Get Adobe Flash player

Samsova och amma/flaskmata

Samsova och amma

Amning frisätter hormonet oxytocin, vilket gör att den ammande blir trött och somnar om lättare. Ammande har ett annat sömnmönster jämfört med sömnen hos föräldrar som ger sina barn ersättning; de somnar om snabbare efter att ha blivit väckta och går snabbare ner i djup sömn. Det är därför de somnar om snabbare efter att barnet har ätit och också får mer sömn totalt sett. När den ammande samsover har barnet nära till bröstet och när barnet är lite större behöver varken förälder eller barn vakna helt och hållet i samband med amningen. Med lite träning kan de flesta lära sig att amma utan att vare sig hen eller barnet helt och hållet vaknar upp. I början kan det vara svårt att ligga ner och amma, men ganska snart och efter att barnet blir lite större och stadigare brukar det gå att få in en bra snits och kanske behöver ni inte ens tända lampan.

Det vanligaste sättet att amma då en samsover är att förälder och barn ligger på sidan och vända mot varandra.

När det är dags att växla bröst kan mden ammande antingen lägga barnet på sin bröstkorg och rulla över till andra sidan eller lyfta över barnet.

Det kan vara bra att föräldern, när barnet vaknar, tänder så få lampor som möjligt och att det finns möjlighet att byta blöja på barnet i sängen med hjälp av t.ex. plastad frotté.

Bland barn som samsover är amningsförekomsten högre och de ammar också under en längre period. Dessutom ammar barn som samsover tre gånger så ofta på natten jämfört med de barn som sover separat från sina föräldrar. Små barn växer fort och behöver mycket energi, men kanske finns det också andra förklaringar till att barn vill amma ofta på natten. Det kan t. ex vara ett sätt att försäkra sig om att föräldern finns kvar och på så sätt stärka anknytningen.

Sammanfattningsvis finns det många studier som tyder på ett positivt samband mellan amning och samsovning, men vad är hönan och vad är ägget? Forskarna är inte säkra på orsakssambandet; om amning främjar samsovning eller om samsovning främjar amning.

Samsovning, amning och den ammandes sömn
Problem med barnets sömn kan vara en stressfaktor för hela familjen och också en riskfaktor för att den ammande ska utveckla depression. Problem med sömn och depression hos ammande har en dubbelriktad relation: sömnstörningar ökar depressionsrisken och depression kan orsaka sömnstörningar.

En viktig sömnrelaterad faktor för ökad risk att utveckla depression efter förlossningen är antal minuter som det tar för den ammande att somna. De som det tar längre tid att somna för, har en ökad risk för depression. Deprimerade har sämre sömn, vaknar oftare på natten och sover totalt sett färre timmar. Ibland får deprimerade rådet att sluta amma för att genom det få möjlighet till bättre sömn. Kanske kan det här rådet i själva verket förlänga och försvåra depressionen. Som tidigare beskrivits förbättrar amning sömnens kvalitet och mängd.

Dessutom somnar ammande om fortare, de sover längre och känner sig mindre trötta på dagen. Forskning har visat att delvis amning (kombination av amning och flaskmatning) är en riskfaktor för störd sömn och depression hos mamman efter förlossningen. Men det finns ett förbehåll i denna forskning: amning skyddar mammans hälsa när den fungerar bra, men svåra amningsproblem kan öka risken för t.ex. depression. För dessa mammor är naturligtvis lyhördhet och stöttande amningsrådgivning av stor vikt.

Bröstmjölksersättning - får jag sova mer då?

Ibland får föräldrar rådet att ge barnet bröstmjölksersättning på kvällen för att det ska sova bättre. Långtifrån alltid fungerar detta i praktiken. Studier har dessutom visat att föräldrar som flaskmatar sina barn får mindre sömn jämfört med föräldrar vars barn ammas. Det gällde även då föräldrarna turades om att mata under natten. Detta kan bero på att förberedningen av flaskorna också tar tid och den ökade risken att båda föräldrarna vaknar när barnet ska matas.

Samsova och flaskmata

Föräldrar som flaskmatar kan underlätta för sig själva genom att förbereda matningen av barnet så att de inte behöver gå upp ur sängen då barnet vaknar och vill äta. Flaskmatade barn tycker ofta, liksom ammade barn, att det är rofyllt att ligga på sidan och äta eftersom flaskinnehållet då kommer långsammare.

Sova för natten

I Västvärlden är det vanligt med kvällsrutiner, som att barnet tar ett kvällsbad, tar på pyjamas, får höra saga eller sång eller lyssnar på musik varpå barnet kanske får en kvällspuss och sedan lämnas för att somna själv.
I vissa andra kulturer somnar barnet oftast i knäet på någon vuxen eller i en vagn nära sina föräldrar. I de sistnämnda kulturerna tycks de bekymra sig mindre över barnens sömnvanor och om de får tillräckligt med sömn eller inte. Dessa barn förefaller inte heller uppfatta att gå och lägga sig är något barn bör emotsätta sig. Det förefaller helt enkelt bli mindre krångel. Ni kan prova om det här är en bra lösning för er familj genom att ha en mysig plats (eller en famn) för barnet att somna på där de vuxna oftast brukar sitta på kvällen.

Att amma (eller flaskmata) sitt barn till sömns är ofta ett mysigt och praktiskt sätt när barnet vill sova. Men vissa barn somnar helst inte på det viset och ibland är amning helt enkelt inte möjligt. Ett annat sätt när barnet vill sova kan vara att dansa med barnet i famnen medan ni lyssnar på sövande musik eller sjunger för barnet. Det är bra att prova då ni vet att barnet är trött. De flesta barn gillar att somna på det här viset.

I en del familjer fungerar det bra om alla går och lägger sig samtidigt, barnet somnar och sen går kanske de vuxna upp igen. Andra föräldrar tar en promenad med barnet, medan barnet kanske somnar i en bärsjal eller vagn.

Perioder med stökiga nätter

De flesta barn börjar under någon period vakna oftare på natten. Det kan för föräldrarna kännas övermäktigt då det sker och ibland kan det vara en tröst att veta att det vänder så småningom och barnet kommer att sova mer sammanhängande. Om ni ammar kan ni prova att amma oftare på dagen, det hjälper ibland. Ett annat sätt att underlätta kan vara att i förväg bestämma att partnern tar hand om barnet då det vaknar på morgonen, och att den ammande då får sovmorgon.

Kvällarna är ofta stökiga

Vid ett par veckors ålder brukar spädbarn ofta bli lite oroliga på kvällarna och oroligheten brukar kulminera vid sex veckors ålder. Ibland skriker barnet och tycks ha ont i magen. Vid tre till fyra månaders ålder brukar problemet avta. Oron startar ofta på eftermiddagen och vid nästan samma klockslag varje dag. Om föräldrarna förekommer barnet och bär det (gärna hud mot hud) och om barnet ammas eller blir matat tätt kan det ibland gå att förebygga denna oro. Ofta vill barnet att den som bär det ska var i ständig rörelse och också amma barnet stående eller gående. En bärsjal eller annat bärhjälpmedel kan underlätta och barnet ska då helst bäras så att det kommer åt att amma. De täta matningarna lugnar barnet och därför brukar det här sättet att amma på inte upplevas som jobbigare. En del föräldrar brukar beskriva det som att de börjar amma med ”ryggmärgen” och startar amningarna utan att tänka på det. Föräldrar som flaskmatar sitt barn kan efterlikna den här situationen genom att ha iordninggjord ersättning i en kanna i kylskåpet. Därefter kan föräldrarna mata barnet med småskvättar (kanske 10-20 ml) ofta, ofta. Så små matmängder kan ni snabbt värma genom att sätta flaskan i varmvattenbad eller direkt under kranen.

 

Text: Eva-Lotta Funkquist, Sara Fäldt och Johanna Olafsdottir, 2015