt fler studier visar också att amning skyddar mot övervikt och diabetes senare i livet.
Kort sagt: Amning förbättrar överlevnad, hälsa och utveckling hos alla barn - och amning räddar kvinnors liv. Fördelarna med amning omfattar inte bara fattiga länder, utan även hög- och medelinkomstländer.
- Bröstmjölk bidrar till en friskare, smartare och mer jämställd värld, konstaterar författarna.
LÄS MER HÄR

Några andra rubriker i AMNINGSNYTT:

  • Så kan vården stödja mammor vid urmjölkning
    Genom att vara än mer lyhörd för varje enskild mamma, kan neonatalvårdenbli bättre på att stödja och hjälpa mammor som behöver mjölka ur för att komma igång med amningen. Det menar barnsjuksköterskan Ulrika Fransson, som nyligen skrivit en magisteruppsats där hon intervjuat mammor om deras upplevelser kring urmjölkning
    LÄS MER HÄR

  • Graviditetsdiabetes kan påverka amningen negativt
    Kvinnor som har fått graviditetsdiabetes löper en större risk att få en låg mjölkproduktion. Detta enligt en ny studie från The Cincinnati Children’s Hospital Medical Center

 --------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 4 - 2015

Etta4-2015

"Amning - en mänsklig rättighet"
Frivilliga riktlinjer och koder i all ära - men resultaten är inte tillräckliga. - Amning är det viktigaste som finns för ett barn - och barnets rätt att amma bör därför betraktas som en mänsklig rättighet. Det fastslår Urban Jonsson, doktor i livsmedelsteknologi, i Amningsnytt nummer 4 2015.

 Doktor Jonsson kommer ursprungligen från Sverige, men har arbetat utomlands de senaste 35 åren, bland annat med mänskliga rättigheter tillsammans med organisationer som Unicef och FN. Nu vill han att barns rätt att amma erkänns som en mänsklig rättighet.

 - Det råder ingen tvekan om att det bästa för barnet är exklusiv amning i sex månader, och delamning upp till två år eller längre. Baserat på den nuvarande tolkningen av barnkonventionen anser jag att alla barn har rätt att bli ammade, eftersom alla barn har rätt att födas upp på bästa möjliga vis, säger Urban Jonsson, som slår fast att amning är en "public issue", en fråga för hela samhället.
LÄS MER HÄR

 Några andra rubriker i AMNINGSNYTT:

  • Amning minskar risken för viss bröstcancer
    En ny internationell studie kopplar ihop amning med en lägre risk att utveckla en viss typ av aggressiv bröstcancer. Risken minskar med upp till 20 procent hos kvinnor som ammat, och det gäller även kvinnor som bara ammat en kortare tid
    LÄS MER HÄR
  • "Hjälp ammande mammor på flykt att fortsätta amma"
    Styrelsen för Amningshjälpen uppmärksammar att bröstmjölk är den säkraste och renaste maten för spädbarn som befinner sig på flykt eller i andra kris- och katastrofsituationer. Donationer av mjölkersättning, flaskor och nappar i samband med krissituationer är direkt olämpligt. Istället bör man följa UNHCR:s riktlinjer som fokuserar på att ge stöd till kvinnor som ammar så att de kan fortsätta amma
  • "Amma loss när du kan"
    Retorikexperten och bloggaren Elaine Eksvärd berättar om hur hon kombinerar amning och arbete. "Amning och jobbet - nu ska vi få det att funka!" var också temat för årets amningsvecka både i världen och Norden.

 --------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 3 - 2015

Amningsnytt3 15 EttanWebb

NYHETER
Amning och existens

Med sin avhandling om amning och existens vill Lina Palmér beröra för att nå en ökad förståelse av inledande amning ur ett existentiellt perspektiv. Inledande amning är ett komplext fenomen som är mer än enbart en biologisk anpassning eller ett kulturellt fenomen. "Jag visar att amning kan vara ett sätt att transcendera och förstås som en kvinnlig rättighet och feminism", skriver Palmér.
Läs mer HÄR

UPP TILL KAMP
Amningsnytts framtidspussel – Elva amningsprofiler tycker till
Det är snart tio år sedan amningsfrekvensen började sjunka i Sverige. Många arbetar hårt för att vända den negativa utvecklingen – ändå tycks ingenting bli bättre och amningsfrågan är osynlig bland beslutsfattare och politiker. I Amningsnytts "upp till kamp-enkät" tycker elva amningsprofiler till om vad som behövs för att vända utvecklingen.

KULTUR
Fotografen Linda Forsell om sitt projekt "Barn som föder barn"
Linda Forsell har under några års tid följt åtta flickor under femton år som fött barn. En av dem, Alicia, var tretton när hon blev mamma. Pojken ville inte äta när han var nyfödd och Alicia förstod inte språket som läkaren talade när hon skulle få hjälp med amningen. Forsell konstaterar att eftersom pojken har överlevt så hr Alicia sannolikt fått till amningen.

I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Reportage: Kulturtolkar/doulor ger amningsstöd på hemspråk i ett pionjärprojekt i Göteborg
  • Hjälpmamman Minna Ekvalls amningsdagbok:Minna Ekvall från Kalmar som haft tre komplicerade amningar berättar om de första två amningsveckor med fjärde barnet Luna
    Läs mer HÄR
  • Sista sidan: Dagsversmakaren Victor Estby skriver ”Amningsvisa för pappskallar”

 --------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 2 - 2015

AN2-15

NYHETER
Ammade får högre lön som vuxna
En brasiliansk studie med närmare 3 500 deltagare är den första att rapportera ett direkt samband mellan amning och hög lön hos vuxna. Resultaten visar även att de vuxnas intelligensnivå och antal skolår påverkats av amningen.

DISKUSSION
Anknytning och amningsstart - hur bråttom behöver vi ha?
av barnmorskan Eva-Maria Wassberg
"Under många år har jag bistått vid hemfödslar och jag reflekterar över hur jag blivit allt bättre på att stödja en fysiologisk, biologisk, social och psykologisk process som hemförlossning är. Jag har fått en allt större kunskap kring vikten av att störa så lite som möjligt, för att processen skall utvecklas så bra som möjligt.
När jag arbetar på sjukhus och skall förhålla mig till PM och den kultur som råder där, blir det uppenbart att jag stör väldigt mycket. Men det är först när jag ställer dessa två situationer mot varandra som det blir tydligt för mig. Här har jag illustrerat efterbördsskedet som jag kan hantera det i hemmet jämfört med om jag följer normer och PM på förlossningsavdelning."

Läs mer HÄR

KULTUR
Amir Bal recenserar diktsamlingen Modernismens spädbarn av Marit Olanders
"Olanders försöker ta ett helhetsgrepp, något de flesta debutanter gör, men greppet väcker fler frågor än svar. Vilket inte behöver vara något dåligt i sig.
Det finns en smärta och en vrede över vad vi gör med våra barn som bär långt. Från och till lyckas Olanders fånga den kyla barnet möts med i själva språket när själva dikten lyser kallt. Och den vreden, den kylan kan bära i många diktsamlingar till."

Amningshjälpens Riksträff och fotoutställningen De osynliga brösten av Elisabeth Ubbe
Läs mer HÄR

Intervju med pressfotograf Fredrik Lerneryd
Läs mer HÄR

 I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Hjälpmamman Minna Ekvalls amningsberättelse: Minna Ekvall från Kalmar är en av kvinnorna som i ett tidigt skede anmäler sig till att vara med i fotoprojektet De osynliga brösten. Hon ringer upp och berättar sin historia. Den gör ont men är också hoppfull. Här kan du läsa hur hon gick från misslyckade egna amningar och dåligt självförtroende till att själv bli hjälpmamma. Och i nästa nummer får du följa hennes fjärde amningsstart.
  • Sista sidan: Dagsversmakaren Victor Estby skriver ”Det våras för amningens ansikte” apropå Facebooks kovänding angående publicering av amningsbilder i forumet

--------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 1 - 2015

AN1-15

NYHETER
Lägre risk för förlossningsdepression för mammor som ammar

En ny studie med över 10 000 mammor har visat att kvinnor som ammade sina barn hade signifikant lägre risk för förlossningsdepression än de som inte gjorde det. Studien genomfördes av forskare i Storbrittanien och Spanien.

REPORTAGE
Amning efter surrogatmödraskap
Att amma ett barn som fötts av en surrogatmamma är inte självklart. Men för Lina Kärnebro, som förlorade sin livmoder när första barnet Olle föddes, var det en självklarhet att försöka. Efter lite problem med mjölkmängden i början lyckades hon helamma dottern Vera i sex månader.
Läs mer HÄR

FOTOGRAFEN
Niclas Hammarström
Berättar om amningsbilden på tonårslickan i DR Kongo, som blev gravid efter en våldtäkt. Hammarström träffade flickan när han rapporterade från Panzisjukhuset i Kongo, där man tar hand om kvinnor som utsatts för de systematiska våldtäkterna i det konfliktdrabbade landet.
Läs mer HÄR

SPANING
La Leche League
Amningshjälp i USA och i Sydafrika.

 I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Läsarberättelsen: Patricia Janus skriver; mamma ammade mig i nio månader och nio dagar – hon var tvungen att sluta eftersom hon var döende i ALS
  • Sista sidan: Dagsversmakaren Victor Estby skriver ”Amningsammunition mot den danska dubbelmoralen”

--------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 4 - 2014

AN4 EttaWebb

 

NYHETER
Utbildning minskar amningsproblem
Svensk forskning visar att när vårdpersonal har genomgått processorienterad utbildning i amning minskar kvinnors upplevelse av amningsproblem. Både amningsförberedelse, som skapar realistiska förväntningar, och uppmuntran är effektivt för att stärka kvinnors självförtroende till att amma.
Läs mer HÄR

Läs mer om vernissagen HÄR

SPANING
Osynlig amning i Afghanistan
Journalisten Christina Wahldén och fotografen Malin Hoelstad reste i början av 2014 till Afghanistan för att skildra kvinnors situation där. Amning var inget de kunde se direkt men vid närmare granskning hittade de gömda berättelser. De fann också att burkan kan vara både begränsning och beskydd. Och att det allmänna livsutrymmet är förbehållet männen.

Grekiska mammor skapar amningsoaser
”Rethymnon välkomnar amning” står det på dörren in till klädaffären. Det är få som vågar amma offentligt i Grekland, men i affärer med den här rosa klisterlappen kan ammande kvinnor få sitta ostörda. Kampanjen liknar den svenska ”Du kan amma här” och liksom i Sverige samlas kvinnor för att amma offentligt i grupp under internationella amningsveckan.

KRITIK
Socialstyrelsen går ut med nytt råd trots tveksamt underlag
Socialstyrelsens nya skrivning av råd 9 i 10 steg till en lyckad amning får hård kritik från barnmorskor och barnläkare. Socialstyrelsen svara med att göra – ingenting.
Läs ledaren HÄR

 I AMNINGSNYTT ÄVEN

--------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 3 - 2014

Amningsnytt3 14 Etta

Ledare
Läs mer HÄR

NYHETER
Mer amning vid fortsatt medicinering
– nya rön gällande amning vid behandling med antidepressiva läkemedel

En australiensisk studie visar att de kvinnor som fortsätter med antidepressiv medicin undergraviditet och amning lyckas bättre med amningen än de som avslutar medicineringen. I en sammantagen riskbedömning menar forskarna att fortsatt medicinering ger minst risk och störst hälsofördelar för både mor och barn.

REPORTAGE
Birgit Smisser
Amningsengagerad BVC-sköterska med is i magen
I Hemse finns södra Gotlands enda barnavårdscentral. Här arbetar Birgit Smisser sedan 25 år. Amningsnytts Karin Sutare träffar en bvc-sköterska som arbetar hårt för att främja amning och stötta föräldrar
Läs mer HÄR

LÄSARBERÄTTELSER
”Jag skulle aldrig amma ett barn till. Då blir det inga fler barn”
Michaela Carlström hade en komplicerad första amning och hade bestämt sig för att aldrig mer amma. När andra barnet kom bestämde hon sig för att pröva ändå. Här delar hon med sig av sina erfarenheter. Läs även flera andra läsarberättelser i detta nummer.


I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Fotografen: Anna Clarén som slagit igenom som konstnär med utställningarna Holding och Close to home, med bilder hämtade ur hennes familjeliv. ”Amning betyder att ge liv”, säger Anna Claren
    Läs mer HÄR
  • Enkäten: Tre mammor om amning
  • Sista sidan: Arbetarförfattaren Victor Estby skriver ”Till ammande mammor från manssamhället”

--------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 2 - 2014

Amningsnytt2 14 OmslagLitet

NYHETER
Skarp kritik av rapport om samsovning
I en rapport angående samsovning och plötslig spädbarnsdöd (SIDS), våren 2013, skriver författarna att de i sin forskning, har hittat samband som talar för ett definitivt avståndstagande från all samsovning. UNICEF Storbritanniens “Baby Friendly Initiativ” har dock granskat de studier som ligger till grund för rapporten och pekar på omfattande brister.
De brittiska råden angående information till föräldrar angående samsovning ändras inte med anledning av rapporten. I Sverige har däremot råden ändrats sedan rapporten kom.

Läs mer HÄR

REPORTAGE
Simstjärnan Therese Alshammar
– storsatsar och ammar vidare
Therese Alshammar har tagit sig igenom en strulig amningsstart med samma fokus som i simbassängen. Och nu när sonen Fred är tio månader ammar hon vidare parallellt med storsatsning mot sim-EM i augusti. Med på bassängkanten finns alltid tränaren och sambon Johan Wallberg och sonen Fred.

KULTUR
Recension – En mekanisk mamma
Det här är en mycket viktig bok. Det är också en mycket modig bok, för det måste ha kostat på enormt för Lotta Lindeborg att skriva den. Det hon tar upp är något som skakar om och som väcker obehag bara att nämna: Förlossningsdepression.


I AMNINGSNYTT ÄVEN

Sveriges bästa amnings-bvc-sköterska korad: Ingela Johannesson i Hisings Kärra
Läs mer HÄR

Debatt: Amning – en mänsklig rättighet?
Amningskonferens:
Projektet Amningskurs för blivande föräldrar ordnade välbesökt amningskonferens i Dalarna
Sista sidan:
Victor Estby skriver ”Avklädd amningskritiker”
Läs mer HÄR:

--------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 1 - 2014

Amningsnytt1 14 EttaWebb

NYHETER

Amning i minst fyra månader gav färre beteendeproblem. En studie vid brittiska Oxford University har hittat ett möjligt samband mellan amning i fyra månader eller mer och färre barn med beteendeproblem vid fem års ålder. Flera faktorer kan vara inblandade men forskarna menar att resultatet kan läggas till som en ytterligare potentiell fördel av amning.
Läs mer HÄR

REPORTAGE
Amningsnytt i Jordanien
– Syriska flyktingar får stöd från UNICEF och Rädda Barnen
Omkring sex miljoner syrier befinner sig på flykt från sina hem. 600 000 av dem befinner sig i Syriens grannland Jordanien. Där kämpar UNICEF och Rädda Barnen i motvind för att hjälpa de syriska kvinnorna med amning. Amningsnytt besöker ett sjukhus i Amman som tar emot syriska kvinnor och ger dem gratis vård, en mobil amningsklinik i de fattigare delarna av Amman samt det största flyktinglägret i Jordanien; Za´atari. Det största hotet mot amning visar sig vara donationer av modersmjölksersättning.
Läs mer HÄR

JOBBSPECIAL
Delad föräldraledighet och fortsatt amning
För Pernilla Ohlin, som arbetar som moderat landstingsrådssekreterare i Stockholm, och hennes sambo Jonas Beji var det självklart att dela på föräldraledigheten. Men också att Pernilla skulle fortsätta amma när hon började jobba efter föräldraledigheten. Ibland kommer Jonas med sonen Henry till Pernillas jobb för en stunds amning. Amningsnytt följde med på en amningsstund i Landstingshuset.

KULTUR
Amning i framtiden – ren science fiction
Ammar människor sina barn om tusen år? Skildringar av amning och spädbarn i science fiction säger mycket om människosynen i den samtida kulturen. Det har genom tiderna varit anmärkningsvärt ont om barn i science fiction, men kanske är detta på väg att förändras.? Vetenskapsjournalisten Anna Davour skriver en essä om amning i science fiction.
Läs mer HÄR

I AMNINGSNYTT ÄVEN

Debatt:Kryphål i ny lag om marknadsföring
Urmjölkning:Så går det till
Religionsperspektiv:Påven promotar amning
Sista sidan:Victor Estby skriver ”Uppdaterad julpsalm för världens barn”.

--------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 4 - 2013 

Amningsnytt4_13_EttaWebb

NYHETER

Amning och jämställdhet går hand i hand
Hur resonerar föräldrar som lever jämställt kring amning och att återvända till arbetslivet efter föräldraledigheten? I en ny bok, ”Det löser sig jämt” av Sara Dahlin och Johanna Lauri, delar mammor och pappor med sig av sina tankar och lösningar. Resultatet visar att många kvinnor fortsätter att amma efter att de återgått till arbetet. Hjälp och stöd från en engagerad partner är det som gör att amningen kan fortsätta.
Läs mer HÄR

GRANSKNING
Tillmatning på sjukhus
Bristande eller obefintlig statistik över tillmatning kan leda till att fler barn tillmatas än vad som är medicinskt motiverat. Dessutom försvårar det för amningsforskare. Vid Amningsnytts rundringning svarar endast 4 kliniker av 43 att de för statistik över tillmatning. 
Läs mer HÄR 

DEBATT
Reglering av marknadsföring
Lagen om reglering av marknadsföring av modersmjölksersättning gick igenom i slutet av november. Lagen innebär egentligen inget nytt utan ger enbart en förstärkning av den sedan länge gällande WHO-koden. Trots det orsakade frågan stor debatt i medierna dagarna innan riksdagsbeslutet. Med Agnes Wold i spetsen försökte motståndarna flytta fokus till att handla om kvinnors rätt att välja amning eller flaskning och lyckades, i bland annat Aktuellt, helt dribbla bort frågan om hur marknadsföringen riskerar att påverka kvinnor och familjer till men för folkhälsan. Sveriges främsta expert på WHO-koden, Anna Österberg, reder ut begreppen. 
Läs mer HÄR 

KULTUR
”Gud måste vara ett bröst”
Överallt i konstnären Ulrika Hembjers ateljé trängs konstverk i kvinnoformer. Med sin konst vill hon förmedla ett kretslopp och hon är tacksam över alla de kvinnogenerationer som har sett till att mänskligheten har överlevt.

I AMNINGSNYTT ÄVEN

Amningsfrågan: Svampinfektion, inte helt ovanligt vid amning.

Amningskampanj: ”Du kan amma här!” lanserades i oktober och sprider sig nu över Sverige med målet att låt amningen ta ålats och synas i det offentliga rummet.

Sista sidan: Victor Estby skriver ”Uppdaterad julpsalm för världens barn”.

--------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT nr 3 - 2013

Ledare

Styrelseledamot Cecilia Kauppi skriver.
Det fnns en stark koppling mellan politiskt ointresse för amning, minskade resurser och en sjunkande amningsfrekvens. Och trots att de allra flesta kvinnor vill amma är det svårt att lyckas i ett amningsovänligt klimat med en övervägande negativ mediebild av amning. Därför är det glädjande att Amningshjälpen, med sina 40 år på nacken, fortfarande är en livskraftig förening som fortsätter kämpa för kvinnors rätt att få stöd att kunna amma.
Läs mer här

TEMA: 40 ÅR MED AMNINGSHJÄLPEN
Läs om föreningens fyrtioåriga historia under upp- och nedgångar i amningsstatistiken. Möt medlemmar och läs om en förening som behövs mer än någonsin, hur konstigt det än kan låta!
Läs mer här


NYHETER
Tre miljoner till projektet ”Amningskurser för blivande föräldrar
Allmänna Arvsfonden beviljar ytterligare tre miljoner till projektet ”Amningskurs för blivande föräldrar”. Projektet har det senaste verksamhetsåret spritt sig över landet och expanderar nu ytterligare med en nationell kampanj, en egenproducerad fotoutställning samt en dokumentärfilm om projektet.

Amning kan ge skydd mot framtida stamning
Det visar en amerikansk studie och forskarna menar att bröstmjölk kan göra skillnad för neuroutvecklings-sjukdomar generellt och stamning specifikt.

AMNINGSFRÅGAN
Bröstböld ger ofta svår smärta och sjukdomskänsla
I ovanliga fall kan en bröstinfektion utvecklas till en varfylld bröstböld, med symtom som ofta kommer gradvis under en längre tid. Amningsnytts Elisabeth Hjärtmyr går igenom symtom, diagnos lindring och bot.

I AMNINGSNYTT ÄVEN
Amningsrumsturné i Stockholm: Amningsnytts Birgitta Stolt besökte tre olika amningsrum på en dag. Följ med till Skärholmen, Farsta och NK.

Kultur: Konstnären Anna Persson använder plågsamma amningsminnen för att göra konst.

Baksidan: Dagsversmakaren Victor Estby hyllar fyrtioårsfirande Amningshjälpen.

--------------------------------------------------------------------------

 AMNINGSNYTT nr 2 - 2013

Amningsnytt2_13_EttaHelena

NYHETER

Mordhot efter amningsvideo
Både barn och kvinnor som medverkade i musikvideon Gangnam-Style-Amning mordhotades ändå inleddes ingen förundersökning. Polisen tog inte heller reda på vilka IP-adresser som hoten skickades från. Anledningen uppges vara resursbrist. Presstalesmannen Bo Eriksson vid Dalarnas polis säger att han hoppas att bedömningen att hoten inte är konkreta är ”rätt bedömning så att ingen bli skadad.”
Läs mer här

Monsanto Nestlé söker patent på bröstmjölk
Monsanto forskar även på att sätta in mänskliga gener i kor för att få fram bröstmjölk som ska kunna ersätta den naturliga.

REPORTAGE
Förstagångspappan Kim Stålnacke berättar hur det var för honom att bli förälder. Första tiden präglades av känslor av utanförskap och hjälplöshet när amningen tog allt plats och vårdpersonalen enbart vände sig till mamman. Ändå är han idag positiv till amning och har en nära och stark relation med dottern Ellen 2,5 år.
Läs mer här

Om amning – för jämställdhet
Möt Elisabeth Hjärtmyr och Mats Berggren som turnerar runt landet med föreläsningen ”Om amning” ett föredrag som går ut på att stärka förutsättningarna för två närvarande föräldrar utan att minska amningen. 

AMNINGSFRÅGAN
Bröstinflammation och bröstinfektion
Bröstinflammation orsakas av ett hinder i någon av mjölkgångarna och beror ofta på ett felaktigt tag om bröstet. Bröstinfektion däremot orsakas av bakterier. Båda tillstånden är smärtsamma men går att bota. Elisabeth Hjärtmyr, leg. barnsjuksköterska och barnmorska, går igenom symtom, lindring och bot.
Läs mer här

I AMNINGSNYTT ÄVEN

Kultur: Viktoria Klint recenserar Amning i vardagen­ av Marit Olanders. 
Läs mer här 

Twitter: Sveriges första manliga amnings-twittrare hittar ni under profilnamnet @amningspappan.

På baksidan: Dagsversmakaren Victor Estby, en av grundarna till Situation Stockholm, tar sig an amningsfrågan på omisskännligt vis.

 

--------------------------------------------------------------------------

 AMNINGSNYTT nr 1 - 2013

Amningsnytt1_13_EttaWebb

NYHETER

Amning förbättrar skolresultat
Forskare i Storbritannien visar att ammade barn har bättre kognitiv utveckling än icke-ammade barn. De fann signifikanta effekter av amning på kognitiva utfall under barndomen, i synnerhet mellan åldrarna tre till sju år. Efter exklusiv amning vid fyra och åtta veckor visade tester som mäter barnets ordförråd, ordförståelse, läsning och framsteg i matematik en positiv effekt. Resultaten håller även för andra kognitiva utfall, som poäng på skolprov vid sju års ålder.

Streptokock mot karies
Att amma sitt nyfödda barn ger barnet mer än bara näring. Svensk studie visar att ammade barn har kariesskyddande bakterie i munhålan – något som icke-ammande barn saknar.

Rättelse: Nyheten om amning och skydd mot karies har dessvärre en felaktig rubrik och ingress. Ansvaret för misstaget är helt och hållet Amningsnytts. Nedanstående artikel är den korrekta versionen av nyheten.

Rättad artikel 

REVIEW

Amning och anknytning
Finns det ett samband mellan amning och anknytning? Och hur ser det i så fall ut? Läkaren och etologen Tomas Ljungberg reder ut frågan: ”En hög förekomst av amning förefaller kräva en god anknytning – om inte en bra anknytning finns fungerar inte heller amningen.”

TEMA
Världens första amningskonferens i New Dehli, Indien
Den första världskonferensen någonsin om amning hölls i december 2012. Under temat ”babies need mom-made ­­– not man-made” samlades över 800 personer för att ta del av föredrag och diskussioner. Mer än 100 organisationer från 83 länder var representerade.
Rapport direkt från Indien av NAFIAS veteraner Amy Yngve och Ger Brandell.

I AMNINGSNYTT ÄVEN

Amningsfrågan: Såriga bröstvårtor – aj!
Det viktigaste när det har blivit ett sår är att ta reda på orsaken. Elisabeth Hjärtmyr, leg. Barnsjuksköterska och barnmorska, ger bakgrunden till såriga bröstvårtor samt tips och råd på läkningsmetoder.

Kultur: Viktoria Klint recenserar Stora boken om barn­ – med blandade känslor.

Twitter: Sveriges första manliga amningstwittrare hittar ni under profilnamnet @amningspappan.

På baksidan: Dagsversmakaren Victor Estby, en av grundarna till Situation Stockholm, tar sig an amningsfrågan på omisskännligt vis.

--------------------------------------------------------------------------

 AMNINGSNYTT nr 4 - 2012

AN4-12

LEDARE av ELISABETH UBBE, chefredaktör Amningsnytt. 

Jag önskar er alla en vit jul på alla möjliga sätt. Med vit bröstmjölk till barnen och amningsfrid till föräldrarna. Utan alkohol för det där begäret att suga i sig mer än man tål är för starkt. Med snö och kanske ullinlägg i behån för att lura mjölkstockningen. Med mycket vila och ett långs.....ammare liv.

NYHETER

Mer resurser spar pengar

Forskning på uppdrag av UNICEF i Storbritannien visar att låg amningsförekomst kostar hälsovårdssystemet (NHS) miljontals pund varje år. I rapporten ”Förebygga sjukdomar och spara resurser” undersöker forskare hur ökad amningsprevalens kan spara pengar genom att förbättra hälsoläget i landet. Författarnas beräkningar visar att en måttligt ökning av amningsförekomsten har potential att spara miljontals pund till NHS varje år.
Läs mer här

Amningsarbete pågår
Arbetet med en strategisk plan för samordning av amningsfrågor går stadigt framåt. Nu har vision, syfte och fyra mål slagits fast, berättar Amningshjälpens Elisabeth Kylberg.
Läs mer här

Pappagrupper i Sydafrika

Amningsnytt följer med Mats Berggren till Kapstaden där han utbildar pappagruppsledare i ett SIDA-finansierat projekt som drivs av Män för jämställdhet. Amning är en del av arbetet i det koncept med pappagrupper som Mats Berggren har utvecklat under åren, men på den här resan tar annat överhanden.
Läs mer här

I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Amningsfrågan: Leg. Barnsjuksköterskan och barnmorskan Elisabeth Hjärtmyr om mjölkstockning.
  • Brösttest: Vilket bröst är rätt för ditt barn? Amningsnytt testar olika bröstmodeller.
  • WHO-koden blir lag: NAFIAS Amy Yngve sammanfattar
  •  Sista sidan: Andreas Gidhagen lärare: ”På det sättet blir aldrig amning en fråga om jämställdhet. Aldrig en ursäkt att börja flaskmata.”

--------------------------------------------------------------------------
 AMNINGSNYTT nr 3 - 2012

LEDARE av ELISABETH UBBE, chefredaktör Amningsnytt

Utveckling som suger

När amning blev onaturligt för barn över året förlorade föräldrar och barn, ja hela samhället, något som vi inte kan överblicka. Likaså är de minskade resurserna till blivande och nyblivna mammor en förlust för alla. Och frågan om det finns ett samband mellan nedmonteringen av välfärden och ökningen av flaskningen är relevant av ett viktigt skäl: Mammorna vill amma men får inte den hjälp de behöver för att lyckas. Det tjänar någon på. 
Läs mer här

NYHETER 

Helamning minskar risken för övervikt senare i livet

Barn som ammas helt under de första fyra till sex månaderna löper mindre risk att bli överviktiga senare i livet jämfört med barn som ammas delvis eller inte alls. Det visar en studie på 15 000 barn i åtta europeiska länder där forskare från Sahlgrenska akademin deltar. 

Tema: Nestlébojkotten

Hur gick det till när bojkotten mot Nestlé startade? Pågår den fortfarande? Har den någon effekt? Vad bojkottas och vem är det egentligen som deltar i bojkotten? Med de frågorna i bagaget gav sig Amningsnytt ut för att söka sanningen om Nestlébojkotten. Läs mer här

 

I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Prisbelönta fotografen Brenda Ann Kenneally ställer ut amningsbild på lyxhotell i Stockholm
  • Amningsfrågan - Elisabeth Hjärtmyr skriver om flaskmatning
  • Sista sidan: Fefe Deijfen, cirkusartist

 

 ------------------------------------------------------------------------ 

AMNINGSNYTT nr 2 - 2012

Amningsnytt2_Webb_Etta

 

LEDARE av ELISABETH UBBE, chefredaktör Amningsnytt

Amning för hållbar utveckling

  • Människors behov av relationer är grundläggande för att skapa en hållbar utveckling. Det menar omställningsrörelsen i Sverige. Med det synsättet blir amning en fråga av stor vikt, när vi ammar bygger vi ju just en relation. Men inte bara till barnet utan även till partnern, där vi i sampelet ägnar oss åt att ge barnet det hen signalerar att hen behöver.
    Läs mer här

NYHETER

  • Stamceller i bröstmjölk - nytt hopp för svårt sjuka
    Mänsklig bröstmjölk innehåller stamceller som kan omvandlas till andra celler än bröstceller. Det visar forskning från Australien. Något som ger hopp att kunna hjälpa svårt sjuka på ett skonsammare sätt än idag. 
    Läs mer här
  • Snart ska jag blogga om något annat än amning. Snart!
    Det är fullt möjligt att amma i nästan 20 månader utan problem. Jag vill att ni ska veta det, jag vill att den informationen ska finnas ute på internet. Inte för att provocera alla er som har haft stora eller små problem med amningen.
    Utan för att inspirera er som kanske funderar över om ni överhuvudtaget ska våga amma – igen, eller för första gången. Det måste inte vara jättesvårt.
    Läs mer här

I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Inred för amning - Inredningsarkitekten Karin Nyrén berättar hur
  • Amningsfrågan - Elisabeth Hjärtmyr skriver om när amningen inte riktigt fungerar
  • Sista sidan: Martin Vinaver

---------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT 1/12

Amningsnytt1_12_EttaWebb

Ledaren av chefredaktör Elisabeth Ubbe

Viktig debatt — men felriktad

  • Amningsdebatten handlar många gånger om känslor som skuld och sorg. Inte sällan om misslyckanden. Men ilskan vänder sig ofta mot de som argumenterar för amningensfördelar. Istället för mot politikerna som har ansvar för att se till att samhället ger kvinnortillgång till den vård och det stöd de behöver för att lyckas med sin amning.
    Läs mer här

NYHETER

  • Succé för stöd via sms
    Ett projekt med amningsstöd via sms i Australienhar visat sig ha positiv effekt på kvinnors självförtroendeoch på amningslängden. Projektetgav både professionellt amningsstöd och stärktekvinnor i deras förmåga att amma.
    Läs mer här

TEMA

  • Amning i sociala medier
    Fler och fler delar med sig av sina erfarenheter och åsikter på bloggar och sociala nätforum. Men hur presenteras amning i sociala medier?
    Amningsnytt undersöker frågan.
    Läs mer här 

     

I AMNINGSNYTT ÄVEN 

  • Sista sidan: Dogge Doggelito
  • Amningsfrågan - Amningsförberedande samtal hjälper förlossningsrädda

 

 ---------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT 4/11

   

 Amningsnytt4_11_EttaWebb

UPPFÖLJNING AV BVC-GRANSKNING

  • Mer utbildning - drömmen 
    I föregående nummer avslöjade Amningsnytt att endast en av 73 tillfrågade BVC-sköterskor ger rätt amningsråd och att Livsmedelsverket ändrar råden delvis för att de inte följs av BVC. Reaktionerna lät inte vänta på sig, en del upprörda, andra instämmande röster har hört av sig och finns med i uppföäljnbingen av detta nummer av Amningsnytt. Möt BVC-sköterskan Ann Selini från Boden som svarade rätt. Hon tror att ledningens attityd är avgörande för amningen.
    Läs mer här och här

NYHETER

  • Samband mellan amning och jämlikhet En brittisk studie visar att barn som ammats i minst fyra månader har bättre social och känslomässig utveckling vid fem års ålder än barn uppfödda på bröstmjölksersättning, oberoende av moderns socioekonomiska situation. Forskarna menar att resultatet kan ha en viktig roll att fylla i den brittiska regeringens arbete med att minska ojämlikheten i samhället.
    Läs mer här 

BILDREPORTAGE

  • Amning på stan Offentlig amning kan upplevas som "statement" mot dem som tycker att amning ska skylas, men också som något helt naturligt och oladdat.
    Amningsnytt stack ut på stan och frågade ammande mammor vad de tycker.
    Läs mer här
  • Dessutom flashmob för amning på Serghels Torg i Stockholm under Nordiska Amningsveckan. 
    Läs mer här 

I AMNINGSNYTT ÄVEN

  • Recension: Marit Olanders recenserar boken ”Att flaskmata” av Petra Jankov Picha.
  • Sista sidan: Jultomten minns sin amning.
    Läs mer här

 

---------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT 3/11

Amningsnytt3_11_OriginalEttaWebb

1 av 73 bvc ger rätt råd om amning
Det visar Amningsnytts granskning av rådgivningen på landets barnavårdscentraler. Bara 1 av 73 bvc-sköterskor ger råd i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer.TV4 Nyheterna plockade upp nyheten och gjorde flera inslag den 28/9 och 29/9. 
Läs den fullständiga granskningen här!

 

NYHETER:

  • Ny svensk forskning
    Individualiserat amningsstöd förstärker självförtroende och tillfredsställelse hos kvinnor som ammar. Det visar en studie av Anette Ekström, Caroline Bäckström och Elisabeth Wahn.
  • Hjälpmamma får halv miljon till amningskurser
    Hjälpmamman Anouk Jolin startar amningskurser i Dalarna med en halv miljon kronor i stöd från Allmänna arvsfonden. Kursen är gratis och öppen för alla, både förstagångsföräldrar och de som ska bli föräldrar på nytt, samt vårdpersonal. 

REPORTAGE:

  • Amningsnytt i Mexiko
    Trots att inställningen till amning generellt är positiv i Coatepec syns sällan amning offentligt.

---------------------------------------------------------------------------

 

AMNINGSNYTT 2/11


AN2etta

 

Några av rubrikerna:

  • Hud-mot-hudkontakt reparerar störda amningsreflexer
  • Hallå där… Kristin Svensson
  • Amning som feministisk symbol – intervju med Nina Björk
  • Linda Skugge, Ana Udovic och Zanyar Adami diskuterar feminism, amning och jämställdhet i föräldraskapet

 

UnneAmmar

Hud-mot-hudkontakt reparerar störda amningsreflexer

Barnmorskan Kristin Svensson har disputerat med studien Practices that Facilitate or Hinder Breastfeeding. Avhandlingen innehåller fyra delstudier och har haft som övergripande syfte att undersöka vilka förlossnings- och BB-rutiner som kan underlätta respektive vara hindrande för amning.

I studierna har man undersökt: 1) Amningshormoner hos kvinnor som fött vaginalt och med kejsarsnitt. 2) I vilken utsträckning mammorna hade barnen hos sig på natten på BB och vilka attityder mammorna hade till att ha barnen hos sig på natten. 3) Om antisekretorisk faktor (AF), som förebygger mastit hos grisar, kan stimuleras i modersmjölk. 4) Om hud-mot-hud-kontakt mellan mamma och barn under amningsförsök kan avhjälpa sugsvårigheter hos lite "äldre" barn.

I studie I samlades blodprover in från 20 mammor med normal vaginal förlossning och 17 mammor med kejsarsnitt under ett amningstillfälle, dag två efter förlossningen. Provet analyserades för oxytocin, prolaktin och kortisol.

De vaginalförlösta mammorna hade signifikant fler oxytocinpeakar än mödrar förlösta med kejsarsnitt. Hos kvinnor med kejsarsnitt skedde ingen prolaktinökning under amningstillfället. För-lossningssätt, barnets ålder vid första amningen och oro hos mamman påverkade antalet oxytocin-pulsar.

I studie II fick 111 mödrar svara på vad de tyckte om att ha barnet hos sig på natten under BB-vistelsen. De mammor som lämnade sina barn i barnsalen var mer benägna att göra det om de uppfattade att personalen tyckte att barnen skulle vara där. Mammor som inte hade barnen hos sig på natten betonade vikten av närhet till barnet som mindre viktigt än mammor som hade sina barn hos sig.

I studie III randomiserades 40 mammor till att antingen äta specialprocessat havre (SPC) eller vanligt havre (placebo). Efter 4-5 veckor undersöktes AF-faktorn i mammornas mjölk med en biologisk metod. Medianvärdet på AF-nivån skilde sig signifikant åt mellan grupperna och frekvensen av mastit var signifikant färre i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen.

I studie IV randomiserades 103 mammor med barn som hade sugproblem till hud-mot-hud-kontakt (försöksgruppen) eller ingen hud-mot-hud kontakt under amning (kontrollgruppen). Mödrar i försöksgruppen skattade signifikant högre positiva känslor under amning än mödrar i kontrollgruppen. Ungefär lika stor procentandel barn i båda grupperna började suga på bröstet. Barn i försöksgruppen började suga utan problem efter i medeltal två veckor medan det för barn i kontrollgruppen tog drygt fyra veckor. De flesta barn (94 procent) i försöksgruppen som började suga inom tre veckor hade tidigare reagerat starkt negativt vid amningstillfällen när personal försökt hjälpa till "handgripligt" för att få dem att suga. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 33 procent.

Slutsatser i avhandlingen är att tidig amning, inom två timmar efter förlossningen, verkar vara den viktigaste faktorn för att framkalla oxytocinpeakar i mammans blod. Spädbarn bör därför få stanna hos mamman med hud-mot-hud-kontakt under de första timmarna efter förlossningen så att de kan gå igenom det "biologiska programmet", utveckla amningsreflexen och börja amma när hon eller han är redo.

Nyfödda barn med sugsvårigheter tycks kunna återskapa de störda amningsreflexerna relativt fort, även flera veckor efter födseln, genom hud-mot-hud-kontakt med mamman under amningstillfällena. Barnet börjar då söka bröstet själv och tycks på så sätt reparera de störda amningsreflexerna.

Vidare visar avhandlingenatt mammor ofta läser av personalens mer eller mindre tydliga åsikter, som även kan utryckas med minspel och kroppsspråk, och att de agerar så som de tror att personalen förväntar sig.

Slutligen ger avhandlingen stöd för att man kan överväga att föreslå mammor som har haft mastit upprepade gånger och där riskfaktorer uteslutits att prova att äta SPC-havre för att förebygga återkommande mastiter.

TEXT KRISTIN SVENSSON

BILD ELISABETH UBBE

Hämtat från avhandlingens svenska sammanställning. Hela avhandlingen kan laddas ner från: http://hdl.handle.net/10616/40513

Nio biologiska steg till amning

• Födelseskrik

• Avslappning, barnet vilar efter födelsen och har vanligen inga mun- eller handrörelser

• Uppvakning, barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar, börjar blinka och så småningom öppna ögonen

• Aktivitet, barnet börjar göra slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna ökar

• Kryp- eller glidrörelser, barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser ofta baklänges

• Vila, barnet vilar mellan perioder av aktivitet

• Tillvänjning, barnet gör sig bekant med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet samtidigt som barnet masserar bröstet, denna period tycker man ofta tar lång tid

• Amning, barnet börjar suga

• Sömn, barnet blir sömnigt och somnar efter att ha tillfredställt sitt naturliga behov att amma

Anpassat efter forskning gjort av barnmorskorna Ann-Marie Widström, Anna-Berit Ransjö-Arvidson, Kyllike Christensson, Eva Nissen.

 

HALLÅ DÄR…

… Kristin Svensson

Varför forskar du?

"Jag har alltid varit intresserad av barn som inte suger, varför gör de inte det? Och när kliniker, som jag, inte hittar svaren på våra frågor, och man är engagerad då vill man ta reda på dem."

Hur känns det att ha disputerat?

"Väldigt skönt!"

Vad handlar studien om?

"Att försöka hitta vad vi i vården gör som är stödjande och vad vi gör som är hindrande för amning. Det är vår uppgift i vården att undanröja hinder för amning så att mammorna får åka gräddfil till en bra amning!"

Hur lång tid har det tagit att göra avhandlingen?

"Jag har hållit på i drygt tio år på ungefär 30 procent. De tog otroligt lång tid att få in mammor till den sista studien. Vi sökte efter mammor där barnet inte sög på bröstet, när de hade gått hem. De trodde nog att de hade fått all hjälp de kunde få men över hälften av de barnen började suga vid screeningen. Och det var ju stora barn (den yngsta var sex dagar och den äldsta fyra månader) som aldrig hade sugit.

Vi screenade med ett amningsförsök så att vi kunde se vad det var för typ av problem och redan då var det många barn som började suga, bara genom samtalet och vårt förhållningssätt!

När mammorna med lite äldre barn till slut kom igång med amningen fick de ofta råd av vården om smakportioner, det tyckte de var lite trist när de äntligen kunde amma.

Den sista studien är inte publicerad ännu, det jobbar jag med nu. Det som är intressant i den är att de flesta barn (80 procent) började suga och att lika många barn i grupperna börjar suga men med olika mediantid."

Vad hoppas du att ditt arbete ska komma att betyda för svensk amning?

"Att alla friska nyfödda barn ska få ligga hud-mot hud direkt efter förlossningen och få stanna där så länge att de hinner gå igenom de nio biologiska stegen till amning( se faktaruta) Det är ju en inarbetad vårdrutin för friska barn men tiden varierar och tycks ha kortats ner.

Att vårdpersonalen ska undvika att ha händerna på mammans bröst och på barnet och istället göra det bekvämt runt i kring mamman. Och att personalen försäkrar sig om att hud-mot-hudkontakten är säker. Barnen kan till exempel vara påverkade av bedövningsmedel och det är viktigt att se till att föräldrarna vet att luftvägarna måste vara fria och så vidare."

TEXT ELISABETH UBBE 

 

Amning som feministisk symbol

Hon är författaren och feministen som ser amning som en symbol för empati och medmänsklighet. Amningsnytt har träffat Nina Björk och pratat kropp, politik och ekonomi. Och amning förstås.

nina

Nina Björk framstår som en orädd tänkare när man läser henne texter om feminism, samhällskritik och familjepolitik i Dagens Nyheter. För några år sedan startade hon en diskussion om föräldraskap där hon ifrågasatte normen att lämna barnen på dagis i tidig ålder. En besvärlig kritik eftersom dagis är en hörnsten i svensk politik som gjort det möjligt för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden och konkurrera på samma villkor som männen. Men på vems bekostnad, och varför, frågade sig Nina Björk. Barnen vill ju inte lämnas på dagis och föräldrarna går till jobbet med en klump i magen.

I Ninas bokbläddrartysta lägenhet känns konflikten långt borta, men den pockar under ytan. Nina Björk saknar fortfarande och än mer angeläget en feminism som på allvar utmanar samhällets manligt kodade strukturer, där framgång och välmående mäts i ekonomiska termer. En feminism som ifrågasätter att självuppfyllelse, konkurrens och karriär värderas högre än gemenskap, solidaritet och samvaro.

Nina Björk ser en konflikt mellan vårt samhälles ”manliga” och ”kvinnliga” normer, där de manliga är de mest eftertraktade. Amning har sin plats i detta sammanhang, som ett ok som ingen längre vill bära. Nina tycker att normen bör vara att amma, trots att hon själv inte upplevde amningen som särskilt lustfylld.

–När jag var gravid för tio år sedan var det för höga krav på att man skulle amma, och jag tycker inte att amning är så viktigt att man ska fortsätta om man har ont eller inte vill. Men jag tror på amningen som feministisk symbol, för den visar att det är okej att bry sig om någon annans hunger. Det är en övning i empati som man inte får någon annanstans, och den tycker jag att man kan ta vara på, säger Nina.

Just att se amningen som en symbol för något större än den enskilda individen får andra feminister att sparka bakut. De vill inte befästa bilden av den goda och självuppoffrande Modern som utplånar den enskilda människan Att vara kropp skrämmer den moderna kvinnan, menar Nina.

–Det traditionella moderskapet krockar med den konkurrerande, moderna människans ideal. Man har ju tränats i att bli en viss sorts person och när en kvinna får barn blir hon en loser på arbetsmarknaden och i karriären. Hon är plötsligt till för någon annans behov, förklarar Nina Björk och biter fundersamt på en kaka där vi sitter vid köksbordet.

Ja, amningen gör onekligen kvinnan till kropp framför individ såväl för barnet som för omgivningen. När magen börjar växa är hon inte längre en individ bland andra, hon är en blivande mamma. När barnet föds vänder sig hela vårdapparaten till henne och hon antas vara barnets huvudsakliga försörjare. Det som särskiljer kvinnor från varandra ur ett individuellt perspektiv försvinner.

–Det är jättesvårt att gå igenom graviditet, förlossning och amning utan att vara kropp, och allt det går att politisera. Jag menar att det finns något utöver det här egoprojektet, att det finns en solidaritet som är ett sätt att vara människa. Den är lätt att väcka, men det är liksom bara under den här tiden som kroppen förändras som man utnyttjar den.

–Du är väldigt lite person när du ammar och bebisen bryr sig ju inte om att ”det är Nina Björk som matar mig”. Man blir ju ett djur, en ko.

Det är inte mer synd om EU-ministern Birgitta Ohlsson än en manlig EU-minister som måste börja arbeta några veckor efter förlossningen, menar Nina Björk. Men att kritisera en kvinna för att anpassa sig till ett patriarkalt och ekonomistiskt samhälle anses idag som anti-feministiskt. Samma sak gäller för amningen. Är man för amning kan det uppfattas som att man är mot kvinnans frihet att välja själv, men Nina Björk ifrågasätter hur fria våra val egentligen är.

–Kulturen formar våra val och det är inte möjligt att säga att det är upp till var och en att amma. Sen kan man säga att man tycker att det ska finnas en norm som säger att man ska amma – och vill man inte amma så är det okej. Men att säga att det är ett fritt val, det är att säga ingenting.

Nina Björk har egna erfarenheter av valfrihetens paradoxala förhållande till frihet. När DN för en tid sedan gav sina kulturarbetare ett ultimatum att gå upp i heltid eller sluta – valde Nina det senare och sade upp sig från sin halvtid. Hon ville behålla utanförperspektivet som gav den tankefrihet och distans till sin arbetsgivare som hon behövde. I och med uppsägningen ströp hon en säker inkomstkälla, och är idag i princip beroende av sin mans inkomst. Det ena alternativet ledde till kreativ ofrihet, det andra till ekonomisk ofrihet. Att det ekonomiska systemet knappast leder till större frihet, trots valfrihetens oändliga möjligheter, är Nina övertygad om.

Sedan Nina skrev boken Under det rosa täcket för 15 år sedan har hon själv fått två barn, som hon ammade ett år vardera. Kulturen som format kvinnan till en könsvarelse framför person sätter förstås sina spår i upplevelsen av kroppen och moderskapets första skede, vilket Nina själv kan ge exempel på.

–Jag gruvade mig hela graviditeten inför att amma. Jag tyckte det verkade osexigt, att bli ett djur med stora, mjölkstinna bröst. Primitivt. Men då var det bara så att man skulle amma, jag hade inga argument nog att stå emot kulturen som var väldigt för amning. Nu hade jag nog tyckt det var skönare att amma, jag är mer avslappnad kring det, säger Nina Björk.

I det kapitalistiska samhället kretsar livet kring arbete, materiell rikedom och konkurrenstänkande, menar Nina. Det börjar i skolan med betygsättning. Väl ute på arbetsmarknaden konkurrerar vi om de bästa jobben och den bästa lönen. I ett system där pensionen är knuten till börsen är alla tvungna att tänka ekonomiskt. Även kvinnor.

–I vårt ekonomiska och politiska system är naturen inget vi tar hänsyn till. Trots att vi är medvetna om att vi borde ställa om på grund av klimathotet så gör vi det inte frivilligt. Det är nästan en förolämpning mot människan att vi måste anpassa oss efter naturen. Att bli mamma är att uppleva den här suveränitetstanken i mikroformat: vi som har erövrat vår suveränitet i det moderna samhället, och så kommer någon och säger att man måste anpassa sig till naturen, det vill säga sitt barns behov.

Nina Björk förstår att kvinnor vill ta del av det som männen haft i besittning så länge; såsom självständighet, ekonomisk makt och valfrihet. Men möjligenhar vi gått vilse på vägen. Den moderliga könsrollen behöver inte per automatik tillskrivas kvinnor, men vad händer med moderligheten som budskap? Vilken status har den i politiken?

-Jag tycker att feminismen borde vara mer samhällskritisk. Ammar man länge stör det ens karriärmöjligheter, men jag tycker att man kan fråga sig själv vad det är för samhälle jag lever i och vad det är som är viktigt i mitt liv. Är det att tjäna en massa pengar och konsumera eller att vara med mitt barn? säger Nina.

TEXT CECILIA BURMAN

FOTO ELISABETH UBBE

Feminism, amning och jämställdhet

De förespråkar jämställt föräldraskap, men hur uppnår man det? Journalisten Ana Udovic, filmaren Zanyar Adami och pr-konsulten Linda Skugge ger olika perspektiv på amning och feminism.

AnaUdovicFrilagd4

Ana Udovic: ”Rätt inställning skapar jämställdhet”

Yrke: Frilansjournalist

Född: 1971

Familj: Sambo och två barn

Amningserfarenhet: Jag ammade båda mina barn i ca åtta månader. Själv ammad i omkring fyra månader, sedan sinade mammans mjölk eftersom den tidens regel var amning var fjärde timme.

Varför är amning en feministisk fråga?

–Det forskas det för lite om amning på grund av att det är en kvinnofråga, och de som vill amma får inte tillräckligt bra hjälp medan de som inte vill amma trycks ner. Därför är amning är en klassisk feministisk fråga.  Jag tycker att det måste anses vara okej att inte amma om man vill ha friare tillgång till sin kropp och sin egen tid.

Är amningen ett hinder för ett jämställt föräldraskap?

–Barnet blir ju knutet mer till mamman än pappan under amningen, men om det resulterar i ojämställdhet beror mer på föräldrarna än på själva amningen. Om en pappa är säker i sig själv och tar för sig på andra sätt under amningstiden behöver det inte bli en feministisk fråga, men en del pappor ger upp när barnet hela tiden vill ha bröstet, de känner sig utanför och blir mindre engagerade. När mamman står för matningen blir det lätt att hon gör allt annat också, hon tar över hela barnavården. Tyvärr går många mammor och pappor i den fällan.

Varför är amning en känslig fråga för feminister?

–Vissa särartsfeminister är rädda för att papporna ska beröva mammorna på moderskapet, det enda område där kvinnorna verkligen har makten. Men vi har inte gjort barnen på egen hand, det behövs män för att göra barn. Det går inte att vinna något utan att förlora något, pappan måste offra sin betydelse på arbetsmarknaden och mamman sin makt över barnen. Papporna måste bevisa att de vill ta hand om sina barn också, men man tar ju inget ansvar om ingen ger en ansvar. En helt normal person klarar av att ta hand om ett barn, även en man, men det ställs mycket större förväntningar på moderskap än faderskap som egentligen bara är normer, inte biologiskt förutbestämt.

ZanyarAdamiFrilagd4

Zanyar Adami: ”Amningen gjorde det svårare att vara jämställda”

Yrke: Filmare, föreläsare och myntare av begreppet femanist, som innebär att man, vill bekämpa patriarkatet, men ur ett manligt perspektiv.

Född: 1981

Familj: Fru och två barn

Amningserfarenhet. Första barnet ammades fyra månader och andra barnet är två månader och ammas. Själv ammad av sin mamma och grannmammorna.

Vad tycker du att amningen har för betydelse ur ett femanistiskt perspektiv?

–Jag tycker att det ska vara min frus beslut att amma eller inte och hon kan delamma hur länge hon vill, men det är viktigt för mig att  kunna ta med min son ut på egen hand och mata med ersättning.

Varför då?

–Både jag och min fru är för amning, men har inga särskilda värderingar kring det. Vi hade som ambition att vara jämställda föräldrar och att båda skulle vara hemma från dag ett, men när vårt första barn kom föll vi rakt in i våra roller. Hon var den som fick vara nära vår son medan jag gjorde allt praktiskt. Jag försökte vara nära honom ändå, ha honom hud mot hud och natta men jag kände mig osäker när jag var ensam med honom. Dessutom var jag beroende av att mina fru var i närheten när han skulle matas. Jag kände mig otillräcklig. Det avgörande var när vi började med ersättning och jag kunde mata, då blev jag plötsligt helt trygg med honom, och hans trygghet hos mig blev bättre. Min fru fick sova mer så hon blev också en bättre förälder. För oss var det något av en befrielse att sluta med helamningen.

År amningen ett hinder för ett jämställt föräldraskap?

–Egentligen inte, men ojämlikheten som uppstod i och med amningen skapade en konflikt i hemmet. Det finns ju de som kämpar för rätten att amma, i offentligheten och på arbetsplatsen och det är lika viktigt som att ha möjligheten att inte amma. Vi skulle nogtjäna på att inte lägga så mycket värdering i amningen och vara mer öppna för andra möjligheter. Jag tror att det är svårt att vara jämställda föräldrar där den ena betyder mer för barnet än den andra.

lindaskuggefrilagd4

Linda Skugge: ”Jag förstår inte varför man inte skulle kunna amma och dela lika på föräldraledigheten”

Yrke: Pr-konsult, krönikör, författare

Född: 1973

Familj: Man och tre barn

Amningserfarenhet: Har ammat alla sina barn olika länge, mellan 4-8 månader. Blev själv inte ammad så mycket.

Varför är amning en feministisk fråga?

–Därför att tjejer är så bra på att trycka ner varandra istället för att stötta varandra. Mammor får ångest över amning när tjejer emellan ska visa hur duktiga de är. En tjej som har en perfekt förlossning och amning kan bli helt outhärdlig - för då vet hon hur allt ska vara liksom. Men andra och tredje barnet kanske inte går lika enkelt, och då får hon en käftsmäll av livet. Hon kommer inse att varje förlossning och amningserfarenhet är olika från barn till barn.

Finns det en motsättning mellan att amma och att vara feminist?

–Nej, de flesta vill nog amma och gör väl det. Jag tror att laddningen är större hos dem som inte kan. Det är en icke-fråga för mig, jag tycker ingenting om andras val, men många känner sig som dåliga mammor om de inte ammar. Jag tycker amning är bra och praktiskt, men om den inte fungerar borde man få hjälp. Jag tror att det är extremt få som väljer bort amningen, men de kan väl få göra det ifred.

Är amningen ett hot mot ett jämställt föräldraskap?

–Jag förstår inte varför man inte skulle kunna amma och dela lika på föräldraledigheten? Om mamman är hemma i åtta månader och pappan resten av tiden hinner hon ju amma. Däremot förstår jag inte behovet av att kvinnan ska ut och jobba direkt. Investerar man i ett barn så är det ju dumt att propsa på att vilja vara ifrån det. Säg att en mamma är tillbaka i arbetslivet efter ett år, det är ju ingenting för barnet! Kvinnor som säger att barn begränsar dem och att de gärna lämnar bort barnen i början, sådant tycker jag är jättehemskt. Barnär inga hinder, och man ska vara tacksam för att man kan få barn över huvud taget.

TEXT CECILIA BURMAN

FOTO ELISABETH UBBE & PETER KNUTSSON

Läs mer i papperstidningen:

  • Ledare: Om barnen själva får välja
  • Krönika: Guerillaamning – in your face
  • Porträtt in memorian: Cecilia Moen
  • Amning i bilen en kontroversiell fråga

 

---------------------------------------------------------------------------

 

AMNINGSNYTT 1/11

an1-11

Några av rubrikerna:

  • Bättre studieresultat för ammade pojkar
  • Amningsgröt i hjärnan - en substanslös myt
  • Konstant tillgång till bröstet i Zambia
  • Amningshjälp i Landcruiser på väg

KattiAmmar2

Bättre studieresultat för ammade pojkar

I en studie med målsättningen att undersöka förhållandet mellan amningslängd och utbildnings-resultat fann forskarna att övervägande amning i sex månader var fördelaktigt för pojkar.

Studien genomfördes i Perth i västra Australien och forskarna utgick från hypotesen att längre amning skulle ge bättre utbildningsresultat i mittre delen av barndomen.

Metoden som användes var en kohortstudie med 2900 kvinnor som rekryterades till studien när de var gravida i 18:e veckan. 2868  följdes framåt och vid 10 års ålder länkades data från 1038 av barnen mot standardiserade betyg i  matematik, läsning, skrivning och rättstavning.

Sambandet mellan amingslängd och skolresultat mättes genom linjära modeller med korrigeringar för kön, familjeinkomst, maternella faktorer samt tidig stimulans genom läsning i hemmet.

Resultatet visar att tio år gamla barn som huvudsakligen ammades i sex månader eller mer hade högre akademiska betyg än barn som ammade kortare tid än sex månader. Effekten skilde mellan könen och forskarna fann enbart evidens för att pojkar påverkades positivt av en längre amningstid. 

 

Text och bild: ELISABETH UBBE

Breastfeeding Duration and Academic Achievement at 10 Years. Wendy H. Oddy, PhDa, Jianghong Li, PhDb, Andrew J. O. Whitehouse, PhDa, Stephen R. Zubrick, PhDb, Eva Malacova, PhDa,c.  PEDIATRICS Vol. 127 No. 1 January 2011, pp. e137-e145. (doi:10.1542/peds.2009-3489).

 

 

Amningsgröt i hjärnan

— en substanslös myt

Hjärnan förvandlas inte till gröt på nyblivna mammor. Istället visar ny forskning, som publicerats av American Psychological Association, att mammornas hjärnor byggs upp inom områden kopplade till motivation och beteende.

Forskarna, under ledning av neurologen, Kim Pilyoung spekulerar i att hormonförändringarna direkt efter förlossningen med ökade halter av östrogen, oxytocin och prolaktin kan bidra till att göra mammornas hjärnor mottagliga för omformning för att svara på barnens signaler. Detta skulle kunna innebära att motivationen att ta hand om barnet och att få moderliga karaktärsdrag är mindre instinktivt utan snarare ett resultat av att hjärnan växer till på grund av hormonsvaret.

Forskarna utförde baslinjemätning och uppföljning med högupplöst magnetisk-resonanstomografi på hjärnan hos 19 kvinnor som födde vid Yale-New Haven Hospital. Man gjorde en jämförelse av bilder som togs två till fyra veckor och tre till fyra månader efter det att kvinnorna födde. Bilderna visade att grå materia ökade med ett litet men betydande belopp i olika delar av hjärnan.

De områden som berördes av tillväxten var de som stödjer moderlig motivation (hypothalamus), belöning och känslobearbetning (substantia nigra och amygdala), sensorisk integration (tinningloben), samt resonemang och bedömning (prefrontala cortex).

De mödrar som var mest entusiastiska över sina barn och kallade dem speciella, vackra, perfekta och så vidare visade sig vara mer benägna att utveckla större mittenhjärnor i nyckelområden som är kopplade till moderns motivation, belöningar och reglering av känslor.

 

Text: ELISABETH UBBE

The Plasticity of Human Maternal Brain: Longitudinal Changes in Brain Anatomy During the Early Postpartum Period.Pilyoung Kim, PhD, Cornell University and Yale University School of Medicine; et al. Behavioral Neuroscience, Vol. 124, No. 5.

 

SÅ HÄR SÄGER...

... Kim Pilyoung om relationen mellan studiens resultat och amning.

”I denna studie, ammade alla mödrar sina barn. Vi tog endast med ammande mödrar för att kontrollera eventuella effekter av faktorer som kan ha samband med amning eller matning med bröstmjölksersättning. Därför vet vi inte om de strukturella förändringar vi såg hos mödrar under den närmsta tiden efter förlossning gäller endast för ammande mödrar eller för samtliga mödrar. Men vi har en annan studie som är under tryckning och i den studien har vi jämfört mammors hjärnaktivitet som svar på de egna barnens skrik mellan ammande mödrar och mammor som matar med ersättning. Vi fann att ammande mödrar visade större svar på sina barns gråt i vissa områden i hjärnan jämfört med mödrar som matar med ersättning under den första månaden.”

ELISABETH UBBE 

BarnSomHllerHand2_Ny

 

Konstant tillgång till bröstet i Zambia

Zambia är ett av de länder i världen som har drabbats hårdast av hiv/aids. Förekomsten av sjukdomen bland gravida är upp emot 20 procent i vissa delar av landet. Amningsnytt har besökt den svenska barnmorskan Mimansa Madheden som jobbar för Läkare Utan Gränser i ett hiv/aidsprojekt i Luwingu i Zambia.

MimansaMadhedenWebb

Den svenska barnmorskan Mimansa Madheden jobbar sedan några månader i projektet som drivs av Läkare Utan Gränser (LUG). Hon är arbetsledare för de inhemska barnmorskorna och ansvarar också för utbildningen av både hälsoarbetarna på hälsostationerna och för de traditionella, outbildade bybarnmorskorna (TBA:s, Traditional Birth Attendants). Dessutom ingår det i hennes arbete att bistå barnmorskorna på sjukhuset i Luwingu med stöd och utbildning.

Sedan 70-talet har ett stort antal biståndsorganisationer bekämpat hiv/aids i Zambia men i det avlägsna Luwingu-distriktet i norra delen av landet har ingen organisation arbetat förrän LUG startade sitt projekt där för drygt sex månader sedan.

PMTCT (Prevent Mother To Child Transmission) är en vedertagen behandling vid hiv/aids och innnebär att mamma och barn får olika läkemedel enligt ett schema och att kvinnorna ska amma barnen exklusivt trots att det finns en överföringsrisk. Med PMTCT sjunker risken för överföring av smitta mellan mor och barn från 30-40 procent till 1-2 procent.

En av svårigheterna ligger i att få kvinnorna att komma till kliniken för att hämta medicinen och att fullfölja behandlingen. En annan svårighet är att få männen till de hivsmittade att komma och testa sig för att förhindra vidare smittspridning.

Läs mer i Amningsnytt. 

 

Text och bild: ELISABETH UBBE 

Amningsrep3

Amningshjälp i landcruiser på lerväg

Stort bildreportage från Zambia.

Text och bild: ELISABETH UBBE 

Gloria Kokhuset

 OBS! RÄTT SVAR på fråga 1 på amningsquiz nr 1/11 är ett X.

---------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT 4/10


an4_10

 

Några av rubrikerna:

  • Amningslängd påverkar mental hälsa
  • Mammor får diabetesskydd av amning
  • Kemikaliefrågan kräver kritiska konsumenter
  • Når REACH bröstmjölken?
  • Fortsätt amma men rensa bort kemikalierna
  • Förbannad och förtvivlad
  • Amningsmissionär i bloggosfären
  • Rosa Bandet är inte amningsinriktade

 

 Unne3_Webb

 

 

Amningslängd påverkar mental hälsa

Amning kortare tid än sex månader jämfört med amning sex månader eller mer har, i en australisk studie, visat sig vara en variabel som kan bidra till psykisk ohälsa under uppväxten.

Redan tidigare har ett antal studier pekat på ett samband mellan amning och kognitiva samt utvecklings-relaterade förmågor. En del studier har också indikerat att det finns en koppling mellan amning och psykologisk och beteendemässig utveckling, dock har metodologin i de studierna ifrågasatts. Studien i Australien gjordes med syftet att fastställa om det finns en oberoende effekt av amning på barns och tonåringars mentala hälsa.

Totalt 2 900 gravida kvinnor ombads medverka i studien och följdes upp under 14 år. Den mentala hälsostatusen bedömdes när barnen var 2, 6, 8, 10 och 14 år gamla med hjälp av ett validerat testverktyg som möjliggjorde bedömning av internaliserad problematik som avskärmning, ångest och depression samt externaliserade beteenden som brottslighet eller aggressivitet.

Forskarna kunde konstatera att amning i mindre än sex månader jämfört med amning i sex månader eller mer var bidragande riskfaktor för psykiska och beteendemässiga hälsoproblem under barndom och tonårstid. Utifrån detta rekommenderar man insatser för att öka amningslängden eftersom det skulle kunna gynna en positiv utveckling av barns och tonåringars mentala hälsa.

 

TEXT & FOTO ELISABETH UBBE

Oddy WH, Kendall GE, Li J et al (2009). The Long-Term Effects of Breastfeeding on Child and Adolescent Mental Health: A

Pregnancy Cohort Study Followed for 14 Years. Jpeds.

 

Mammor får diabetesskydd av amning

Amning skyddar mot att utveckla diabetes typ 2 senare i livet. Det visar en kohortstudie från USA där forskarna har studerat hur amning och graviditet påverkar risken att utveckla diabetes typ 2.

Studien, som genomfördes i Pittsburgh, visar att kvinnor som inte ammar löper betydligt större risk att utveckla diabetes typ 2 jämför med kvinnor som ammar sina barn. I studien ingick 52731 kvinnor.  Författarna sammanfattar att jämfört med kvinnor som inte hade varit gravida har kvinnor som fött barn och inte ammar en omkring 50-procentig riskökning för att utveckla diabetes typ 2 senare i livet. Amning minskar den ökade risken väsentligt

 

TEXT ELISABETH UBBE

Liu B, Jorm L, Banks E (2010) Parity, Breastfeeding and the Subsequent Risk of maternal Type 2 diabetes. Diabetes Care. 

 

Tema: Kemikalier i bröstmjölk

 

Kemikaliefrågan kräver kritiska konsumenter

Kemikalier i bröstmjölken. Inte här i Sverige. Här säljs bara säkra och kontrollerade produkter. Väl? Ledsen, men faktum är att det inte finns någon snäll förälder som har koll på kemikalierna omkring oss. Amningsnytt har undersökt hur det står till med kemikaliefrågan här i Sverige.

Vad vi vet idag är att många av kemikalierna som lagras i fettvävnad kan frigöras vid amning och att de dessutom passerar moderkakan och går in i barnet redan inne i livmodern. Ändå bedömer man att amningens fördelar överväger eventuella risker.

Lagstiftningen för kemikalier i EU, REACH, är ny sedan några år och bygger på att tillverkarna ansvarar för att deras produkter testas och är säkra innan de når konsumenterna. Som konsument kan man inte förlita sig på att myndigheterna kontrollerar alla ämnen och produkter utan man bör vara en kritisk konsument menar Eva Nilsson, jurist på Kemikalieinspektionen.

Med de nya kraven genom REACH ökar kunskapen, vilket är en bra början även om mycket arbete ännu återstår, enligt Eva Nilsson. Systemet som ska ge oss en säker kemikaliemiljö bygger på att producenter och importörer självmant tar sitt ansvar. Eller på att på att de är rädda för dålig publicitet.

 

TEXT ELISABETH UBBE

 

 

 MargotWallstrom

 

Når REACH bröstmjölken?

Amningsförespråkaren Margot Wallström ledde under sin tid som miljökommisionär i EU arbetet med att ta fram kemikalielagstiftningen REACH. Lagstiftningen lanserades 2003.

I arbetet med REACH var det framför allt viktigt att skaffa bättre underlag och kunskap kring kemikalierna och deras effekter. Och dessutom att vända på bevisbördan så att det är producenten som ska ansvara för att produkten inte innehåller farliga kemikalier. Margot Wallström tror inte att det är realistiskt att tro att samhället ska bli kemikaliefritt men med hjälp av REACH menar hon att vi kan göra oss av med de allra farligaste kemikalierna och ersätta dem med mindre farliga.

Att kemikalierna går över från mamman till barnet vid amning är en tydlig illustration på vad kemikalie-samhället medför, menar Margot Wallström, som tror att detta faktum kan hjälpa oss att medvetandegöra människor om kemikalierna i samhället.

— Sanningen är att vi för över det som vi minst av allt önskar till våra barn men amningen har ju så många

andra positiva effekter så jag skulle ändå säga att man ska amma, säger Margot Wallström från FN:s högkvarter i New York.

 

TEXT ELISABETH UBBE

FOTO FN

StefanJarl

Fortsätt amma men rensa bort kemikalierna

Filmen Underkastelsen som hade premiär under våren 2010 väckte stor uppmärksamhet. Budskapet om riskerna med kemikaliesamhället ansågs både angeläget och akut. Samtidigt har filmen fått kritik för att den kan ge ammande mammor ångest.

Med sina runda glasögon uppskjutna i pannan börjar Stefan Jarl berätta om hur filmen kom till och vad han vill säga med den.

— Filmen är en brandfackla, gjord till försvar för våra ofödda och födda barn! Det är en strutsmentalitet att inte låtsas om de omständigheter livet ställer oss inför.

Många av de cirka 100 000 kemikalier vi omges av lagras i fettvävnad. Vid amning frigörs de och passerar, i  motsats till vad man tidigare trott, genom moderkakan och går över till barnet. En av forskarna som medverkar i filmen berättar om paradoxen att ju mer kvinnor ammar desto mindre kemikalier har hon själv kvar i kroppen medan barnet får mer. Ändå menar Stefan Jarl att mammorna ska fortsätta amma.

— Självklart ska kvinnor amma, det är inte tal om annat! Mjölkersättning är inte någon lösning på problemet. Det enda är att som en av forskarna i filmen säger ”get rid of säger ”get rid of the chemicals”, säger Stefan Jarl.

 

TEXT & FOTO ELISABETH UBBE

EvaRse

Förbannad och förtvivlad

Det är kväll och barnen sover när Eva Röse ringer forskaren Åke Bergman för att få reda på provsvaren från kemikalieanalysen av hennes blod. Efter bara en kort stunds samtal säger hon att hon inte vill höra mer. Hon lägger på luren och kameran lämnar scenen och Eva ensam med sin nya vetskap.

— När jag fick testsvaren och insåg att jag är helt jävla förorenad fast jag ändå har levt ganska medvetet blev jag förbannad och förtvivlad. Och hur ser det då ut med dem som inte har gjort det?

Eva Röse var gravid med sitt andra barn när filmen spelades in och resultaten från kemikalieanalysen kom som något av en chock för henne.

— Jag hade inte en aning om att det var såhär det såg ut. Man får så mycket råd om vad man ska äta och vad man ska undvika att göra under graviditeten och mycket kan man ju skydda sig mot. Men man kan ju inte välja om man inte vet om problemet.

Att hon skulle amma var ändå en självklarhet och fastän det är jobbigt att veta att kemikalierna går över till barnet vid amning ammar hon fortfarande.

— Jag vet inte vad som skulle vara alternativet, konstgjord mjölk med tillsatser i plastflaskor? Jag tycker inte att det på något sätt kan vara bättre.

 

TEXT  ELISABETH UBBE
FOTO FOLKETS BIO

  

 SannaLundell4-10

 

 Amningsmissionär i bloggosfären

Hon har inte mycket tid. Närmare bestämt 30 minuter. Och bara 15 minuter in i intervjun kliver Mikael Persbrandt, som är pappa till hennes två yngsta barn, in på fiket där skribenten Sanna Lundell sitter och jobbar. Sonen Lo ligger i vagnen bredvid henne och på bordet står ett tomt kaffeglas och en laptop. Det är snart deadline.

Hon fick nog av amningsmobbarna och började blogga om amning i tidningen Mama och i Aftonbladet. Det hon vänder sig mot är amningsföraktet, att folk inte vill se kvinnor som ammar när de dricker sin latte och att vissa kaféer inte släpper in ammande kvinnor.

— Min mission med amningsinläggen är att frågan ska bli mindre laddad, säger Sanna Lundell.

Själv tycker hon att det är självklart att amma om man kan men annars går det bra med ersättning. Hon beskriver hur hon och Wille Craaford, som är pappa till Olga, kunde dela ganska mycket på föräldraskapet redan från start. Men att det med Igor och Lo, som hon har ammat, har sett annorlunda ut i början.

— Igor var med mig hela tiden till han var sex månader då Micke kunde komma in i matchen. Men jag upplever att både Wille och Micke har haft en väldigt ickeneurotisk inställning till amning och att de har tyckt att det är en bra grej.

Just hennes inlägg om amning engagerar många läsare och de flesta reaktionerna är positiva. När hon till exempel skrev om sin smärta i brösten när hon var bortrest och inte kunde amma fick hon massor med sympati och goda råd. Själv ammar hon, efter mycket kämpande, sitt tredje barn.

— Det tog nästan ett halvår innan amningen med Lo fungerade. Jag var på väg att ge upp flera gånger och det är en av anledningarna till att jag fortfarande ammar honom vid ett års ålder, säger hon.

 

TEXT & FOTO ELISABETH UBBE

SusanneGraslund 

Rosa Bandet inte amningsinriktade

Bakom Rosa Bandet-kampanjen står Cancerfonden vars ena syfte är att bedriva opinionsbildande arbete. I det ingår information. Amningsnytt har med anledning av Susanne Gräslunnds insändare nedan, frågat Cancerfonden hur man arbetar med att informera om amningens bröstcancerförebyggande effekt.

I Rosa Bandet-tider pratas det mycket om bröstcancer, men ingenstans nämns det något om amning, trots att det varit känt i åratal att amning skyddar mot bröstcancer. En stor studie på området publicerades i The Lancet 2002 och är en sammanslagning av data från totalt 47 mindre studier på 150 000 kvinnor i totalt 30 länder.

Resultaten har tolkats centralt och är entydigt: För varje år en kvinna ammar minskar risken att drabbas av   bröstcancer med 4,3 procent. Effekten är ackumulativ så om en kvinna får tre barn och ammar vart och ett av dem i tre år så kan hon minska risken att drabbas av bröstcancer med närmare 40 procent. Slutsatsen i studien är att den epidemi av bröstcancervi ser i västvärlden idag troligtvis beror på att kvinnor här föder för få barn och ammar dem alldeles för kort.

Amningsnormen i Sverige idag är oerhört snäv. Man SKA amma när barnet är nyfött och det första halvåret tills det är dags att börja med smakportioner och sedan SKA man avvänja ganska snart efter det för då ska ju barnet bara äta mat och dricka välling. Vi vet inte mycket om amningsstatistik efter ettårsdagen då BVC slutar föra statistik, men vi vet att det är en ganska liten grupp barn som fortfarande ammas när de fyller ett år. Detta trots att WHO rekommenderar helamning i sex månader och sedan delamning i två år eller mer. Om alla svenska kvinnor följde dessa rekommendationer skulle vi kunna minska antalet bröstcancerfall i Sverige radikalt.

På Rosa Bandets hemsida proklamerar man stolt att nio av tio kvinnor idag överlever i minst fem år efter en bröstcancerdiagnos.Det är förvisso jättebra, men ännu bättre vore väl om en stor andel av de dryga 7000  kvinnor som varje år får denna diagnos slapp hamna där överhuvudtaget?

 

TEXT SUSANNE GRÄSLUND

FOTO ELISABETH UBBE

lnsändaren är tidigare publicerad i Dagens Nyheter.

 

Årets Rosa Bandetkampanj samlade in nästan 50 miljoner kronor och överallt på gator och torg manifesterar människor sin sympati genom att bära den rosa symbolen. Cancerfonden som står bakom Rosa Bandet har två syften: Att finansiera forskning och att bedriva opinionsbildande arbete. I det opinionsbildande arbetet ingår information.

Hur arbetar ni med att informera om amningens bröstcancerförebyggande effekt?

— Vad gäller prevention och bröstcancer har vårt fokus varit på självundersökning och screening (mammografi) eftersom det är de faktorer som bedöms ha störst effekt vad gäller överlevnad. Vad gäller preventionsfrågor specifikt i Rosa Bandet, lyfter vi när vi kan, alla faktorer som kan påverka risken för bröstcancer, säger fondens pr-ansvarige Jacob Lagercrantz.

Trots att artikeln i the Lancet, redan 2002, fastslog ett starkt förebyggande samband mellan amning och bröstcancer har inte Cancerfonden genomfört några riktade insatser med information om det.

Varför har ni inte valt att göra några riktade informationsinsatser med anledning av artikeln i the Lancet?

— Det är inte ett strategiskt beslut att inte göra riktade insatser med information om amning. Amning är inte en sådan fråga som man kan få till ett politiskt beslut om. Man kan bara upplysa och vi är inte en folkhälso-organisation och så finns det andra åtgärder som har större effekt.

Men skulle det inte kunna få väldigt stor betydelse med en riktad kampanj om amningens betydelse för risken att utveckla bröstcancer?

—Vi informerar om amning där det funkar. Vi kan inte ha riktade kampanjer om alla preventioner mot cancer.

På Rosa Bandets hemsida kan man efter mycket letande hitta en kort text som rör amning som förebyggande mot bröstcancer: ”Att uteslutande amma sitt barn i sex månader förhindrar att bröstcancer uppkommer hos mamman och motverkar övervikt och fetma hos barnet”.

Däremot finns det inga uppgifter om de andra forskningsresultaten, till exempel att risken för bröstcancer minskar för varje år man ammar, som artikeln i the Lancet tar upp.

Cancerfonden prioriterar medicinska åtgärder och forskning. Jacob Lagercrantz går till och med ett steg längre när han beskriver fondens arbete.

—Vi finns för att bekämpa cancer!

Att bekämpa är naturligtvis avgörande för alla som har fått cancer. Att förebygga kanske skulle göra större skillnad. 17 procent av Cancerfondens budget går till preventivt arbete och administration.

 

TEXT ELISABETH UBBE 

 

-----------------------------------------------------------

 

AMNINGSNYTT nr 3/10


  • Bröstmjölk mot cancer
  • Brister i bemötandet negativt för amningen, ny svensk studie
  • Tema: Amning och allergi: Bröstmjölk – Dunderhonung mot astma
  • Valbevakning och Bröstkupp!
  • Dödlig hjälp till Pakistan, fortsättning på ”Bistånd som dödar”

och mycket mer förstås!

 

Bröstmjölk mot cancer

Ett av proteinerna som finns i bröstmjölk har visat sig kunna döda cancerceller. Det upptäcktes av en tillfällighet av svenska forskare för flera år sedan.

HAMLET, som proteinet kallas, står för Human Alpha-lactalbumin Made LEthal to Tumour cells. 
Nu har man börjat kunna testa Hamlet på människor. Patienter med cancer i urinblåsan behandlades med Hamlet och man kunde se att de utsöndrade döda cancerceller i urinen efter varje behandling. 
Proteinet finns inte i färsk bröstmjölk utan bildas i sur omgivning, som i magen. Man har kunnat framställa HAMLET i laboratoriemiljö och utgår ifrån att samma process sker när bröstmjölken hamnar i ett ammat barns mage. Det består av ett protein, alfa-laktalbumin, som kopplas ihop kemiskt med en av de långkedjiga fettsyror som finns i bröstmjölken. 
HAMLET får tumörceller att dö genom apoptos, cellers snygga och städade sätt att dö på. Det skiljer sig från nekros, som innebär att cellen dör när vävnaden blir inflammerad. I tumörceller stängs apoptosfunktionen av. Kan man överbrygga felen som gör celler till tumörceller skulle man i framtiden kunna tvinga tillbaka olika grader av cancer. I laboratoriemiljö har HAMLET visat sig verksamt mot cellinjer från tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar och tarm samt på melanom, leukemier och en sorts hjärntumörer. Forskarna går nu vidare för att studera Hamlets effekt på andra cancerformer.

Se även Amningsnytt 1/05 under Amningsnytt arkiv

TEXT: MARIT OLANDERS 
Pressmeddelande, Göteborgs universitet: Ämnen i bröstmjölk dödar cancerceller 
Bild: Göteborgs Universitet

 

 

Brister i bemötandet negativt för amningen

”Om amningen där dörröppnaren in i det goda moderskapet, vad händer då med ens självbild om man inte får till amningen? Vad händer i mötet mellan mamma och barnmorska i amningsrådgivning och hur delaktig är man som mamma i rådgivningssituationen?
Dessa frågor har barnmorskan Sofia Zwedberg ställt i sin doktorsavhandling som lades fram i somras.I avhandlingen har Sofia Zwedberg videofilmat 19 möten mellan mammor som ville amma och barnmorskor, antingen på BB eller en amningsmottagning. Tre månader senare gjorde Sofia Zwedberg djupintervjuer med 14 av mammorna. De fick då se videoinspelningen av respektive möte och reflektera kring mötet, amningen och sig själva. 
I avhandlingen återger Zwedberg en videosekvens där en mamma har ringt på barnmorskan för att få hjälp. Barnmorskan börjar med att fråga mamman om amningen, men när barnet vaknar och skriker hämtarhon bröstmjölksersättning som hon matar barnet med istället för att hjälpa mamman med amningen och hobn riktigt trugar på barnet ersättning.. Sofia Zwedberg konstaterar att barnmorskan och mamman talar förbi varandra och aldrig riktigt möts i samtalet. 
Det är viktigt att bli sedd och förstådd av barnmorskan, menar Zwedberg. Det gör att man som mamma vågar öppna sig. När mammorna inte kände sig sedda höll de inne med sina egna tankar och önskningar och anpassade sig efter barnmorskorna. Hur barnmorskan bemöter mamman återspeglar sig i hur mamman bemöter barnet.
Tre månader efter de filmade mötena har sex av de fjorton mammorna slutat amma så gott som helt och hållet. Flera av mammorna grubblade då fortfarande på vad det var som gick snett. Zwedberg menar att man kan fastna i en krissituation där man går och ältar en havererad amning och inte kan se framåt, om man inte får hjälp att bearbeta att amningen havererade. Här behöver mammor bättre hjälp av vården, menar Zwedberg.
Hennes råd till barnmorskor i amningsrådgivning är att gå in i en ömsesidig och lyhörd dialog med mamman. Amningen är underordnad relationen och förtroendet, skriver Zwedberg.

TEXT: MARIT OLANDERS
Bild: Elisabeth Ubbe
Sofia Zwedberg: Ville Amma! En hermeneutisk studie av mödrar med amningsbesvär, deras upplevelser, problemhantering samt amningskonsultativa möten. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet 2010.

 

Bröstmjölk - Dunderhonung mot astma

Den svenska BAMSE-studien slår fast att exklusiv amning i minst fyra månader och därefter delvis amning minskar risken för astma.

BAMSE-studien omfattar 3800 barn som föddes i Stockholms län åren 1994-1996. När barnen var ett år fick föräldrarna svara på hur länge de hade ammats enbart och delvis. En rad olika riskfaktorer för att utveckla allergi kartlades, som ärftlighet, huruvida föräldrarna rökte, kost osv. När barnen var åtta år mättes deras lungfunktion och de testades för allergisk sensibilisering genom att man mätte deras förekomst av allergiantikroppen IgE. Drygt sex procent av barnen hade astma vid åtta års ålder...
Barn som fått enbart bröstmjölk i fyra månader eller mer hade 40 procent minskad risk för astma de första åtta åren. Störst skillnad var det på att insjukna i astma fram till fyra års ålder.
— Effekten finns kvar även efter fyra års ålder, men avtar över tid. Det händer ju mycket annat i livet också, säger barnsjuksköterskan Inger Kull, som är ansvarig för studien.
När barnen i BAMSE-studien var fyra år fanns ingen skillnad i allergisk sensibilisering beroende på om de ammades, men när de var åtta år var det alltså en viss minskad risk för allergisk sensibilisering bland barn som ammats exklusivt i fyra månader eller mer. Barnen som ammats mer hade också bättre lungfunktion vid åtta års ålder.
Inger Kull påpekar att det kan hända att kvinnor som vet att deras barn har ärftlighet för allergisjukdom, eller där barnet får symptom på allergisjukdom redan under amnings-perioden, tenderar att fortsätta att amma längre just på grund av detta. När barnet ändå utvecklar allergisjukdom kan det i statistiken se ut som om amningen framkallar allergin. Även i BAMSEstudien fanns detta omvända orsakssammanhang.
Så gott som alla, 99 procent, av barnen ammades åtminstone något. Därför har forskarna inte jämfört ”någon amning” med ”ingen amning” utan mer eller mindre amning. Vid fyra månaders ålder ammades fortfarande 80 procent av barnen i studien helt. I andra studier kan barnen ha ammats mycket mindre.
— Man kan jämföra olika resultat men man måste vara försiktig med vad man jämför. Bäst är att titta på studier som är gjorda på ungefär samma sätt, säger Inger Kull.

TEXT: MARIT OLANDERS
Illustration: Rune Andreasson

Bröstkupp!

Amningshjälpen fanns på plats under politikerveckan i Almedalen och bjöd på ett gott argument för amning: Bröstbakelser.
Iklädda band med orden ”Närproducerad mat” över barmarna bjöd gotlandsgruppen på diskussion och delikata bröstbakelser. Taktiken visade sig vara mycket lyckad. Smaken av de ljuvliga bakelserna mjukade upp även de mest amningsskeptiska. Samtalen flöt lätt kring frågor som kvotering av föräldraförsäkringen, amningens ställning i Sverige och inte minst om bakelserna var gjorda på riktig bröstmjölk. 
Slutligen banade sig Ellinor Petersen fram till scenen för att få bjuda även S-ledaren på ett och annat argument och en bakelse. Mona Sahlin var dock redan bortförd av SÄPO men kvar fanns både Margot Wallström, före detta EUkommissionär, Nalin Pekgul, ordförande för S-kvinnorna och Lars Ohly, partiledare för Vänsterpartiet. 
Wallström och Pekgul tog glatt varsin bakelse medan Ohly avstod och deklarerade att det är bröstmjölken, snarare än amning, som är viktig. Alltså går det lika bra att pumpa ur. Och så var problemet med en ökad kvotering av föräldradagarna ur världen.
Två dagar senare var Amningshjälpen på plats igen. Nu med planen att försöka prata med Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. Smidigt smög sig föreningens höggravida ordförande Karin Sutare fram genom massorna för att till sist nå fram till språkrören. Först av alla! Utan att tveka inför pressuppbådet hann hon bjuda på både bakelse och Amningsnytt innan språkrören uppslukades av andra frågor.

TEXT: ELISABETH UBBE

Dödlig hjälp till Pakistan

Sedan Amningsnytt i förra numret rapporterade om problemet med bröstmjölksersättning vid katastrofer har ännu en stor katastrof inträffat. Denna gång i Pakistan och nu strömmar den dödliga hjälpen in i det översvämmade landet.
Katastrofens omfattning är än så länge omöjlig att överblicka. Men siffror runt 17 miljoner drabbade varav 8 miljoner i akut behov av hjälp har nämnts i nyhetsrapporteringen. Anders Pettersson, internationell koordinator på UNICEF Sverige, berättar att situationen i Pakistan är extrem och att den till skillnad från i Haiti ökar i omfattning med tiden.
— Bristen på tillgång till rent vatten är det stora problemet och att skydda amningen är livsviktigt i en sådan här situation. Förorenat vatten leder till diarréer, uttorkning och död. Människor flyr fortfarande undan vattenmassorna som hela tiden rör sig över nya områden, säger han.
Amningsnytt har tagit del av en stor mängd vädjanden från organisationer och officiella talespersoner om donationer av bland annat bröstmjölksersättning och mjölk. Men även om avsikterna är goda riskerar både barn och vuxna att drabbas av livshotande diarré när exempelvis mjölkpulver blandas med smutsigt vatten. Och det mesta av landets vatten är i dagsläget förorenat.
På internationella nyhetssidor kan man läsa om familjer som omotiverat fått bröstmjölks-ersättning. Och som har givit det till sina barn för att de trott att det skulle vara fördelaktigt. I vissa fall har de inte haft tillgång till rent vatten eller information om hur ersättningen ska tillredas.
Problemet med donationer av bröstmjölksersättning och misstänkta överträdelser mot WHO-koden i Pakistan är något som både UNICEF och lokala hjälporganisationer arbetar aktivt med. Bland annat anordnade UNICEF i mitten av augusti ett möte med alla centrala aktörer i det nutritionskluster som UNICEF leder. Där betonade man särskilt vikten av exklusiv amning i katastrofsituationer.
På plats i Pakistan finns också barnmatsföretag som exempelvis Nestlé. Och även om de enligt egen uppgift inte donerar bröstmjölksersättning så hittar man på deras internationella hemsida information om donationer av bland annat mjölk till Pakistan. Vilket enligt amningsforskare är ett problem vid katastrofer.
— Alla mjölkprodukter är ett problem, för vare sig de är avsedda för vuxna eller barn kommer de att användas till att mata barn. Barn som i annat fall skulle ha ammats, sa den australiska forskaren Karleen D Gribble till Amningsnytt 2/10.

TEXT: ELISABETH UBBE
Bild: Paul Hansen

                                               -----------------------------------------------------------------------------------

 

AMNINGSNYTT 2/10

 

Några av rubrikerna i Amningsnytt nr 2 - 2010:

  • Pappan ovärderligt amningsstöd
  • Katastrofal katastrofhjälp
  • Svårare för flaskmatade barn att reglera hunger
  • Vuxna utan barn om amning

och mycket mer förstås!

 

Katastrofal katastrofhjälp

Amning är livsavgörande för spädbarn i en katastrofsituation. Och både UNICEF och WHO har intagit ståndpunkten att bröstmjölksersättning inte ska doneras till katastrofområden. Trots det fortsätter barnmatsföretagen skicka ut ersättning — och får nya kunder och goodwill på köpet.

Så snart en katastrof blivit känd mobiliserar en mängd biståndsorganisationer hjälpinsatser och insamlingar. Ute i fält samlar man upp folk och ser till att de får tak över huvudet, ger akut sjukvård och organiserar utdelning av mat och vatten. Men det finns också hjälpare med en kommersiell drivkraft kamouflerad till bistånd. I den skaran finns barnmatsföretag som sänder ut bröstmjölksersättning i strid med UNICEF och WHO:s ställningstagande. 
 TEXT: ELISABETH UBBE

 Pappan ovärderligt amningsstöd

Vad förväntar sig kvinnan och mannen av varandra när de går från att vara ett par till att bli en familj? Vilken roll spelar pappans engagemang i hur amningen går? I en studie från Perth i Australien djupintervjuades mammor och pappor i fokusgrupper.
Mammorna underströk hur viktigt det var med stöd från sina partners. Att partnern trodde på mammans förmåga att amma, uppmuntrade henne att göra sitt bästa, att bröstmjölk var barnets bästa föda och att han stöttade henne när släkten tryckte på om flaskmatning.

Forskarna sammanfattar mammornas samtal med att pappor gör skillnad i en rad olika situationer. Det kunde antingen vara direkt relaterade till amning och amningsteknik eller till mer praktiskt stöd i vardagen, som att laga mat, ta en större del av hushållsarbetet eller gå upp och hämta barnet så att mamman kunde nattamma.

En mamma beskrev hur hennes man kunde stiga upp mitt i natten och trösta henne när hon grät för att bröstvårtorna var såriga och blödde. En annan mamma uppskattade att hennes man uppmuntrade henne och sa åt henne att hon gjorde något bra, de där första, jobbiga dagarna när en amning kunde ta upp till en timme. En tredje mamma är glad att hennes man aldrig nämnde något om ersättning eller flaskmatning när deras dotter tog tid på sig för att lära sig amma. Med sin mans hjälp och stöd pumpade hon i sex veckor.
TEXT: MARIT OLANDERS 

Tohota, J, et al: Dads make a difference: an exploratory study of paternal support for breastfeeding in Perth, Western Australia International Breastfeeding Journal 2009, 4:15 
http://www.internationalbreastfeedingjournal.com/content/4/1/15

Svårare för flaskmatade barn att reglera hunger

En anledning till varför flaskmatning ökar risken för övervikt tycks vara att flaskmatade barn har svårare att själva reglera hunger och törst.

Föräldrar som flaskmatar sina barn bör därför vara extra uppmärksamma på barnens signaler och undvika övermatning.

En ny studie i USA jämförde helammade, delammade och flaskmatade barns ätmönster under det första året. Varje månad fick föräldrarna fylla i en enkät om hur barnen åt. När barnen var en månad ammades 52% av barnen exklusivt och 41 % av barnen fick bröstmjölksersättning. De övriga barnen fick urmjölkad bröstmjölk eller någon annan sorts mjölk. 
TEXT: MARIT OLANDERS 

Serena Gordon: Breast-fed Babies Know When to say When. Health Day 10 maj 2010

Vuxna utan barn om amning

Amning eller mjölkersättning? Offentlig amning eller amning i det fördolda? Amningsnytt träffade fyra människor utan barn, för att ta reda på vad de tycker om amning.

Eric Hansson, Anna-Karin Nyman, Cecilia Burman och Robert Wiberg träffas över en fika på Södermalm i Stockholm för att prata amning. Är det bra och viktigt att amma? Diskussionen hettar stundtals till men rätt ofta haglar skrattsalvorna över cafébordet när olika situationer dukas upp. 
– Jag minns min mammas mjölkmaskin som alltid stod på bordet och att hon tyckte att det var lite jobbigt med amningen. Hon hade så mycket mjölk, så hennes bröst var ofta helt sprängfyllda. Vi barn fick hjälpa till att frysa in mjölken och vi brukade hitta hennes bh-inlägg lite överallt, säger Anna-Karin och skrattar.
Anna-Karins mamma och mammans bästa vän brukade amma varandras bebisar. Det är något som Anna-Karin tycker är ballt att hon varit med om. 
– Ungen skulle ju ha mat! Sedan kallade vi varandra bröstmjölkssyskon.
TEXT: BIRGITTA STOLT
FOTO: ELISABETH UBBE

------------------------------------------------------------------------------------------ 

 

AMNINGSNYTT 1/10

 

Några av rubrikerna i Amningsnytt nr 2 - 2010:

  • Göra mer mjölk
  • Ammande surrogatmamma
  • Barn till pappalediga ammas mer
  • Amning som multitasking

och mycket mer förstås!

TEMA: GÖRA MER MJÖLK

För lite mjölk är den vanligaste anledningen till att kvinnor ger upp amningen i förtid. Känslan att ha för lite mjölk kan vara just bara en känsla — mjölken finns där. Andra gånger är det en realitet. Att amma oftare och se över barnets tag är de vanligaste råden, men det finns mycket mer man kan göra.

Tillmata utan nappflaska 
Det går snabbt och lätt för barn att dricka från nappflaska. Så lätt att nappflaskan kan störa amningen. Men det finns också ett sätt för barnet att få i sig mjölk vid bröstet, även om den inte kommer inifrån bröstet, nämligen via ”sond på bröst”: Man tejpar en tunn slang, en sond, på bröstet och sticker ner andra änden av sonden i en mugg eller nappflaska. På så sätt får barnet i sig den mjölk det behöver medan det är vid bröstet och amnignen störs inte lika mycket.

 Ammade utan att ha fött 
Louises tvillingsöner växte i en annan kvinnas mage. När de föddes, 10 veckor för tidigt, testade Louise att pumpa och fick fram mjölk till dem. Louise tog läkemedlet Domperidone för att få igång mjölkbildningen.

Barn till pappalediga ammas mer
Barn till pappor som tar ut föräldraledighet under det första året ammas i högre grad de första sex månaderna än barn till pappor som inte tar ledigt. Det visar en ny svensk studie som omfattar 52 000 barn.

Amning som multitasking
Man kanske börjar med att amma och läsa en tidning, prata i telefon eller se på teve, fortsätter med att amma och fika samtidigt och till slut kan man stå och gå och plocka upp en hel kundvagn varor på bandet, betala och lägga ner allt i kassar (pappers som står av sig själva) med en hand medan man håller barnet vid bröstet med den andra. 
En helt ny värld öppnar sig när man kan göra andra saker samtidigt som man ammar.

 

I huvudet på en amningssamordnare
Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket och den som har amningsfrågorna på sitt bord. I en öppenhjärtig intervju berättar hon varför den svenska amningsrekommendationen är så omdiskuterad, varför amningsinformation är ett så känsligt ämne och om sin tid i Demokratiska republiken Kongo, där amning kan vara en fråga om liv eller död.

 

I AMNINGSNYTT DESSUTOM

• Nyblivna mamman Evelina om vad kvinnokroppen och manskroppen är gjorda för

• Ledare: Amningshjälpen, blid men benhård alltsedan 1973

• Ny hjälpmamma: Jag känner att jag gör något viktigt

och mycket mycket mer!

------------------------------------------------------------------------------------

 

 AMNINGSNYTT 4/09

 

Jobba och helamma
I den svenska amningsnormen ingår bland annat uppfattningen att det inte går att fortsätta amma när man har börjat jobba. I andra länder med kortare föräldraledighet är det mycket vanligt att man amar längre än ledigheten räcker.
Cecilia Olin helammar sonen Harry samtidigt som hon agerar lysmasken Lucia i SVT:s barnsåpa Hotell Kantarell. Amningsnytt ger tips på hur man går tillväga om man vill kombinera jobb och helamning.

 

Att inte kunna amma - Vad betydet det?
Cecilia Kauppi granskar fenomenet ”att inte kunna amma”. Är det att ”inte kunna amma” att ha ett sugsvagt barn? Flyttas man över från kategorin ”kvinnor som inte kan amma” till kategorin ”kvinnor som kan amma” om barnet senare lär sig sugtekniken? Är det bara helamning som räknas som att kunna amma?
Har kvinnor som ger upp amningen haft ett reellt val, eller har de avfärdats med ett ”du kan nog inte amma” – när i själva verket kunskap, stöd och kanske lämpligt läkemedel hade fått amningen att fungera? Jag var en mamma som inte kunde amma. Cecilia Kauppi fick själv höra att hon hade lättmjölk i brösten och nog inte kunde amma. Nu har hon ammat tre barn under olika förutsättningar.

 

WHO:s tillväxtkurvor till barnhälsovården
Sveriges Kommuner och Landsting håller på att ta fram elektroniskt baserade tillväxtkurvor som ska vara enhetliga för hela Sverige. Elektroniska system för tillväxtkurvor ska innehålla WHO:s tillväxtstudie för barn 0-5 år samt den ena av två svenska referenser. WHO:s tillväxtkurvor visar barns optimala tillväxt, inte bara ett genomsnitt av en befolkning. 
Att ammade barn hoppar mellan linjerna på viktkurvor som ritats efter ickeammade eller blanduppfödda barn är välkänt. Man hör ofta om ”amningspuckeln” de första månaderna, då ammade barn går mycket snabbt upp i vikt. Men sett utifrån WHO:s kurvor är det alltså denna snabba viktuppgång de första månaderna som är normen för mänsklig tillväxt.
Mindre känt är det kanske att efter de allra första månaderna så är ammade barn slanka barn. Det innebär att linjerna på tidigre kurvor visar på högre vikt än optimalt. Barn som ammas kan se ut att växa för sakta när de i själva verket växer precis som de ska.

 

Gotlänningar ammar mest i Sverige
Svenska barn ammas allt mindre. Fler barn får tillägg tidigare och fler avvänjs från bröstet tidigare. Det visar Socialstyrelsens statistik. Men på Gotland ligger amningen stabilt.
Ett av fyra barn på Gotland helammas vid sex månaders ålder, men bara ett av åtta barn i Sverige som helhet. Vårdpersonal på Gotland jobbar aktivt med amningsfrågor, och har gjort i många år. Bland annat finns en samordningsgrupp för hela vårdkedjan och nästan alla Gotlands BVC-sjuksköterskor har gått kursen i amning och bröstmjölk vid Uppsala universitet.

 

Mer i Amningsnytt 4/09:

-Nationell amningskommitté bildad
Äntligen har Sverige en nationell amningskommitté bestående av myndigheter, yrkesgrupper och andra organisationer. På invigningsdagen på Livsmedelsverket diskuterades bland annat existensen av det s k ”smakfönstret” — dvs om huruvida barn är extra mottagliga för nya smaker vid fyra månaders ålder eller ej.

 

-Gör övertalning att fler ammar?
I media finns en föreställning om att fler började amma mer på 80-talet än tidigare p g a de nya medicinska rönen om bröstmjölkens överlägsenhet. Men även på 1960- och 70-talen ville de flesta kvinnor amma. Däremot kan de medicinska rönen ha motiverat läkarna att bry sig om amningen, skriver Marit Olanders i Amningsnytts ledare.

 

-Varför ammar turkiska invandrare i Danmark så lite?
Den frågan ställde sig den danska sjuksköterskan och amnignsexperten Ingrid Nilsson. Hon intervjuade turkiska invandrare i en förort till Köpenhamn och åkte till de samhällen i Anatolien, Turkiet, där många av kvinnorna kom ifrån. Resultatet är kanske förvånande.

--------------------------------------------------------------------------------------

 

 AMNINGSNYTT 3/09

 

Amningshets är inget nytt
”Det bör därför vara varje moders oavvisliga plikt att göra sitt yttersta för att själv uppamma sitt barn.”
Varje mor har förmågan att ge di ... [och] skall därför ge bröstet för barnets skull. Det måste vara en ofrånkomlig regel att aldrig sluta med bröstet de första 6 månaderna” .
Så kunde det låta i böcker om barnuppfostran under 1900-talet. Att amningen framställdes som en plikt snarare sänkte motivationen än höjde den bland mödrarna. Läkarnas stelbenta regler om amning efter klockan och på begränsad tid gjorde amningen svår för många och omöjlig för några. Dessutom skyllde man på offret, mödrarna, när råden inte ledde till mer amning, utan mindre.
Elisabet Helsing, norska Ammehjelpens grundare, skildrar amningens historia i Norden de senaste 100 åren.

 

Pappastöd ger mer amning
Som nybliven pappa är det lätt att fastna i frustration över att inte kunna amma. Om pappor deltar i pappagrupper där de får stöd i att vara lyhörda för sina barns signaler och hitta andra sätt att umgås med dem än genom amning ammas barnen längre. Det visar en utvärdering av projektet Pappa på riktigt i Stockholm som pågick från 2003 fram till 2007. Det visade sig också att färre män som gått i pappagrupp skilde sig från sin partner, jämfört med rikssnittet. De tog också större del i den praktiska vården av barnet, som att stanna hemma och vårda sjuka barn, men framför allt var de mer föräldralediga än pappor i genomsnitt.

 

Vikten av bra teknik
Amningsteknik som inte är tillräckligt effektiv kan göra att kvinnor avslutar amningen tidigare. Även användning av napp under barnets första vecka kan innebära kortare amning totalt sett, visar en ny dansk studie.

 

Amning i Iran
Sverige och Norge brukar sägas ha Västvärldens högsta förekomst av amning. Bägge länderna har dock långt kvar till Irans amningsstatistik. Eller vad sägs om 90% ammade barn vid ett års ålder och 57% vid två år?
Iran har de senaste 20 åren arbetat aktivt för att öka amningsförekomsten, för att förebygga sjukdom och död bland spädbarn samt förbättra spädbarnshälsan generellt.

 

Amningen som läker
Om hur amning kan hjälpa en att hitta rätt i sitt eget föräldraskap.

 

DESSUTOM I AMNINGSNYTT 3/09:
- Hjälpmammerollen — en skola i ödmjukhet- Intervju med Karin Sutare 
-Amningsord - Stämmer det att barn säger ”näh” när de vill till bröstet? 
- Utebliven amning ökar risken för astma
- Ökad psykisk sårbarhet tiden efter förlossningen 
- Amning är politik - recension av The Politics of Breastfeeding

---------------------------------------------------------------------------------------------------

AMNINGSNYTT 2/09

 

Delamning är också amning
Delamning kan vara frivillig eller ofrivillig.
Delamning kan vara en rörelse. En väg mot avvänjning.
Eller en väg mot enbart amning — helamning.
Men delamning kan också finnas till för sin egen skull.
Möt Ingrid som valde bort helamningen för att få en fungerande vardag med två små barn. Möt Madeleine som kämpar för att få mjölken att räcka till. 
Här finns också konkreta tips om hur man kan kombinera bröstmjölksersättning och amning.
Läs mer här

 

Amningsnytt går på BVC
BVC är ett hett ämne bland Amningsnytts läsare. BVC har bara liten påverkan på föräldrars val kring amning, menar en BVC-sjuksköterska som Amningsnytt har intervjuat. Är det amningsproblem vid hembesöket så går det före inskrivningssamtal, menar en annan BVC-sjuksköterska. A och O är att stötta mamman i hennes egna beslut.
Läs mer här

 

Tjock bebis - bra eller dåligt?
I en studie blev de tjocka bebisarna överviktiga senare under barndomen, i en annan studie var det de tjockaste bebisarna som var smalast senare under barndomen. Vad innebär de här rönen för amningsråden? Ingenting.

 

Dietisternas samröre med barnmatsindustrin
Både Nestlé och Semper presenteras som sponsorer på Dietisternas riksförbunds hemsida. Hur går det ihop med WHO-kodens artikel 7.3? ”Ingen ekonomisk eller materiell förmån för att främja försäljningen av produkter som omfattas av denna kod bör av tillverkare eller distributörer erbjudas hälsovårdspersonal eller medlemmar av deras familjer; ej heller bör dessa ta emot sådana förmåner.”

 

Dags för relationer i stället för metoder?
00-talet har varit metodernas årtionde i svensk barnuppfostran, skriver Amningsnytts redaktion i ledaren. När man använder en metod så ställer man sig utanför det hela själv. Man lever inte på lika villkor som den person man tillämpar en metod på.
I sömnmetoder för spädbarn,varnas föräldrar för att låta barn ammas till sömns, vilket bidrar till att försvåra amningen helt i onödan, eller ens låta barnen ha kroppskontakt medan de somnar.
Kanske det är dags att erkänna det ömsesidiga i relationen mellan barn och vårdare. Kanske är det dags att sluta skrämma kvinnor från att låta barnet somna vid bröstet.


----------------------------------------------------------------------------

 

AMNINGSNYTT 1/09

 

Pappan och amningen
Första tiden som pappa innebär ofta att lämna över barnet till mamman så fort det behöver ammas. Helt OK, tycker pappor som Amningsnytt talat med. Jacob letar efter sin egen roll i den nybildade familjen och Christer drömde om att amma.

 

Kan man amma vid diabetes?
Det korta svaret är JA! Det kan man. Det som kan hända är att blodsockret kan sjunka snabbt i samband med amning. Som m-amma med insulinberoende diabetes kan man behöva bulla upp med snabba blodsockerhöjare på de ställen där man brukar amma. Det är också bra att blodsockret ligger lite högt - på 6-8 mmol/L före måltid så sjunker man inte så djupt vid amning.
Läs mer här

 

Hon träffade amningsfanatikern
Vem är det, Amningsfanatikern? Tina Wiman känner många kvinnor som på olika sätt är engagerade i amning men ingen av dem är fanatisk utan de är tvärt om nyanserade. Men plötsligt satt Amningsfanatikern där på hennes axel ... 
Läs ett utdrag från Tina Wimans bok Våga älska? i Amningsnytt!

 

Nya föreskrifter - Vad händer med skyddet av amning?
Från och med årsskiftet gäller inte längre Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 och inte heller Socialstyrelsens föreskrifter 1983:21.
Det har kommit nya föreskrifter som är grundade på ett EG-direktiv (2006/141/EG) som medlemsstaterna ska införliva. Medlemsstaterna ska ”förverkliga principerna och syftena bakom Internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättningar”, m a o WHO-koden. EG-direktivet specificerar också att detta gäller både
- marknadsföring,
- innehållet i modersmjölksersättning/tillskottsnäring
- information och
- hälsovårdsmyndigheternas skyldigheter.
Det fanns dock vissa delar i det gamla regelverket som saknas i de nya föreskrifterna och detta delvis pga att man från Socialstyrelsens sida inte ansåg sig ha möjlighet att bestämma över dem längre. Det rör sig om olika aspekter av marknadsföring. En arbetsgrupp vid Jordbruks, Social- och Integrations- och jämställdhetsdepartementen arbetar nu med de delarna av EG-direktivet.
Läs mer här

 

Sempers helomvändning
För ett år sedan anmälde Semper konkurrenten Nestlé för hur de presenterade produkten Nan 3, en s k tillskottsnäring, på sin hemsida. Semper menade att det var indirekt marknadsföring för modersmjölksersättnignarna Nan 1 och 2. Konsumentverket höll med om att det kunde ”innebära indirekt marknadsföring” och hänvisade till kommande regler. Nu lanserar Semper en egen tillskottsnäring, benämnd Babysemp 3, på sin hemsida.


Det handlar inte om mjölken
Mjölk kan man köpa - inte lika bra förvisso. Men det andra, som följer med i amningen, går inte att köpa. Lika lite som sex handlar om fortplantning, handlar amning om mjölk, skriver Rachel Myr , årets barnmorska i Norge, i ledaren.

 

Dessutom i AMNINGSNYTT 1/09 
- Jag - en nappflaskförespråkare
- Att bli mormor
- Amning halverar risken för plötslig spädbarnsdöd

---------------------------------------------------------------------------

Amningsnytt 4/08

 

Amning och tandhälsa
I Sverige får många föräldrar rådet att begränsa nattamningen till ett tillfälle efter ett års ålder. Men enligt forskning som Amningsnytt tagit del av fins det inget stöd för den upfattningen.
Amning orsakar inte karies men är inte heller en garanti för att barn slipper karies.
Tandborstning och godis max en gång per vecka är det som bäst skyddar mot karies, oavsett om man ammar eller ej.
-Slutar man amma på natten kan det paradoxalt nog leda till karies, om barnet ges välling i nappflaska i stället, kommenterar Anouk Jolin, styrelseledamot i Amningshjälpen. 
Läs mer här

Amning och anknytning
Amning är inte bara mat utan också skydd. Det märks när man ser barn som slutat amma men fortsätter att krypa upp i mammans famn och klappa på bröstet för att tanka trygghet. Att bröstmjöken är så vattnig och utspädd gör att barn måste amma mycket ofta. Amningen blir en form av social kommunikation mellan barnet och mamman.
Föräldrar som inte ammar kan genom att vara närvarande och flaskmata på ett lyhört sätt skapa samma kommunikation.

Barnmatsföretagen startar barnklubbar
Bägge de stora barnmatsföretagen i Sverige har startat klubbar för nyblivna föräldrar. På Nestlés hemsida fann Amningsnytt deras blåa logotypebjörn med en nappflaska i famnen. Semper marknadsförde sin klubb på en barnmässa i Stockholm tidigare i höst.
"Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar." Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2. Där står det också: "Bild eller text som idealiserar eller uppmuntrar till flaskuppfödning bör inte förekomma. "(Ur artikel 5.1.) Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken. 
Fotnot: Nestlés sida är nu omgjord efter att Amningsnytt ställt frågor. Amningsnytt har inte granskat den omgjorda sidan.
Läs mer på Amningsbloggen

Kommentarer och härskarteknik
De fem härskarteknikerna formulerades av den norska feministen Berit Ås 1976. Som ett tankeexperiment kan man sätta omgivningens synpunkter på kvinnors amning i ett perspektiv till härskarteknikerna. Då blir det också lättare att bemöta vanliga kommentarer som "Inte ska hon använda mamma som napp" (förlöjligande) eller "Jag tycker amning är bra, men inte för mycket" (dubbelbestraffning).
Läs mer på Amningsbloggen 

-------------------------------------------------------------

Amningsnytt 3/08

 

TEMANUMMER OM SÖMN

Bästa tipset för mammasömnen - Helamma 
Det är vanligt att föräldrar börjar ge barn en flaska ersättning på kvällen för att själva få sova ostört. Men en amerikansk studie visar att det har rakt motsatt effekt. Föräldrar till barn som fick en flaska ersättning på kvällen eller natten sov i cirka 45 minuter mindre än föräldrar till helammade barn. Att papporna gav barnen en flaska ersättning på natten gav inte heller mammorna mer sömn.
Forskarna avråder också BB-personal från att ge barn bröstmöjksersättning för att mamman ska få sova ut eftersom det kan sabotera amningen efter hemgången.



Samsovning och ensamsovning ger helt olika soters sömn
De studier som har gjorts om små barns sömnmönster grundar sig på flaskmatade, ensamsovande barn. De har fått bilda norm för barns sovande, precis som flaskmatade barn har fått bilda norm för tillväxtkurvorna. Ammade samsovande barn och deras mammor sover på ett helt annat sätt. Man kan inte förvänta sig att de ska sova så som det står i litteratur för kliniker och föräldrar, konstaterar antropologerna James McKenna och Helen Ball.


Amning, samsovning och plötslig spädbarnsdöd
När amning ersattes med flaskmatning övergavs samsovning som norm. När nu amningen har kommit tillbaka har också samsovandet ökat igen. Men minskar eller ökar det risken för plötslig spädbarnsdöd?
Ökar, menar tongivande svenska barnläkare. Minskar, inte om samsovningen sker på säkert sätt, anser McKenna och Ball. Goda studier, där barn helammas och samsover på säkert sätt finns helt enkelt inte.

Säker samsovning:

- Ickerökande, nyktra föräldrar
- Barnet ammas
- Fast madrass nära golvet, lätta sängkläder
- Ingen samsovning i vattensängar, soffor eller andra mycket mjuka eller trånga sovplatser, inga tunga plufsiga sängkläder
- Inga glipor mellan säng och vägg
- Inga storasyskon, husdjur eller gosedjur i sängen


"Femminutersmetoden" och ADHD
På många håll rekommenderar barnhälsovården den s k "femminutersmetoden" till föräldrar till barn som inte sover. En svensk studie visade att sju av 27 ett och etthalvtåringar med allvarliga sömnproblem hade utvecklat ADHD vid 5,5 års ålder. Det finns också forskning som visar på ett samband mellan att växa upp med föräldrar som inte svarar på ett passande sätt på barns signaler och ADHD. Borde man inte hjälpa dessa föräldrar att tolka och trösta sina barn snarare än att få dem att negligera barnens gråt?

Därför blev mjölkskandalen i Kina så stor
Konsumtionen av bröstmjölksersättning ökar snabbt i Kina och amningen minskar i samma takt. Informationen om amning till blivande och nyblivna föräldrar är lika med noll och representanter för barnmatsföretag delar ut gratisprover på sina produkter direkt till nyblivna mammor på BB-avdelningarna har på kort tid gjort komjölksbaserad bröstmjölks-eräsättning till en stor produkt i Kina. När farorna med ersättning framkom under september ökade efterfrågan på ammor.
Läs mer på Amningsbloggen



10 steg blev 13 steg för för tidigt födda
Hur ska man anpassa Tio steg till amningsvänligt sjukhus så de passar för mycket för tidigt födda barn?
Den frågan ställde Kerstin Hedberg Nyqvist och Elisabeth Kylberg, amningsforskare i Uppsala, till 13 mammor vars barn var under 32 graviditetsveckor vid födseln. Intervjuerna, som ägde rum några månader efter utskrivningen från neonatalavdelningen, utmynnade i 13 steg, som delvis stämmer överens med de tio stegen, men också tar hänsyn till mycket för tidigt födda barns särskilda behov och förutsättningar.



Amningshjälpens nya ordförande
För fyra år sedan var hon med och startade en länsgrupp i Blekinge,
sedan blev hon hjälpmamma och länssamordnare och ordnade en
riksträff. Nu är Cecilia Wemmert ordförande i Amningshjälpen, men
förändringar i livet gör att hon inte kan ställa upp för omval.

----------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 2/08

 

Amma i två år eller längre
Trots ifrågasättanden, fördomar och direkta uppmaningar att sluta klarar en liten skara kvinnor att fortsätta amma sina barn i två år eller längre, WHO:s gräns för normal hälsa, tillväxt och utveckling. Ny forskning visar att det i Västvärlden oftast är mycket högutbildade kvinnor som ammar i två år eller längre. De flesta hade inte tänkt amma länge innan de fick barn, utan ändrade inställning efter att de fått barn. För många var det en process, där de skaffade kunskap om amning, och fick stöd från likasinnade.
Den vanligaste anledningen till att kvinnor fortsätter amma är att barnet så gärna vill fortsätta, att det är enklare att fortsätta än att sluta.
Även barnen intervjuades om sin syn på amning. Många barn svarade att de kände sig snälla och glada när de ammade, och att de gillade smaken på mjölken. Barn som ammas efter spädbarnstiden vet ofta mycket om hur mjölkbildningen går till och kan ha med amning irollekar, vilket kan ge dem kunskap om amning som de har nytta av när de själva får barn.
Läs mer här

 

Axel ammades tills han var 5,5 år
Axel Widigs, 27 år och snart färdig AT-läkare, ammades tills han var fem och ett halvt år och själv valde att sluta. Han har ganska vaga minnen av sin egen amning, men berättar i Amningsnytt om hur hans kompis blev förvånad över att han snuttade på sin mamma.
Läs mer här

 

WHO-koden förr, nu och i framtiden
I december 2006 kom ett EG-direktiv om modersmjölksersättning och tillskottsnäring, som införliva i lagstiftningen. Men vad händer är nuvarande tillämpning av WHO-koden i Sverige upphör? Blir det fritt fram att markandsföra välling och nappflaskor?
Konsumentverket tror att regler kring marknadsföring kan anses som opinionsbildning för amning.
- Det handlar snarare om att skydda en attraktiv konsumentgrupp mot aggressiv marknadsföring som kan skada barn och mammors hälsa på kort och lång sikt, säger Cecilia Wemmert, ordförande i Amningshjälpen.
Kvinnor som fick barn på 1970-talet kom till BVC som var fyllda med reklam för barnmatsprodukter. Myndigheter och barnmatsindustri gav samma budskap, den senaste vetenskapen, som dessvärre gjorde att många mammor tvingades att slluta amma i förtid. Ännu på 2000-talet bedriver barnmats- och nappflasksindustrin lobbying mot vårdpersonal.

 

Tandemamma en tvååring och en nyfödd
Petronella Fredlund i Stockholm, nybliven tvåbarnsmamma, berättar om att fortsätta amma genom graviditeten, om att ha en bräcklig nyfödd vid ena bröstet och en stor stark tvååring vid det andra; om syskonsvartsjuka, önskan om att räcka till, omvärldens reaktioner och vikten av kunskap och stöd.



Så stöttar vården amning mest effektivt
Finska forskare har gjort en systematisk genomgång över hur effektiva olika sätt att stödja amning är. Att följa kvinnorna från graviditeten till efter förlossningen var mer effektivt än kortare insatser. Flera olika metoder var mer effektivt än at förlita sig på en enda. BFHI - 10 steg till amningsvänliga sjukhus, i kombination med hand off-teknik (att vårdpersonalen visar amning med tygbröst och docka i stället för att ta i bröst och barn) i kombination med mentalt stöd och uppmuntran, hjälpte många med amningen.  

---------------------------------------------------------------

Amningsnytt 1/08

 

TEMANUMMER: OM ATT BÖRJA MED ANNAN MAT

MYTEN OM SMAKFÖNSTRET
Många föräldrar får höra om "smakfönstret" när deras barn är 3-4 månader. Enligt denna teori är barn extra mottagliga för nya smaker vid just fyra månaders ålder. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för denna teori, snarare för motsatsen. Det tar mycket längre tid att vänja barn vid nya smaker om man börjar vid fyra månader än om man väntar till sex månader. 
Läs mer här



BVC-BROSCHYR I STRID MED REKOMMENDATION
Amningsnytt granskar också skriften Barnmat - råd och recept delas sedan flera år ut till föräldrar vid BVC i flera landsting. I den omarbetade upplagan från 2007 har författarna lagt till ett helt kapitel vid namn "4-6 månader - dags att pröva smakportioner". Det är helt i strid med svenska myndigheters rekommendation om enbart amning i sex månader och utsätter barn för större risk för bl a lunginflammation än om de hade fått fortsätta ammas helt till sex månader. 
Läs mer här

MATRÅD FÖRSVÅRAR AMNING
Den svenska rekommendationen till föräldrar är att amma sina barn i ett år eller längre. Trots att 70 % ammas vid sex månader är det bara 18 % av barnen som fortfarande ammas vid ettårsdagen. Den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble tycker att det borde oroa svenska myndigheter. Trots att färre börjar amma i Australien än i Sverige och färre ammar vid 6 månader är det fler som har amningen kvar vid ett år.
En anledning kan vara att de matråd som föräldrar till barn under ett år inte går ihop med amning. Barn på 6-8 månader som bara får amma två gånger per dygn får inte i sig några större mängder mjök och riskerar tappa intresset för amning. Kommersiella och oberoende källor ger likartade matråd, och för det mesta har amningen en ganska undanskymd plats.
Läs mer här



JÄRNBRIST - ETT HJÄRNSPÖKE?
Rädslan för järnbrist är anledningen till att bröstmjölk inte anses räcka som enda näringskälla efter sexmånadersdagen. Trots det finns det i Sverige gott om barn som äter ytterst lite annan mat men som inte uppvisar några tecken på järnbrist. Det finns också forskningsrön som visar att sju månaders helamning minskar risken för järnbristanemi hos barn.



Dessutom i AMNINGSNYTT 1/08:
- Råd om alkohol får kritik
- Fri amning gav mer mjölk än amning enligt schema
- Sverige omnämnt i rapport om överträdelser mot WHO-koden
- Bröstmjölksersättning sprids vid katastrofer

------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 4/07

 

TEMA: PUMPA OCH DONERA

Bäst föda för för tidigt födda barn är den egna mammans mjölk. Näst bäst är andra mammors mjölk. Efter Södersjukhusets nödrop om mjölkbrist i höstas har många anmält sitt intresse för att ge av sin mjölk. Men vilka krav ställs egentligen på en bröstmjöksdonator? Staffan Polberger, neonatolog i Lund och aktiv i nätverket Milknet, reder ut begreppen.

 

ÄR DET SÅ BRA STÄLLT MED AMNINGEN I SVERIGE SOM SOCIALSTYRELSEN SÄGER?
År efter år framhåller Socialstyrelsen i amningsstatistiken hur högt Sverige ligger internationellt sett. I årets sammanfattning skriver Socialstyrelsen: "efter en kort nedgång på 1980-talet har amningen åter stigit sedan 1990-talet". Amningsexperten Elisabeth Kylberg menar att amningförekomsten stagnerade vid mitten av 1990- talet och har minskat på 2000-talet.
Bland en vecka gamla barn är det 88 % som ammas helt, enligt senaste statistik, 6 % mindre än 1995. Även i andra åldrar minskar amningen och andelen ej ammade barn ökar.
- Det är för tidigt att dra några slutsatser, menar Emma Nilsson på Socialstyrelsen. Elisabeth Kylberg håller inte med:- Minskningen är uppenbart en trend och ansvariga borde ta reda på varför, säger hon.

VEM VILL HA EN AMNINGSPLATS?
Med tanke på hur många barn som föds varje år är det förvånansvärt sällan man ser mammor som ammar i det offentliga rummet, tyckte konstnären Lotta Smed. Hon lät kyrkbänken stå modell för en amningsplats för gator och torg. Här kan en ammande mamma ha kontakt med omvärlden och ändå vara skyddad för insyn och blåst. Finns det pissoarer för mäns specifika behov kan det finnas amningsplatser för kvinnors behov, menar hon.
Amningsplatsen har ställts ut i Malmö och nu skänker Lotta Smed bort den mot att mottagaren ordnar med frakten.



SLUTA AMMA STÖRRE BARN
"Slutar du inte amma nu blir det svårare att sluta när barnet blir större" kan ammande kvinnor få höra. - Det handlar mer om att större barn kan uttrycka sig mer konkret. Jag 
tycker långtidsamning är fantastiskt och jag tycker inte man ska sluta amma tidigt i rädsla för att det ska bli svårare att sluta senare, säger Malin Bergström, psykolog och forskare inom mödravården i Stockholm. Läs också om kvinnors erfarenheter av att sluta amma barn på över två år.



Dessutom i AMNINGSNYTTS extra tjocka julnummer:
- Empowerment inom sjukvården stärker föräldrarna och utmanar 
hierarkierna
- Vällingberoende ledde till skuldfälla
- Sveriges första nurse-in
- Amningsvänlig vårdkedja i Sörmland

-----------------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 3/07

 

SÅ UPPKOMMER AMNINGSHYSTERI
Mammor som fött förtidigt hamnar i ett känslomässigt kaos. På neonatalavdelningen handlar amning ofta mer om att få fram den viktiga mjölken till barnet, än om en ömsesidig relation. Och då ligger amningshysterin nära till hands. Barnsjuksköterskan Renée Flacking menar att personal på neonatalavdelningar borde stärka mammans tilltro till sig själv och hålla tillbaka sina egna åsikter om amning. Då kan amningen bli en relation, njutbar för både mamma och barn, snarare än en prestation.

SNABB HJÄLP VID FÖR MYCKET MJÖLK
Först pumpar man ur brösten. Sedan lägger man till barnet och låter det dia så mycket det vill. Därefter ammar man efter barnets behov, men bara på en sida i taget, i tre eller flera timmar innan man byter sida. 
Så kan man mycket kort beskriva den holländska amningsexperten Gonneke van Veldhuizen-Staas metod att snabbt komma tillrätta med överskottsproduktion av mjölk. 
Läs hela artikeln här

VILLE SLUTA RÖKA - FICK RÅDET ATT SLUTA AMMA
Sanja Nilsson hade fått utskrivet Zyban, ett läkemedel för rökavvänjning, men hade glömt fråga läkaren om hon kunde ta det medan hon ammade. Hon ringde Sjukvårds-rådgivningen i Region Skåne. I stället för att svara på Sanjas fråga började sjuksköterskan övertala henne att sluta amma.
- Jag fick höra att om jag hade rökt under graviditeten och hela det första året, så var skadan var redan skedd och jag kunde lika gärna fortsätta. Men det var ju sluta röka jag ville, inte sluta amma, berättar Sanja Nilsson.
Även Sluta röka-linjen ifrågasatte Sanja Nilssons amning. Både Sjukvårdsrådgivningen och Sluta röka-linjen ber om ursäkt för bemötandet.

BARNMATSFÖRETAGEN TJÄNAR PÅ ATT UTMÅLA AMNINGEN SOM KRÅNGLIG
Nestlé utropar "DU BÖR SJÄLVKLART AVSTÅ FRÅN ALKOHOL OCH TOBAK under amning. [...] Om du tar ett bloss, tar ditt barn också ett bloss. Och det känns inte så bra, eller hur?" på sin hemsida. Men att bröstmjölk är barnets bästa mat även om mamman röker håller de tyst om. Semper ger amningsråd som ser riktiga ut men inte stämmer med 
verkligheten. Semper påstår att det är normalt att amma fem gånger per dygn, men i själva verket är det ytterst få mor-barn-par som klarar att helamma med så få amningar.
Semper fortsätter: "Om bröstmjölken trots allt inte räcker går det bra att både amma och ge modersmjölksersättning. Men fråga först BVC om vilken sort de rekommenderar."Genom att hävda att BVC ska föreslå en viss ersättning utesluter Semper möjligheten att BVC har hjälp att ge i amningen och tips på amningsteknik.

Dessutom i AMNINGSNYTT nr 3/07:
- Ammad som barn - skyddad som vuxen
- BVC-kritikern som blev distriktssköterska
- Brittisk kampanj för förbud mot reklam för bröstmjölksersättning

-----------------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 2/07

 

Bjudlunch stred mot WHO-koden
Det är inte okej att bjuda på mat i samband med att man förevisar barnmatsprodukter som omfattas av WHO-koden för vårdpersonal. Det framgår av en skrivelse från den nationella amningssamordnaren till Nestlé, som Amningsnytt tagit del av. Svaret från Socialstyrelsen, som är en av myndigheterna som ingår i amningskommittén, är:
- Det är huvudmannen som ansvarar för utbildningen som ska begära produktinformation - inte enskilda sjuksköterskor.
- Enligt Socialstyrelsens föreskrifter framgår att hälso- och sjukvårdspersonal inte får ta emot någon ekonomisk eller materiell förmån - inte heller en ”enkel lunch”.

-----------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 1/07

 

6 mån helamning bäst även i rika länder 
I Nederländerna helammas ungefär lika många barn vid 6 månader som i Sverige. Holländska forskare har gjort en grundlig litteraturgenomgång om amningens effekt på hälsan i rika länder och funnit att kortare helamningstid än 6 månader leder till fler fall av insjuknande. Även mammors hälsa kan förbättras av amningen.
Läs mer här

 

Därför provocerar amning men inte porr 
Man ser knappt någon naken hud alls när en kvinna ammar sitt barn offentligt. Trots det provocerar offentlig amning mycket mer än de mängder avporträtterad hud vi överöses med från herrtidningar och reklam. Vad är det i amningens funktion som är så störande?

 

Vi fick kämpa för vår amning 
Lotte råddes att amma var fjärde timme "för sin egen skull" och sedan, när hennes mjölkmängd minskade, att ge tillägg. När vården ändå inte kunde hjälpa henne, gick hon hem och ammade fritt igen. Då upphörde hennes dotters "kolik" och dottern blev tyst och nöjd.
Kari fick stora sår redan på BB och upplevde värsta tänkbara smärta. Ingen hade berättat för henne att det kunde bli smärtsamt att amma. Så småningom kom Kari med hjälp av kunnig personal på en amningsmottagning tillrätta med amningen, men:
- Hade jag fått rätt hjälp från början hade det besparat mig fem veckors lidande!
Lin hade en mjölkstockning i veckan i flera månader med smärta, feber och sängliggande. När hennes dotter var en månad råddes Lin att ge henne urpumpad mjölk på flaska.
- Då började helvetet. Hon vägrade ta bröstet, trots att jag gjorde alla galna grejor för att få amma, berättar Lin som pumpade mjölk tills dottern var 6,5 månad.

För vårdpersonal gäller det att försöka möta mamman där hon är. Höra om hennes tankar och erbjuda stöd och förståelse för just hennes unika situation, säger Kristin Svensson och Sofia Zwedberg, specialistbarnmorskor i amning.
- Det är viktigt att mödrarna både kan och vågar uttrycka sin besvikelse utan att det tolkas som att de vll ge upp amningen. Genom att ge mamman tid och utrymme kan man hjälpa henne att komma ram till hur mycket just hon är beredd att satsa på amningen.

 

"För lite mjölk" västerländskt syndrom
Upplevelsen att mjölken inte räcker är den vanligaste anledningen till att kvinnor avbryter amningen i förtid. "Syndromet otillräcklig mjölkmängd" beskrivs som ett västerländskt fenomen. Det förekommer i länder med marknadsföring av bröstmjölksersättning, rigida sjukhusrutiner och bristande stöd för amning. 
Läs mer här 

 

Fokus på viktkurvan kan hota tilltron till amningen
Ny brittisk forskning visar att både BVC-personal och mammor riskerar fokusera för mycket på viktkurvans utseende och för lite på amning. 
Läs mer här

 

Känguruvård dygnet runt på en neonatal intensivvårdsavdelning 
I västerländsk neonatalvård separeras oftast barnen från sina föräldrar. I Uppsala gör personalen allt för att hålla ihop barn och föräldrar. Barn ljusbehandlas, får syrgas, äter och sover, allt på föräldrarnas kropp. 
Läs mer här 

 

Är amning mammans val eller skyldighet?
Statsvetaren Maria Jansson berättar om sin forskning kring internationella normer och amning.

------------------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 4/06

 

WHO-koden upphör att gälla
Den 30 juni nästa år upphör den svenska tillämpningen av WHO:s barnmatskod, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 och Socialstyrelsens föreskrifter 1983:21, att gälla. Socialstyrelsen efterlyser en lagligt bindande kod, men Socialdepartementet har inte börjat förbereda någon lag. Därmed är risken stor att Sverige står utan nationell tillämpning av WHO-koden den 1 juli nästa år.
Konsumentverket förbereder en ny överenskommelse med barnmatsindustrin, men det är osäkert om denna hinner bli klar i tid.
Det är ändå inte fritt fram för marknadsföring av bröstmjölksersättning och nappflaskor, menar livsmedelsverket. Ett EG- direktiv uppmanar medlemsstaterna att "inskränka eller förbjuda" marknadsföring. Nappflaskor och nappar skyddas av god sed i marknadsföringslagen men en fråga som verkar oklar är huruvida vårdpersonal får ta emot förmåner från företag som omfattas av WHO- koden. 
Läs mer här

 

25 000 slutar årligen amma i förtid p g a problem
Kerstin Nordstrand, amningsansvarig på Socialstyrelsen, tycker inte att Socialstyrelsen gör något fel i sin amningspolitik. Amningsnytts redaktion räknade ut hur många kvinnor som p g a problem tvingas avsluta amningen innan deras barn fyllt 6 månader:
"25 000 mammor slutar årligen amma tidigare än de själva önskar. 25 000 kvinnor som kan antas bli besvikna, ledsna och få skuldkänslor över att de inte får till den amning de skulle vilja ha. Som på grund av okunskap och bristande stöd i omgivningen tvingas avstå från den unika samhörighet som fungerande amning kan ge.
Kanske skulle det behövas ett tillägg till rekommendationen om 6 månaders helamning:
"Det här gäller er som har stöd från omgivningen. Er andra struntar vi i. Det är ändå så många som ammar i Sverige." skriver Amningsnytts redaktion i sin ledare.
Läs mer här

En av fem ammar enligt rekommendationen
Den senaste amningsstatistiken från Socialstyrelsen visar att bara 1 av 5 ammar helt de första 6 månaderna och bara 1 av 5 ammar helt eller delvis när barnen är 1 år. Även andelen helammade barn vid 1 veckas ålder fortsätter att sjunka.

 

Kolik - vad är det egentligen? 
Upp till 20 % av alla västerländska barn anses skrika så mycket att man kan tala om kolik. Sjukvården har inte mycket stöd att komma med till kolikbarn, man vet att Minifomdroppar är verkningslösa men hoppas på en placeboeffekt. Att amma barn sällan och rapa dem noga vilket ofta tipsas om kan motverka sitt syfte. Bärs barnen, gärna hud mot hud, och ammas ofta och lite kan man ofta hindra gråten från att gå över styr.

 

Visst går det att amma adoptivbarn!
Man behöver inte ha fött barn för att få igång mjölkproduktionen. 
Allt som behövs är ett barn som vill suga eller en bröstpump. En adoptivmamma har precis lika stor chans som en biologisk mamma att försörja sitt barn med mjölk, skriver den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble, som själv har ammat sin adoptivdotter. Den största vinsten med att få igång amning av ett adoptivbarn är dock att det främjar barnets tillit och utvecklar anknytningen. Karleen Gribble vill också komma i kontakt med svenska mammor som försökt amma barn som varit minst 4 månader vid adoptionen, oavsett om de lyckats eller ej.
Läs mer här

 

Kränkande att vårdpersonal tar på brösten
För att få förtidigt födda eller sjuka barn att komma igång med amningen är det vanligt att vårdpersonal tar tag i mammans bröst och för in det i barnets mun. Barnsjuksköterskan Lena Weimers har intervjuat kvinnor och tagit reda på hur de upplever att vårdpersonal utan förvarning tar i deras bröst. Med tygbröst och docka kan man instruera amning utan att överträda personliga gränser. 
Läs mer här


Dessutom i AMNINGSNYTT 4/06:

- Agnes Wold feltolkar glutenrön, skriver Cecilia Kauppi och Eva-Lotta Funkquist i en debattartikel. Läs också Agnes Wolds svar!
- Att amma ett barn med komjölksallergi
- Ulrika Ernvik, socionom och hjälpmamma i Mariestad
- Nya rön om bröstinflammation

------------------------------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 3/06

 

Näst bästa alternativet?
När vetenskapstron och sjukhusrutinerna gjorde amningen opraktisk, omodern och smärtsam och industrialismen slagit sönder storfamiljerna var manegen krattad för en kraftfull intressent att träda in. Nu är spädbarnsmat en miljarddollarindustri - på bekostnad av mödrars och barns hälsa. Amningsnytt har granskat bröstmjölksersättningen.
Läs mer här 

 

Därför är amningen så överlägsen
Att flaskmatning är livsfarligt under dåliga hygieniska förhållanden vet de flesta. Men att bröstmjölken i sig själv innehåller levande celler, hormoner, antikroppar och enzymer som alla främjar barnets utveckling och skyddar mot infektioner är inte lika känt. Det finns starka bevis för att bröstmjölk är överlägsen alla andra livsmedel till spädbarn, både i fattiga och rika länder.

 

Mjölken är fetare på kvällen
Bröstmjölk är fetare på kvällen. De flesta barn under 6 månader ammas på natten. Hur mycket barnet äter vid ett amningstillfälle har inget samband med hur lång tid som gått sedan förra tillfället. I en ny studie från Australien ställs gamla "sanningar" om amning på huvudet.

 

SPC-flakes - en räddare i nöden
Camilla Ahlsson kunde inte amma sina två första barn p g a ständiga mjölkstockningar. Men när Camilla väntade sitt tredje barn hörde hon talas om SPC-flakes, vanlig havre som processats på ett särskilt sätt och som förebygger mjölkstockningsbesvär. Nu har hon kunnat amma och slippa mjölkstockningarna helt och hållet! 
Läs mer här

 

Då är det bra med amningsnapp
Utan tvekan har amningsnappen dåligt rykte och ges skulden till alla möjliga problem. För Jeanette Olsen var det dock amningsnappen som räddade amningen, när hennes son Emil strulade vid bröstet. 
Läs mer här

 

Bra för motoriken
Barn som inte ammat har oftare försenad grovmotorisk utveckling än barn som inte ammats. Det visar en brittisk studie där över 14 000 barn ingick. För barn som aldrig hade ammats var sannolikheten för försenad grovmotorisk utveckling 50% högre än för barn som helammats i fyra månader eller längre.


Dessutom i AMNINGSNYTT 3/06

- Okunskap bakom amningshets och anti-amningshets - intervju med 
hjälpmamman Katarina Rehn
- Johanna Westman om att inte amma
- Amningens egen superhjälte

-----------------------------------------------------------------

 

Amningsnytt 2/06

 

Ett besök på amningsmottagningen
1 av 10 som ammar behöver någon gång specialisthjälp t.ex från en amningsmottagning. På amningsmottagningen i Malmö tar Petra Birgersson och hennes kollegor emot kvinnor med amnings- och bröstproblem från hela Sydvästskåne. Amningsnytt gjorde studiebesök.

 

Mjölkstockning, mastit och abscess
Är mjölkstockning samma som mastit? VAd kan man göra själv? När ska man söka vård? Amningsnytt reder ut begreppen. 
Läs mer här

 Andra anledningar till att amningen gör ont
Oftast är det bakterier som ger upphov till smärtsam amning. Var vaksam på sår som inte blir bättre och inte läker inom någon vecka trots att amningstekniken är korrekt. Är det inte bakterier kan du vara drabbad av något annat.