Get Adobe Flash player

Föreningstext - Lokalgruppens arbete

För att länsgruppen ska fungera bra och för att ingen eldsjäl ska bränna ut sig är det mycket viktigt att arbetsuppgifterna inom länet fördelas på de aktiva medlemmarna.
Lokal- och länsgruppernas arbete behöver ofta vara mer målinriktat. Målen ska vara konkreta och realistiska, t.ex. vad gäller utåtriktad verksamhet eller samarbete med vården. Man måste också göra en regelbunden utvärdering av de uppsatta målen. Det är lämpligt att målen sätts upp på länets årsmöte och att utvärderingen görs inför nästa årsmöte. Målen ska givetvis stämma överens med Amningshjälpens handlingsprogram och stadgar.

Mål behövs, både på kort och på lång sikt. De behöver inte se likadana ut över hela landet, utan beror på hur gruppen ser ut, hur aktiviteten är, hur många medlemmar gruppen har osv

- Gruppen bestämmer målen utifrån sina förutsättningar

- Försök räkna ut hur många timmars arbete ni vill lägga ned. Räcker tiden för att nå de uppsatta målen. Har ni så mycket tid? Hur mycket orkar just ni? Det är bättre för självkänslan att klara av en liten uppgift väl än att misslyckas eller göra ett halvdåligt arbete av en större uppgift

- Fördela ansvaret inom gruppen

Exempel på några olika mål för länsgruppen;

- Ny telefonlista/folder

- Värva nya medlemmar, behålla gamla

- Knyta nya kontakter på t.ex. MVC, BVC, BB

- Anordna utställningar, delta på mässor mm

- Anordna studiecirklar (för utbildning, fortbildning, medlemsvärvning).

Föreningen har valt att anamma tystnadsplikt för varje hjälpmamma.

Hjälpmammor tar emot telefonsamtal, mail och/eller sms och stödjer föräldrar att ta egna beslut. Som hjälpmamma förväntas man delta i läns- eller lokalgruppens rådgivning.

Hjälpmammor har på sitt ansvar att även hålla sig uppdaterad i amningskunskap genom t.ex. Amningsnytt, hemsida, Facebook och e-postlistor.  
Styrelsen ser gärna att alla hjälpmammor deltar på den årliga Riksträffen.

Aktiv medlem och hjälpmamma bör delta i läns-, lokal- eller arbetsgrupps-verksamhet minst två gånger/år. Aktiv medlem och hjälpmamma bör ha regelbunden kontakt med Länssamordnaren.

Organisation
Amningshjälpens bas är länsgruppernas verksamhet, som bedrivs självständigt inom ramen för föreningens stadgar och handlingsprogram.
För att bredda basen för verksamheten

- bör varje medlem aktivt arbeta för att öka antalet hjälpmammor, medlemmar och prenumeranter

- bör varje länsgrupp arbeta för att få lokala bidrag för sin verksamhet."

Bestäm gärna en begränsad tid som var och en tar på sig en uppgift, t ex ett år. Viktigt är också att var och en får uppgifter som passar dem just då, ibland har man mer tid i livet, ibland mindre och alla har också olika förmågor. Ni kanske inte heller har behov av alla dessa uppgifter utan bara en del av dem:

- Kassör/ekonomi (föra kassabok, söka bidrag, sponsring mm)

- Medlemsansvarig (ta hand om nya medlemmar, samordna resor till riksträff och andra utbildningar)

- Verksamhetsberättelse (skriva verksamhetsberättelse för länet varje år som skickas till kontoret)

- Statistikansvarig (sammanställa antal rådgivningssamtal /e-post för länet varje år som skickas till kontoret)

- Yttre kontakter (ansvarig för kontakter med vården, tidningar mm. Skriva om gruppens arbete till Amningsnytt)

- Studiecirklar (arrangera studiecirklar, temakvällar, studiebesök, inköp av cirkelmaterial)

- Informationsansvarig (skicka ut kallelse till möten. Se till att protokoll från möten blir skrivna och utskickade, alternativt göra ett medlemsblad där man berättar vad som pågår i länet. Sända ut annan information)

- Värvning (ansvara för värvningsmaterial, kläcka idéer, se till att det blir utfört)

- Internetansvarig (ansvarig för texten på länets sida på hemsidan. Se till att allas e-postadresser är aktuella och meddela styrelsen dem, fråga om tillstånd av respektive medlem för att få ha e-postadress och namn på hemsidan).


Länssamordnare
Länssamordnaren representerar inte bara sig själv utan även Amningshjälpen som organisation. Länssamordnaren ska vara en hjälpmamma. Egentligen är det inte så mycket rent praktiskt man som länssamordnare ”ska” göra. Det är väldigt viktigt att delegera ut uppgifter till alla i lokalgruppen, så det inte är en person som gör "allt". Det kan också leda till att allt fler engagerar sig i gruppen om alla får känna att de har en uppgift. Länssamordnaren ska hålla ordning på gruppen och dess möten, hålla gruppen fokuserad vid det gemensamma målet och se till att alla känner att de får möjlighet att säga sitt.

Vad kan länssamordnaren göra?

- Vara föreningens och länets ansikte utåt

- Vara länets kontakt med huvudkontoret

- Delegera arbetet

- Ansvara för rättning av hjälpmammeprov och omdöme om den blivande hjälpmamman innan det skickas vidare till kontoret för slutlig bedömning

- Se till att gruppen arbetar enligt årsmötets eller medlemsmötets beslut

- Se till att beslut blir genomförda - både styrelsens och gruppens

- Hålla ihop och inspirera, se till att alla trivs och får chansen att höras i gruppen


Nya medlemmar/medlemsvård
Omhändertagandet av nya medlemmar är otroligt viktigt!
 
När det kommer en ny aktiv medlem får länssamordnaren ett meddelande från kontoret. Då är det bra om en person är ansvarig för att ta kontakt och se till att den nya medlemmen får kallelse till kommande möten och känner sig välkommen dit. Det är bäst att välkomna via telefon. Det känns mest personligt. Erbjud gärna skjuts eller sällskap till de första träffarna, det är alltid lättare att komma iväg om man har personlig kontakt med någon. Den i styrelsen som är ansvarig för det länet kontaktas också. Det är givetvis allas ansvar att se till att en ny medlem känner sig delaktig i gruppens arbete. Börja gärna själva mötet med en presentation för att de nya ska få lära känna alla och kom ihåg att det kan ta många träffar innan alla har träffat alla, så presentationen behövs göras om. En ny medlem är ofta entusiastisk och vill komma in i gruppen snabbt, det kan därför vara bra att hon får provet på en gång om hon vill bli hjälpmamma. Provet kan hon börja med även om hon inte varit medlem sex månader, hon kan göra det under tiden.
Skicka gärna kallelse till era möten även till stödmedlemmar, de kan allteftersom bli mer intresserade av att delta aktivt. Att göra ett årligt utskick till samtliga med Verksamhetsberättelse och ett tack för att de stödjer Amningshjälpen genom att vara medlemmar och hopp om att de vill fortsätta vara medlemmar/ prenumeranter är uppskattat.

Målen för omhändertagandet av nya medlemmar bör vara
• att ge den nya medlemmen snabb respons
• att ge den nya medlemmen en personlig kontakt i gruppen
• att hälsa den nya medlemmen välkommen både via telefon och vid gruppens möten
• att ta reda på vad den nya medlemmen är intresserad av att göra inom Amningshjälpen
• att den nya medlemmen känner sig uppskattad och viktig, att alla behövs.

Värva nya/behålla gamla medlemmar/prenumeranter
• Ta personlig kontakt med stödmedlemmar, en del är intresserade av att arbeta mer aktivt
• Ordna studiecirklar. Varje deltagare kan vara en blivande medlem
• För att få nya prenumeranter: Skicka brev med information och en tidning till institutioner, vårdcentraler, bibliotek m.fl. De får ofta mycket post så ring upp efter en tid, presentera dig och föreslå en prenumeration
• att ta reda på vad den nya medlemmen är intresserad av att göra inom Amningshjälpen
• att den nya medlemmen känner sig uppskattad och viktig, att alla behövs.
• Skicka verksamhetsberättelse och tackbrev i slutet av året till alla medlemmar och prenumeranter. Det är ett bra sätt att behålla de medlemmar och prenumeranter man har.
• Ett medlemsblad är också trevligt. Till stödmedlemmar och prenumeranter kan man lägga med en förfrågan om de vill ha medlemsbladet regelbundet. Ni kan lägga upp grupper via e-post och skicka ut nyhetsbrev med information
• Ge bort ett medlemskap till blivande/nyblivna föräldrar i bekantskapskretsen
• Använd Amningsnytt i värvningsarbetet. Kopiera eller klipp ut intressanta artiklar och be att få sätta upp på t.ex. bibliotek, förskola, öppen förskola mm. Sätt samtidigt upp information om Amningshjälpen. Be att få lägga Amningsnytt hos din frisör och liknande ställen.
• När ni ska göra utskick till MVC/BB/BVC kan ni se över era egna kontakter i vården, någon som jobbar där kanske kan göra utskick via internposten, vilket blir billigare/gratis. Prata med den samordnande barnmorskan och BHV-sköterskan, kanske de kan hjälpa till?

Att värva en hjälpsökande mamma som medlem är inget mål och bör absolut undvikas. Var dock generös med att skicka information om Amningshjälpen, Amningsnytt, broschyrer och att informera om hemsidan.

Amningsnytt kan ni få gratis från kontoret i värvningssyfte!

Starta ny grupp
Nu är ni några stycken som vill få igång en aktiv länsgrupp. Hur kan ni börja?
Ta kontakt med Sensus, som är det studieförbund Amningshjälpen samarbetar med, för att starta en studiecirkel om amning. De hjälper till med det mesta, annons, lokal, m.m. Sätt upp affischer eller lappar på BVC, MVC, BB och på olika affärer om cirkeln. Hör efter med studieförbundet om ni kan få betalt för resan för en "föreläsare", så kan en hjälpmamma från ett näraliggande län komma och berätta om föreningen och hur de arbetar. Kanske ni rentav kan åka på studiebesök till dem! Ni kan också fråga näraliggande Amningshjälpsgrupper vad de har på gång. Det kan vara bra som inspiration och även ge er möjlighet att träffa några mer erfarna hjälpmammor.

Mediakontakter viktiga
Ta kontakt med massmedia: lokaltidningar i länet, reklamblad, lokalradio och lokal TV för att få dem att skriva något om studiecirkeln och om behovet av medlemmar/hjälpmammor. Ju fler som läser och hör det, ju fler blir intresserade. Hänvisa pressen till ordföranden om du tycker att du vet för lite om Amningshjälpen. De flesta föredrar dock att intervjua någon som bor inom t ex tidningens spridningsområde. 
Mycket hjälp från föreningen
Den som är medlemsansvarig för ert län i styrelsen kan hjälpa dig med inbjudan till stödmedlemmar i närheten så att du kan kontakta dem också, många stödmedlemmar blir gärna aktiva om det händer lite. Från kontoret kan du också få gamla Amningsnytt att dela ut och ett litet antal "Sugen på livet". Du har allt stöd och uppbackning från styrelsen, varje län har också sin egen kontaktperson i styrelsen som du alltid kan kontakta så fort det är något du undrar över.
Utnyttja vår hemsida
På vår hemsida kan vi lägga ut information/annons om just din studiecirkel och vad som är på gång! Det kan också locka fler intresserade när de ser att det händer något.


Hur är det att vara hjälpmamma/amningsrådgivare?
Att vara hjälpmamma innebär att du ställer upp på telefon/mail/sms/Facebookrådgivning och att du håller dina amningskunskaper aktuella genom att delta i länsgruppens möten. En del hjälpmammor gör även hembesök eller tar emot en hjälpsökande i sitt hem (helt frivilligt).

Vad man i övrigt kan göra i gruppen
Ha regelbundna träffar och diskutera amning, rådgivning mm. Delta på mässor, hälsodagar o.dyl. (även här kan samarbete med studieförbund vara bra, monterpriserna är höga). Man kan sätta ihop en utställning eller låna den som föreningen har och sätta upp på biblioteket, sjukhuset, vårdcentralen eller annan lämplig plats där många kan se den. Be att få delta på föräldraträffar på BVC, MVC och presentera föreningen och prata lite amning. En bra kontakt med vårdpersonalen kan göra det möjligt att man får komma tillbaka regelbundet. För att så många som möjligt på orten ska veta att man finns, särskilt om hjälpmammor ingår i gruppen kan man göra ett eget flygblad. Sätt upp det på alla anslagstavlor du hittar och ge en uppsättning till BVC så att de kan dela ut det till sina föräldrar.

MÖTESRUTINER
Det underlättar om man har en stående dagordning som följs vid alla möten. Det är viktigt att det blir effektiva möten eftersom det ska vara vårt sätt att vidareutbilda oss. Det är alltid trevligt med fika, några grupper har en speciell fikakassa, som används till trivselåtgärder, en del har avsatt en viss tid innan det ”egentliga” mötet börjar för att man ska kunna umgås och prata. Det är viktigt att få en lagom blandning av effektivitet och trivsel. Mötena kan med fördel bedrivas i studiecirkelform, se vidare under studiecirklar. Gruppen är otroligt viktig för att få prata av sig hjälpmammesamtal som man haft, men ordet bör fördelas lika mellan alla. Avsätt en bestämd tid för diskussion.
Man bör därför alltid ha med:
• information om aktuella aktiviteter
• styrelseinformation från huvudkontoret
• artiklar - använd Amningsnytt! Diskutera tidningen ock kom med feedback till redaktionen för att det ska bli en levande tidning
• aktuella rapporter och forskning – klipp ur artiklar ur tidningar och diskutera
• diskussion om rådgivningssamtal - kanske nyttigt att repetera några frågor ur hjälpmamme-provet varje gång?

Någon form av protokoll eller minnesanteckningar ska givetvis föras på alla möten. Det underlättar för framförhållningen om man planerar in årets alla möten t.ex. på länets årsmöte. Gör gärna ett terminsschema med dagordning, fikaansvariga, vad man ska ta upp för eventuella teman mm. Om det är svårt för någon/några att komma en viss veckodag kan man ha rullande schema, 1:a mötet måndag, 2:a mötet tisdag, 3.e mötet onsdag osv. Det är viktigt att hålla tiden som är bestämd för mötet. 
Ordföranden för mötet har en mycket viktig funkion, hon skall se till att mötet löper i den riktning som gruppen bestämt genom sin dagordning och att tider hålls. Övriga deltagare kan göra en stor insats genom att komma i utsatt tid till mötet. 

För att hålla ett bra arbetsklimat i gruppen bör alla eftersträva en rak kommunikation. Är man missnöjd med någons insats bör man tala om det, men inte heller glömma att berömma när någon gjort något bra! Om man regelbundet tar upp ämnet KRITIK - både positiv och negativ - så är det lättare att ta upp svåra saker inom gruppen. Tycker gruppen att det är svårt att ge och ta kritik, kan man kanske ha en studiecirkel kring ämnet, det berör ju också i hög grad vår rådgivarroll. 

Glöm inte bort eventuella lokalgrupper som tillhör länet. Det är viktigt att alla träffas, åtminstone en gång per termin/år. Vid utskick som berör hela länet, t.ex. till vården, bör alltid lokalgrupperna informeras. Till stora möten kan man även bjuda in vårdpersonal, nyblivna föräldrar, tidningar m fl. Fundera igenom mål och syfte och var mycket noga med planeringen av sådana möten.

Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen ska innehålla antalet hjälpmammerådgivningar under föregående år, medlemsantal, antal möten, vilken verksamhet som bedrivits samt annat av intresse. Mall finns.

Rådgivningsstatistik
Det är otroligt viktigt för att vi ska kunna visa hur mycket vi gör! Vi behöver bara uppgift på hur många rådgivningar uppdelade på telefon, e-post, SMS, web, besök i vården, hembesök eller kontakt på stan som länet haft och man kan göra en beräkning av dem om man inte har exakta uppgifter. Så fort någon reporter ska skriva något om oss så frågar de efter antalet rådgivningar.

Kallelse och dagordning
Inför alla möten är det bra att skicka ut en kallelse med dagordning som kan se olika ut beroende på vad det är för slags möte. Inför ett årsmöte bör den vara ganska formell, se stadgarna. Det kan vara lämpligt att skicka ut föregående protokoll samtidigt med kallelsen. När ni planerar in möten, tänk på olika skollov, stora matcher på TV och andra stora engagemang som gör att folk har svårt att komma.

Protokoll/minnesanteckningar
Det finns olika sätt att föra protokoll eller minnesanteckning på, traditionella protokoll eller t.ex. en bok som man antecknar i och som följer med på varje möte. Det viktigaste är att man för in vilka som var närvarande och att alla beslut noteras noggrant t.ex. eftersom man för kassören ska kunna styrka att det finns beslut på de utbetalningar hon ska göra. För gruppens historia är det mycket viktigt med anteckningar, likaså om man har olika uppfattning om vad som beslutades.

Årsmöte
Det finns inget i stadgarna som säger att alla län ska ha en styrelse eller ett årsmöte. De flesta län har inte någon styrelse. Har ni en styrelse bör ni ha årsmöte. Det är iallafall lämpligt att ha något liknande möte för att välja länssamordnare, kassör, dela upp övriga ansvarsområden och bestämma möten för året. När man ska söka bidrag så kräver ofta bidragsgivarna något slags årsmötesprotokoll. Om man har årsmöte är det lämpligt att ha det före Riksträffen så kan man föra fram olika åsikter till Riks årsmöte. Om man ska ha årsmöte bör kallelse, dagordning och eventuella bilagor vara hos medlemmarna i god tid före mötet. På ett årsmöte kan man bara besluta om det som finns med på den utsända dagordningen, däremot kan man diskutera även andra saker.
Den som ska justera ett protokoll måste föra lika noggranna anteckningar som sekreteraren om beslut som har tagits. Är ett protokoll felaktigt kan man inte gå in och ändra i det, däremot kan en rättelse tas upp vid nästa möte och komma med i det protokollet. Eller också kan justeraren lägga till en not till protokollet där hon skriver ned rättelsen. Man kan också reservera sig mot beslut som tas i gruppen om man tycker de är felaktiga. Det måste då skrivas in i protokollet under den punkt där beslutet man vänder sig mot tas.

Bokslut
Kassören ska ha gjort ett bokslut i god tid före årsmötet som lämnas tillsammans med samtliga styrelseprotokoll till revisorerna för genomgång.

Firmatecknare
Efter årsmötet bör den nya styrelsen ha ett konstituerande möte, där man beslutar om hur man ska fördela de olika posterna/ansvarsområdena och vilka som ska vara firmatecknare (vem/vilka som får ta ut pengar från föreningens konto) för länsgruppen. I protokollet ska man ta med fullständigt födelsenummer på firmatecknarna samt kontonummer på det eller de konton som teckningsrätten gäller. Till bank som ska ta del av protokollet räcker det att göra ett utdrag om teckningsrätten som ska undertecknas av samtliga som undertecknar konstituerande protokollet.

Presentationsfoldrar
Det är viktigt att presentera länsgruppen på ett bra sätt. En presentationsfolder/broschyr är därför en viktig del av gruppens arbete som man definitivt bör lägga ned lite arbete på att få snyggt utformad.
Vad man bör tänka på:

- Självklart ska Amningshjälpens logga och adress till huvudkontoret eller länsgruppen vara med på ALLT material som kommer från oss

- Det är bra att ta med en kort presentation av Amningshjälpen

- Kanske några korta amningsråd

- Hur man blir medlem/prenumerant

- Några rader om Amningsnytt - Sveriges största amningstidning

- Telefonnummer till hjälpmammorna i länet och hemsidesadressen www.amningshjalpen.se

- Kom ihåg att uppdatera presentationsfoldern regelbundet

- Skriv årtal på allt ni lämnar ut så man vet hur gammalt det är, då är det lättare att ha aktuellt material


Evenemang
Ett evenemang kan vara precis vad som helst. Det kan vara en föreläsning, teater, torgmöte, delta i föreningsdagar, politikerdebatt mm. Det viktigaste när man ordnar evenemang är att tänka efter varför man gör det. Det kan t ex vara att värva medlemmar, stödja medlemmar eller påverka. Ett sätt att påverka är genom våra medier. Här fyller alla former av evenemang en viktig uppgift. Se till att pressen alltid får ett meddelande i god tid om vad ni tänker göra. Skicka brev eller e-post till dem!

Se till att planera allt väl på papper innan ni sätter era planer i verket. Följ t ex vår checklista så går det mesta att ordna. Börja alltid med att drömma. Bestäm hur ni skulle vilja göra evenemanget utan att tänka på ekonomi och andra praktiska hinder. Ofta sätter man upp spärrar innan man ens tänkt över om det är genomförbart. Sök bidrag för att lösa det ekonomiska. En del tidningar kan ge bidrag i form av annonsering för evenemanget. Använd gärna vår checklista.

Checklista för evenemang

Inbjudan

- Till vem ska inbjudan skickas och när

- Vem skriver inbjudan och skickar ut

- Kostnad för deltagare

- Vem tar emot anmälningarna och när är sista anmälningsdag

Föreläsare eller annan inbjuden

- Vem ordnar när bör denne tillfrågas

- Pris ( tänk på eventuella resekostnader)

- Föreläsares behov av mat, logi eller annat

Var

- Vem ordnar lokal

- Pris

Mat/dricka/fika

- Vem ordnar

- Pris

Bidrag

- Var söker vi

- Vem söker

Avslutning

Städning

Uppföljning

Kontakt med olika samarbetspartners
Här följer en liten handledning inför kontakten med samarbetspartners. En del råd kan kanske tyckas alldeles självklara för en del av er, medan andra som inte haft några sådana kontakter tidigare tycker att alla råden behövs. Välj det som passar ert arbete bäst! Dessutom finns det exempel på brev som några länsgrupper skrivit i kontakterna med vården och
andra intresserade.
Förslag på samarbetspartners

- MVC/BVC/BB

- Amningsgrupper i vården, samordningsbarnmorska, samordnande barnhälsovårdsjuksköterska

- Kyrkan

- Kvinnojourer

- Lokala tidningar

- Vårdskolor

- Sjukvårdsupplysningen

Inom kyrkan finns t.ex. diakoner och diakonissor som arbetar mycket med familjer. De är säkert intresserade av att sprida information om Amningshjälpen eller samarbeta runt en studiecirkel. Kanske kan man också söka bidrag från kyrkan till speciella samarbetsprojekt med dem. En hel del lokala tidningar skriver mycket om t.ex. friskvård, tipsa dem om lämpliga amningsartiklar och intervjuoffer.

En liten handledning när du ska ta kontakt med vården
• Förankra noga i lokalgruppen vad syftet med kontakten är och vem som ska hålla i trådarna

• Resonera i gruppen och ta in synpunkter för att få ut och ge bästa möjliga i kontakten med vården

• Ta kontakt med "rätt person" t.ex. samordningsbarnmorska, samordningsbarnsjuksköterska eller om situationen kräver det, ansvarig läkare. Berätta vem du är, vilken organisation du representerar och ditt syfte. Be sedan denna person att ta reda på vem som har intresse av att vara din kontaktperson hos dem. Bestäm att höras om ca 1 vecka för att du ska få besked om rätt kontaktperson.

• Ta sedan kontakt igen och förankra ditt syfte för att se om det faller väl in från deras sida. Ska du besöka dem får de bestämma tid och plats. Ta gärna med fika eller ordna genom dem om det är möjligt. Ska du bjuda in dem så lämna inbjudan i god tid med programpunkter

• Var alltid väl förberedd. Ha gärna stolpar nedskrivna. Planera mötet noga, ha ett ordnat program. Ge de inbjudna tillfälle att yttra sig ordentligt. Om du är deras gäst, visa respekt, lyssna in och känn stämningen. Ha hellre flera träffar om det känns nödvändigt, det ger resultat på sikt

• Ha klädsel som ger ett "gott intryck". Tänk på att du representerar Amningshjälpen 

• Var noga med att presentera dig och se till att alla andra gör detsamma.

När ni träffas

Presentation

- Tala om ditt syfte med mötet

- Fråga efter deras förväntningar

- Vilket samarbete önskar de?

- Presentera det material som finns att tillgå, men inte för mycket på en gång, anpassa efter situationen.Visa Amningsnytt, Sugen på livet, lokala broschyrer och informera om hemsidan

- Var flexibel i diskussionerna i gruppen. Ändra inriktning på mötet om det verkar behövas, var beredd att möta ev. aggressivitet eller annan misstänksamhet på ett smidigt sätt. Ta inte ev. angrepp på Amningshjälpen personligt

- Var öppen för olika förslag, men lova inget bestämt innan du diskuterat i lokalgruppen (kolla att någon eller några är villiga att ställa upp med arbete och tid innan du utlovar något från Amningshjälpens sida).Återkom hellre i frågor som du inte ensam kan ta beslut om

- Gör träffen så tilltalande som möjligt, fruktskål, fika, en liten detalj kan förhöja stämningen

- Var lyhörd

- Håll utsatt tid.


FÖRSLAG PÅ UTÅTRIKTADE AKTIVITETER
Här följer förslag på aktiviteter som kan användas vid olika tillfällen. Allt för att ni ska bli inspirerade!
Utställningar och mässor
Kan vara bokbord, bildskärmar, information, artiklar. En del länsgrupper har egna utställningar, kontoret kan hjälpa till med kontakter. Utställningar passar bra på sjukhus, vårdcentraler och bibliotek. Det finns billiga utställningsskärmar av hård papp att köpa. Man kan ofta få en gratis eller ordentligt rabatterade monter när man förklarar att man är en ideell förening (speciellt på mässor som anordnas av vården). Här är vår utställningsskärm ”Sugen på livet” (hyrs mot portokostnad) perfekt att ha med! En iögonfallande monter med en del material högt upp för att synas, en snygg bakgrund i form av affischer eller liknande är också bra.
Det är ofta svårt att sälja böcker på mässor, broschyrer går lite bättre, ofta får man vara nöjd med att få visa upp sig och presentera sitt material. Ha gärna något roligt t.ex. frågetävling av något slag, bjud på amningsthé och uppmana vårdpersonal att ta med sig material direkt om de vill ha och skriv upp vad de tog, namn och adress och meddela kontoret så skickar vi faktura direkt!
Massor med gratismaterial, Amningsnytt osv. är bra att ha med.
Skyltningar
Låna ett hörn i skyltfönstret på apotek, bokhandel m.fl. Kanske någon kan finnas där några timmar och tala med kunder.
Information/föreläsningar
I mindre skala t.ex. i föräldragrupp, öppen förskola, skolundervisning, dagis m.fl.
Konditorier
Föreslå att de ska baka bröstbakelser, speciellt inför Amningsveckan!
Tidningar
Skriv debattartiklar och insändare (ett bra sätt att värva fler medlemmar) och tipsa tidningarna om fler amningsartiklar, t.ex. intervju med en mamma, barnmorska, hjälpmamma
Värvningskampanj
Ordna en värvningskampanj i länet eller gruppen med ett åtråvärt pris. En vinstchans per värvad medlem!

Konfliktlösning
Man bör eftersträva rak kommunikation i gruppen. Ett sätt är att på gruppens dagordning alltid ha med en punkt där man tar upp positiv och negativ kritik. Den eller de som är tongivande i gruppen har en mycket viktig roll genom att skapa en tillåtande atmosfär. Det måste vara tillåtet att lufta även det som inte blivit alldeles perfekt eller kanske rentav gjorts felaktigt. Se upp för den negativa gemenskapen. Den innebär att man bygger sin gemenskap på att kritisera/ha en negativ syn på något eller någon annan (enskild person eller grupp). Ett mycket trist sätt att idka föreningsliv, men tyvärr ganska vanligt och förekommer naturligtvis också i vår förening. Det är ett mycket effektivt sätt att skrämma bort både nya och gamla medlemmar!
Inom gruppen kan man bedriva studiecirklar kring näraliggande ämnen till amning, t.ex. om relationer, konfliktlösning eller barnuppfostran. Det är ofta mycket givande och utvecklande att samlas kring ett sådant ämne och man lär känna varandra bättre. Det finns många bra böcker att grunda en sådan studiecirkel på.
Har man kört fast i en konflikt kanske man bör söka hjälp utifrån för att få nya infallsvinklar på problemet. Kontakta kontoret eller något annat län för att få synpunkter och hjälp till lösningar. Tänk på att Amningshjälpens goda rykte kan förstöras av slitningar i en grupp. Det är svårt att dölja sånt även för utomstående! Försök ta tillvara varandras positiva sidor, personkemin kan inte alltid stämma! Tänk på att ni arbetar för ett gemensamt intresse. Vikten av rak kommunikation kan inte nog understrykas och det är naturligtvis mycket viktigt hur eventuell kritik framförs. Känner man sig helt utanför gruppen kanske man också måste rannsaka sig själv om varför det blivit så. Rimligen måste man också besluta sig för om man vill lägga energi på att diskutera frågan med övriga medlemmar i gruppen eller avsluta sitt engagemang. Ring gärna någon annan grupp eller styrelsen om en sådan situation uppstår. De allra flesta grupper arbetar dock jättebra tillsammans.

Gammalt material från lokalgruppen
Kvinnohistoriska arkivet i Göteborg tar gärna hand om gamla mötesprotokoll och annan föreningsinformation. Har ni sådant kan ni skicka eller lämna det till:

KvinnSam, Box 222, 405 30 GÖTEBORG.


 Firmabeskrivning
Amningshjälpens årsmöte beslutade 980425 att alla hjälpmammor i Amningshjälpen som driver någon form av privat verksamhet eller företagande som inbegriper amningsrådgivning bör redovisa detta till styrelsen för Amningshjälpen. Detta beslutades för att undvika missförstånd vad gäller hur Amningshjälpens namn används i kommersiell verksamhet.


Redovisningen bör innehålla:
Namn och adress på företaget och dess ägare:_____________________________________
______________________________________________________________________________
Hur verksamheten bedrivs (kort)________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Information om kontakter med företag som producerar eller säljer nappar, nappflaskor, pumpar, barnmat, barnmediciner eller andra barnprodukter som kan tänkas falla under Amningshjälpens regler för sponsring eller Socialstyrelsens allmänna råd ”marknadsföring av bröstmjölksersättningar”_____________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Hur man informerar om Amningshjälpen:________________________________________
______________________________________________________________________________

 

Innehållsförteckning

Arbetsgrupper (styrelse, kontor och Amningsnytt)

Hemsida och e-postlistor

Länsgruppens arbete och mål

Studiecirkel

Ekonomi

Om hjälpmammeprovet och att bli hjälpmamma

Diskussionsfrågor för hjälpmammor

Mall för Verksamhetsberättelse