Get Adobe Flash player

Cottermans handgrepp

Flera ur BB-personalen uppmärksammar att mödrar som får mycket dropp under förlossningen får en fördröjning av den väntade avsvällningen av vätska efteråt. Ökade svullnader/ödem tidigt under BB-tiden gör spända bröst mer uttalade, ökar motståndet i vävnaden under vårtgården, ändrar formen på bröstvårtan och gör det svårare för barnet att få ett effektivt tag om bröstet. 

Jag vill delge er ett handgrepp som har visat sig vara bra under de första en till två veckorna  efter förlossningen. Jag kallar det "uppmjukning med mottryck" 

cottermanfinger1

Handgreppet består av ett försiktigt, positivt tryck utvändigt och kan utföras av BB-personalen under tiden det lärs ut till mamman. Det kan också läras ut via telefonkontakt. 
Vätskevolymen innanför vårtgården kan öka med 30 % över det normala innan det syns i form av svullnad/ödem. (Guyton) Tidig användning av uppmjukning med mottryck kan underlätta mjölkflödet, förebygga obehag och eventuella skador på bröstvårtan samt påskynda avsvällningen av brösten.
Tvärtom så kan också vakuum (som när man använder bröstpump) använt i den perioden öka vätskeansamlingen i vävnaden innanför själva bröstglaset, speciellt vid de högsta trycken på pumpen. Detta bidrar till att det försvårar urmjölkningen.

Uppmjukning med mottryck är bäst om man gör det omedelbart före varje amning, så länge det behövs. Man utövar ett jämnt försiktigt tryck rakt inåt mot bröstkorgen i en minut eller längre, riktat mot området där vårtgården möter basen på bröstvårtan. (För att hålla reda på tiden kan mamman nynna en vaggvisa hellre än att se på klockan, de flesta visor varar cirka en minut.)

 

cottermanhand2

Om mamman har ganska korta naglar kan hon trycka med de lätt böjda fingertopparna på bägge händerna samtidigt, med naglarna nästan intill sidorna av bröstvårtan. Målet är att göra en ring med sex till åtta små gropar i vårtgården vid bröstvårtans bas. Om en medhjälpare gör det kan den använda knogarna på tummarna eller två fingrar, men det kräver att man trycker ytterligare en minut för att mjuka upp hela vägen runt bröstvårtan. 

Om det är mycket ödem och man måste använda alla fingertopparna kan man få ännu bättre resultat om man håller trycket i två till tre minuter. Att se på när sand rinner genom ett tre minuters timglas är ett annat avslappnande mått på tiden för att mamman inte ska bli otålig av att se på klockan. Vare sig man använder tummar eller två fingrar får man en jämnare uppmjukning om man växlar mellan områdena i en minut åt gången två till tre gånger.

Effekterna är tre:

  • Överskottsvätska i vävnaderna flyttas inåt till det naturliga lymfdränaget
  • Vävnaden blir mer elastisk så att barnet kan dra bröstvårtan och vårtgården längre in i munnen och barnets mjölkningsrörelser med tungan blir effektivare
  • Utdrivningsreflexen utlöses automatiskt av den jämna stimuleringen av nerverna som försörjer bröstvårtan och vårtgården, så att mjölk förflyttas framåt i bröstet, oftast inom 5 minuter eller mindre

cottermanhand3

Efter uppmjukning med mottryck är det lättare att handmjölka ut lite om det skulle vara nödvändigt för att mjuka upp vårtgården ännu mer. Det är också behagligare och effektivare. Om kvinnan har mycket spända bröst kan denna extra handmjölkning vara bra för att göra bättre plats för barnets haka, så att barnet kan få ett bra och djupt tag vid bröstet.


Text: K. Jean Cotterman, sjuksköterska och amningsspecialist (IBCLC), 2008


Referenser:
Guyton, AC, Basic Human Physiology: Normal Function and Mechanisms of Disease, 2nd Ed., W.B.Saunders Co. Philadelphia, 1977, p. 321.

Elisabeth Kylberg