Get Adobe Flash player

Hej!
Hoppas att ni kan hjälpa oss på nåt sätt!
Vi har en liten dotter på 10 dagar som har lite problem med ätandet. På BB fick jag väldigt såriga bröstvårtor på grund av att hon sög lite fel. Efter ett tag fick vi en amningsnapp för att skydda bröstvårtorna och det funkade ganska bra. Nu hittar hon inte tillbaka till greppet om bara bröstet längre.

Vi försöker med jämna mellanrum och på olika sätt att få henne att amma utan, men alltid med samma resultat:
Att hon skriker hysteriskt tills hon får amningsnappen. Ett annat problem är att hon vill amma så länge. Idag t.ex. har vi ätit/legat vid bröstet nästan konstant mellan kl. 9.00 och 14.00, med några enstaka, korta pauser för blöjbyte/tvätt och lite mat för mamma. Jag undrar om detta är normalt. Visst förstod jag att jag skulle få mycket, mycket mindre tid för mig själv med ett spädbarn här hemma, men 9-14, kan det vara rimligt?

BVC var här och vägde henne igår och hon får i sig mat, för hon hade gått upp fint i vikt. De gav rådet att amma sammanlagt 30 min per tillfälle och sedan låta det gå 1-2 timmar och sen amma igen. Hur ska det gå till, undrar jag? Ska man bära runt på en hysterisk bebis i 1-2 timmar, när hon vägrar att somna och söker bröst, smackar och suger på allt utan att bli nöjd?

När hon ätit så här länge, så sover hon oftast ganska länge, mellan 4-7 timmar. Det skulle hon väl inte göra om hon inte fick i sig tillräckligt? Ska det vara så här, eller vad säger ni? Finns det något jag kan göra? Tror inte att jag vågar ge henne en vanlig tröstnapp, eftersom hon tappat greppet om bröstet. Kanske tappar hon då även sugförmågan på amningsnappen?
Hoppas på svar!
Med vänliga hälsningar
Karin 

  • YLVA: Tack för ditt mail och ett stort GRATTIS till din lilla flicka! Då jag inte vet allt om er och inte heller bara kan ställa "småfrågor" så skriver jag lite generellt hur det kan vara. Och så får du återkomma till mig om du tycker att du inte fått svar på dina funderingar!
  • Den första tiden med ett litet barn är ofta väldigt ostrukturerad, det är svårt att alltid veta vad barnet vill, man har inte hunnit lära känna varandra riktigt ännu. Det som är helt normalt och som många blir så förvånade över är att barnet vill amma så ofta, det kan handla om "småsnuttar" en gång i kvarten eller "maratonamningar" i flera timmar... 
  • Och däremellan vill barnet sova i någons famn! Det är viktigt att komma ihåg att för barnet innebär inte bröstet bara mat, det ger närhet till mamman, värme, lugn och ro, hjälp att somna mm, barnet har alltid en bra anledning till att få bli ammad. Tro mig, det blir bättre, hon kommer att börja äta mer "effektivt" snart och då kommer du inte behöva amma fullt så ofta.
  • Jag förstår att du upplever detta som väldigt jobbigt. Försök att se detta som något övergående Finns det hjälp som du kan få, är barnets pappa ledig nu, din mamma, en vän? Du kan Du i alla fall få hjälp så Du hinner duscha, äta osv. Det som är viktigt i denna situation är att Du känner att Du klarar av detta, Så kräv hjälp, så Du i alla fall hinner äta själv... På natten kanske Du kan ligga på sidan och amma, bädda upp med kuddar bakom din rygg och kanske en filt bakom barnets så att Ni ligger mage mot mage, då brukar i alla fall barnet bli nöjt, och kanske kan Du också sova så? 
  • Ett inköp/lån av en bärsele eller bärsjal är också något jag skulle rekommendera, då små barn vill vara nära (tänk på att det är så han levt sitt liv till för en vecka sedan, då han föddes) är det bekvämt att bära den nära sig men ändå ha händerna fria. Försök att, bara för en tid, "gilla läget" alltså amma så fort hon vill och vila/äta/duscha då hon sover. Sitt i soffan och amma, kanske kan Du utnyttja denna tid; prata med vänner i telefon, läsa en bok, se på TV osv. Det är svårt, jag vet, för det är så mycket annat man vill göra och att "bara" sitta och amma kan därför kännas stressande. Men amningen kommer inte alltid att vara så här, och tids nog kommer ni även att kunna "styra" henne lite, men nu då hon fortfarande är så liten och ny; Följ henne och gör som hon vill och det hon är nöjd utav. 
  • Jag skulle INTE råda er att tidsbegränsa amningen, och absolut inte att gå runt med ett skrikande barn; Amma ofta och mycket nu till en början, det kommer snart att bli bättre, försök att lära känna henne och förstå varför hon gråter. Prova allt ni kan komma på för att få henne nöjd; Amma, Bära, Vyssa, Dansa, ligga i vagnen på en promenad, en biltur... osv inte försök är fel om hon är nöjd, så här i början är det helt rätt så som ni gör att så fort hon är ledsen amma, men känns det som om man ammat för länge kan man försöka andra saker. Se denna första tid som en "inkörningsperiod", ge tid till att lära känna din dotter, och snart kommer Du kunna veta vad hon vill. Du vet att amningen fungerar om hon ökar i vikt, kissar fem - sex blöjor per dag och verkar må bra i övrigt.
  • Och så till detta med amningsnappen, som kan vara ett otroligt bra hjälpmedel om amningen strular till en början, men som kan vara väldigt svår att få bort, då barnet ofta snabbt vänjer sig vid den. Detta är små tips jag har som kan vara värda att prova:
    - Går det ej att börja amningsstunden utan amningsnapp kan du försöka smyga bort den under pågående amning. Då har barnet redan börjat suga och mjölken har runnit till.
    -Prova amma utan amningsnapp nattetid, då barnet kanske inte är lika ivrigt och vaket som dagtid.
    -Tvinna bröstvårtan innan amning, handmjölka eller pumpa ur lite för att dra ut bröstvårtan.
    Prova utan amningsnapp ofta, men inte så att Du känner dig stressad. För många mammor tar det lång tid att bli av med den helt. En del mammor väljer att vänta med att vänja av barnet från amningsnappen tills de känner sig trygga i amningen och vet att det fungerar.
    -Om Du känner att Du orkar är det bra om Ni undviker tröstnapp tills amningsnappen är borta, då tröstnappen bara kan förvirra hennes sugteknik ytterliggare.


    Lycka till, och hör gärna av dig igen om det är något mer Du undrar över, eller kanske bara för att tala om hur det gått för er.

    Mvh
    Ylva, hjälpmamma/amningsrådgivare i Uppsala

Hej igen!
Tack så jättemycket för ditt svar! Det var verkligen utförligt. Vi har precis varit och vägt vår lilla tjej på BVC, bara för att upptäcka att hon gått ner i vikt jättemycket, 160 gram på 5 dagar. Skumt, hon gick nämligen upp fint förra veckan, efter att vi kommit hem från BB, så jag vet inte riktigt vad som har hänt. BVC-sköterskan sa att vi måste ge henne tillägg var tredje timme nu, eftersom hon "lever på svältgränsen". Det var ju kul att höra :-(
Sambon är iväg för att hyra en bröstpump på BB just nu, för jag vill inte ge upp amningen, har en liten förhoppning om att man kanske kan börja producera mer mjölk och få igång det hela bättre. Vet du om det går? Hur ofta ska man pumpa ur i så fall och ska man pumpa "tomt" då? Jag frågade sköterskan om vi alltid måste flaskmata henne och då säger hon "men vill du amma då?" Så man känner sig ju inte direkt stöttad där. Jag vill verkligen kunna amma fullt ut, som det är nu ska jag "bara" amma henne 10 min från varje bröst innan tillägget. Har du nåt bra recept på hur jag ska göra för att få till det, om det nu går alls. Funderar på att ta kontakt med amningsjouren på BB och höra om de har några tips. Vad tror du om det?

Är det kört med amningen nu eller går det att fixa?
MVH,
Karin 

  • YLVA: Hej! Vad ledsen jag blir, och vad synd att detta ska bli så jobbigt för er. NEJ, det är absolut inte för sent att amma din dotter helt och hållet, vad ni behöver nu är kunnig hjälp och ordentligt stöd. Jag tycker absolut att du så fort som möjligt ska ta kontakt med "amningsjouren" på BB och kanske också kontakta en hjälpmamma i Amningshjälpen som finns på den ort där du bor (de kan ibland komma hem och "observera" ett amningstillfälle och utifrån vad hon ser ge direkt riktat hjälp och stöd).
  • Rent generellt kan jag berätta att för att få mer mjölk så gäller det att amma ofta, och hur konstigt det än låter så är det extra bra att amma nattetid då vissa amningshormoner är högre då vilket därför leder till att mjölkproduktionen ökar. Om du själv känner dig stressad (t ex över att hon inte ökat i vikt, över amningsnappen, över att du är hungrig osv.) så är det ofta svårare för den sk. utdrivningsreflexen att fungera, vilket leder till att mjölken inte kommer, så försök att slappna av (ja, ja det är ju förstås inte så lätt som det låter, men kanske lugn musik, något i magen, en bekväm amningsställning etc. kan till hjälpa lite). Att amma under tidspress är väldigt svårt, och även att på något sätt tidsbegränsa amningen (För när ska man börja räkna en amningsstund som amning?, och man ska inte avbryta ett barn som precis fått tag och börja suga bara för att "nu har tio minuter gått") Försök också att amma klart ett bröst innan du byter till nästa. Ökad mjölkproduktion stimuleras oändligt mycket bättre genom amning än genom att pumpa, den enda fördelen med pump är om man kan pumpa ur någon mjölk så kan man ju ge detta till barnet istället för ersättning. Om att pumpa ur brösten med en elektrisk bröstpump; detta kan för vissa mammor vara mycket svårt, just därför att de inte "släpper" mjölken till pumpen, alltså det är detta med utdrivningsreflexen igen... som mamma är man ju i första hand inställd på att mjölken ska rinna till, till sitt barn och inte till en pump... Så om det inte kommer någonting då du pumpar så beror detta ABSOLUT INTE på att du inte har mjölk, utan bara på att Du är en av alla dessa mammor som bara släpper mjölken till just ditt barn! (Försök vänd på det och se det positivt).
  • Viktigare än att pumpa nu är att försöka amma henne oftare, och aldrig låta det gå mer än ca tre timmar mellan varje amning. Vad jag förstår så vägdes hon förra gången hemma hos dig och nu denna gång på BVC? Det kan ju skilja på olika vågar faktiskt, så man borde nog kolla vikten igen och se om det stämmer. Om din BVC-sköterska anser att hon bör ha tillägg så ge henne det, men alltid amma före tillägget ges. Försök också att inte ge tillägget i nappflaska utan kanske i en kopp (speciella matkoppar finns på apoteket för just detta ändamål) eller med en sked. Jag förstår om ni kanske upplever detta som söligt/jobbigt, men just nu är det faktiskt bättre att göra så för att fortare få fart på er amning... och så fort hon vill suga så är det tillsvidare bättre att hon får suga på dig och inte på nappflaska eller tröstnapp. Viktigt är också att hon får ett bra tag om bröstet, oavsett om Du använder amningsnapp eller ej, och det är så svårt att se så där behöver Du någon som är med då Du ammar, någon som är kunnig och van att hjälpa till med amning. Och till sit detta med att hon gått ned i vikt, små barn får gå ner ca tio procent av sin födelsevikt innan det överhuvudtaget är något att oroa sig över, då jag inte vet vad hon väger nu eller då hon föddes så får ni räkna ut detta själva. Om jag vet att hon hade gått upp i vikt en gång förut, var det en vikt, eller flera? Kan just den vikten vara felaktig? Att barn ökar i vikt ett viktigt tecken på att det mår bra, andra tecken är att hon kissar och bajsar (Gör hon det?) och att hon emellanåt verkar nöjd och vaken.
  • Detta blev mycket, och kanske verkar det mer förvirrande för dig, eller tom övermäktigt? Ge detta en chans och ordentligt med tid, jag tror på dig och att Ni två (Du och flickan) visst kommer att komma igång med er amning. Men jag vill att Du söker hjälp på plats, kolla Amningshjälpens hemsida så Du kan finna en hjälpmamma i närheten av där Du bor och ring även till BB som Du tänkt att göra. Om Du vill kan Du kontakta mig så kan jag hjälpa dig med att få kontakt med "rätt" personer.

    Lycka till och stå på dig, detta kommer att ordna sig. Hör gärna av dig igen.

    Mvh
    Ylva