Get Adobe Flash player

Välling

Vällingen är fullständigt självklar i de flesta svenska småbarnsfamiljer.
 Men hur nyttig är den?

Välling är ett flytande livsmedel framställt av kokt mjölk och mjöl. Det är  en svensk företeelse med rötter i bondesamhället där välling var en vanlig avvänjningskost. Barnet försågs med en dregellapp för att sedan matas med välling med träsked. Vällingen bestod av ko- eller getmjölk kokt med kornmjöl eller havremjöl beroende på vilken säd som var områdets huvudsakliga. Mjölken späddes med vatten och ofta tillsattes lite salt. Den som matade barnet tog först innehållet i skeden i sin egen mun för att kontrollera att temperaturen var lämplig. Var innehållet för hett spottades det tillbaka i träskålen och så blåste mataren en stund till. 
Detta var en omständlig syssla som ofta sköttes av mormor eller farmor. Under 1900-talet började vällingen att industritillverkas, vilket ledde till att hemlagad välling så gott som upphörde.
Industritillverkad välling tillverkas i regel av komjölk och vetemjöl. För lite äldre spädbarn finns fullkornsvälling att köpa. Träskeden ersattes av nappflaskan, en matningsmetod som innebar att barnet kunde få i sig stora mängder välling på ett smidigt sätt, ibland till och med genom att hålla i flaskan själv.

Ett barnmatsföretag beskriver sin produkt:
"Våra vällingar är framtagna i samarbete med barnläkare och näringsexperter. Generationer av svenskar har vuxit upp med dem. De är berikade med mineraler och vitaminer som ditt barn behöver och smakar som barn vill att det ska göra. Och löser sig extra lätt snabbt i vatten, utan att klumpa sig, vilket gör att vällingen går snabbt att tillreda. Vi vet ju hur bråttom det kan vara ibland..."
Allt har de tänkt på, så konsumenten bara lugnt kan handla det bästa för sitt barn. En stor andel av de svenska barnen äter välling, kanske så många som 90 %. Vällingen upplevs ofta som praktisk när barnet ska sluta amma och många föräldrar hoppas på bättre nattsömn när det "mättande" livsmedlet införs i barnets kost. Många tror att välling är en uttalat hälsosam föda och en sorts räddare i nöden. Om inget annat går ner äter kanske barnet i alla fall välling. För många barn blir vällingen den huvudsakliga kosten.

Men är välling så nyttigt egentligen?

Välling och kadmium
 Veterinär Gunilla Eklund vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat mängden kadmium i barnmatsprodukter från Nestlé och Semper. Välling
innehåller mer kadmium än bröstmjölk. Fullkornsvällingen innehåller allra mest kadmium, troligtvis därför att kadmium ansamlas i sädens fiberrika skaldelar. Nestlés produkter innehåller mer kadmium än Sempers, vilket troligtvis kan förklaras med att företagen köper spannmål från olika odlingsplatser. Att kadmium kan vara hälsoskadligt är dokumenterat, men om den mängden kadmium barnen får i sig via vällingen är det är inte fastställt.

Välling och celiaki
När dåvarande utrikesminister Laila Freivalds var värd i P 1:s program "Sommar" 1996 berättade hon om den sorg och bitterhet hon kände mot barnläkare och mot barnmatsindustrin efter att hennes dotter utvecklat celiaki. Hon fick kritik för detta eftersom hon uppfattades uppmana till bojkott av barnmatsföretagens vällingar. Barnläkarföreningen menade att hon var osaklig.

Några år senare skrev den svenska barnläkaren Salomon Schulman på Dagens Nyheters debattsida att svenska barn invalidiserats på grund av vällingen. Under 14 års tid mellan åren 1982 till 1996 pågick, vad Schulman kallar, ett experiment där glutenhalten i vällingen fördubblades. Barnmatsindustrin påbörjade experimentet efter inrådan från konsulter inom barnläkarkåren.
Dessa barnläkare tänkte sig att en viss del av befolkningen föds glutenintoleranta och att dessa personer förr eller senare kommer att utveckla glutenintolerans (celiaki). Hos dessa skulle lidande undvikas genom att sjukdomen celiaki provocerades fram så tidigt som möjligt. Resultatet blev dock att många halvårsgamla bebisar insjuknade i akut plågsamma sjukdomar som diarré och magsmärtor. Celiaki hos så små barn är ett allvarligt tillstånd bland annat därför att tillväxten helt kan stanna av.

Annelie Carlsson från Lund konstaterar i sin avhandling att antalet barn med celiaki har fyrdubblats i Sverige sedan glutenhalten i välling ändrades. Före 1982 utvecklade ett barn på 1000 celiaki, men efter detta årtal var det ett barn på 250.
Hos vissa barn som är glutenintoleranta blir symtomen vid sjukdomen aldrig särskilt tydliga, de har så kallad tyst celiaki. Även denna form av celiaki är enligt Annelie Carlsson, vanligare i Sverige än i länder med lågt glutenintag. Barn med tyst celiaki kan t ex ha symtom i form av mardrömmar, som försvinner om kosten blir glutenfri.

Anneli Ivarsson från Umeå universitetssjukhus har i sin forskning visat att amning skyddar mot celiaki. Gluten ska helst införas i barnets kost i små mängder och under pågående amning. När välling ges med nappflaska så riskerar den alltid konkurrera ut amningen och mängden gluten barnet får i sig blir stor.

Välling och diabetes
Celiaki och diabetes är båda autoimmuna sjukdomar. Med det menas att det egna immunförsvaret angriper den egna kroppen. 8 % av barnen som får diabetes har redan, eller kommer att få, celiaki.
En del studier talar för att obehandlad celiaki ökar risken att insjukna i  andra autoimmuna sjukdomar. När glutenhalten i vällingen höjdes fanns det kanske en tanke att man skulle kunna förhindra att en del barn fick t.ex. diabetes. Barndiabetes ökade istället under den här perioden och fortsätter fortfarande att öka utan att någon förklaring kan ges. Ökningen av barndiabetes hade dock redan startat innan glutenhalten i vällingen höjdes.
Ragnar Hanås, som är en av Sveriges främsta experter på diabetes hos barn, framhåller att förekomsten av barndiabetes är högst i de länder där barnen får i sig mycket komjölk under det första levnadsåret och komjölk är en av huvudingredienserna i välling. Antalet barn som lever med diabetes är lika många i Japan som i Sverige, trots att folkmängden i Japan är 15 gånger större.

Välling och övervikt
Sambandet mellan vad vi äter och vilka sjukdomar vi får uppmärksammas mer och mer inom forskarvärlden. En del forskare menar att mycket av det vi äter i västvärlden egentligen är helt artfrämmande för människan. 
Staffan Lindeberg forskare på Institutionen för medicin på Lunds universitet menar att just säd och mejeriprodukter är kost vi människor inte alls är anpassade för att äta. Istället för att rekommendera säd och mejeriprodukter i kosten borde institutioner som t ex Livsmedelsverket uppmana till försiktighet, menar han. Staffan Lindeberg anser vidare att artfrämmande kost kan ge mycket svängande blodsocker vilket i sin tur sätter mättnadsregleringen ur spel. Kroppen ropar efter mer kalorier än den gör av med.
Claude Marcus som är professor på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus menar att välling är ett livsmedel som kan leda till överviktsproblem och som man därför bör vara sparsam med. Samtidigt påpekar chefsöverläkaren vid barnöverviktsenheten på Universitetssjukhuset MAS, Carl-Erik Flodmark, att amning kan skydda mot övervikt.
Angående övervikt hos barn kan välling följaktligen betraktas som olämplig ur två aspekter, både som amningsförkortare och överviktsframkallare.

TEXT: Eva-Lotta Funkqvist, publicerad i Amningsnytt nr 3 - 2004


Distriktssköterska Lena Widing: Det finns alternativ till välling
Lena Viding är distriktssköterska och arbetar på BVC i Uppsala. Hon brukar börja prata om barnens mat i föräldragrupperna när barnen är 4-5 månader gamla. Hon har märkt att många uppfattar vällingen som något helt självklart och aldrig ifrågasatt. När hon då säger att, här har ni en valmöjlighet, då brukar föräldrarna säga Va? Jaha!
Välling behöver man verkligen inte ge, säger Lena. Vill föräldrarna att barnet ska fortsätta amma så uppmuntrar jag till det. Om föräldrarna vill
kunna ge ett mellanmål så finns det ju annat de kan ge, som gröt eller yoghurt.

Emma Pontén
Emma har 2 söner och arbetar som barnläkare. Hennes barn har ätit välling sedan 6-månadersåldern. Emma upplever vällingen som en vardagsunderlättare. När amningen ska avslutas och när barnen ska sova hjälper vällingen till. Det är konstigt att föräldrar och barn klarar sig utan den, säger Emma. Ibland när jag hämtar på dagis är minstingen helt slut, det går det liksom inte att få honom att äta. Då räddar vällingen situationen. Någon gång kan sjuåringen bli avundsjuk, men då får han också en flaska, och sen är allt frid och fröjd.

Edji Nimmerstam
Edji kommer från Etiopien och arbetar som undersköterska. Hennes första son är född Etiopien. Han har aldrig ätit välling utan den första maten utöver bröstmjölken var ojäst bröd bakat i stekpannan. Brödbiten brukar lindas in i en bit tyg så att barnet själv kan hålla den i handen utan att bränna sig. Tygbiten förhindrar att barnet sätter brödet i halsen. Annars äter etiopiska bebisar vad de vuxna äter. När de har något på sin tallrik som inte är så starkt matar de också barnet.
Pojken ammades tills han var 2 år, vilket är det brukliga i Etiopien. Man ger gärna barn som har slutat att amma, eller bara ammar lite grann, komjölk att dricka i kopp.
Edjis andra son är född i Sverige. Amningen avslutades då pojken var 6-7 månader gammal. Han började då äta välling. Edji funderar fortfarande mycket på varför amningen mot hennes vilja avslutades.

"Då finns det ju välling - barnens knark som jag brukar säga!"
Dogge Doggelito i Föräldrar & Barn 10/04

Andreas Marcström
Andreas arbetar som civilingenjör och är pappa till två flickor. Ingen av dem har fått välling och båda ammades i flera år. Andreas svarar med en
motfråga: Varför skulle vi ge barnen välling? Det har aldrig funnits någon plats för välling i familjens liv. Barnen har ammats och sen när de börjat äta andra saker så har de gjort det vid matbordet tillsammans med resten av familjen. Själv försöker jag undvika snabbmat och istället äta lagad mat och det skulle kännas jättekonstigt att skaka pulvermat åt barnen, säger Andreas.
Det verkar vettigast att ge de allra minsta den mest naturliga maten, som kött och frukt skuret i små bitar. Visst, det kan vara svårt att söva små
barn när brösten inte är hemma, men jag brukade ta tjejerna i famnen och dansa till en schyst låt, det går det med.

AnnJessica Ericsson
AnnJessica är doktorand i kulturgeografi och mammaledig med Arvid, 11 månader. Hon är van att betraktas som annorlunda hemma i Vilhelmina och delar gärna med sig av sina åsikter om välling.
Jag tycker att välling är en ren bukfylla. Det är ett arv från vår bondekultur, säd är lätt att lagra under lång tid. Men nu när vi har kylskåp, affärer och transporter har vi alla möjligheter att ge våra barn optimal mat.
Arvid ammas fritt och har gradvis, på eget initiativ, börjat smaka på mammas mat. AnnJessica ser helst att han äter svensk frukt och grönsaker, kött och fisk, även om han också smakar på hennes havregrynsgröt och får bröd och kex.
Nu när hans kropp håller på att byggas upp, vill jag att han äter sånt som har högt näringsvärde, mycket vitaminer och mineraler, säger AnnJessica.
Jag har sett att välling innehåller över ett dussin berikande ämnen. Då ifrågasätter jag om det inte är bättre att ge kött och grönt i stället.