Get Adobe Flash player

Hej,
Min dotter har alltid ätit ofta och ibland också länge. Andra veckan åt hon nästan varje timme men nu (8 veckor) går det ibland 3 timmar mellan amningarna förutsatt att hon då sover. (På nätterna är det alltid 3-5 timmar mellan amningarna; tack och lov så jag får sova ok). Jag vande mig fort vid hennes rytm, så länge man inte bryr sig om mödrars, svärmödrars och kompisars reaktioner på att man låter henne äta "jämt"! Men nu börjar amningen kännas mindre bra; inte för tiden det tar utan pga. att hon alltid kräks upp så mycket efter och under varje amning. Hon går upp bra i vikt så hon får behålla tillräckligt för sin egen skull men det känns ändå extra jobbigt när hon kräks så ymnigt, särskilt när hon ibland direkt efter ändå verkar vilja amma längre.

Jag har provat lite olika saker:
* Amma så kort som möjligt; inte avbryta men inte heller ge henne mer än absolut nödvändigt, dvs. att när hon släppt första gången rapar jag henne och lägger inte tillbaka henne. Fungerar inte så bra, hon blir uppenbart inte tillräckligt mätt utan vill äta (=skriker) snart igen, (eller vill ha mer mys-snutt jag vet inte...?).
* Strunta i att hon kräks och låta hon äta tills hon verkligen verkar nöjd. Har inte heller känts bra: efter en sådan amning kräks hon väldigt ofta efteråt, ibland två timmar efter amningen.

Alltså mina frågor:
- Hur kan jag få min dotter att kräkas mindre?
- Kan det vara farligt, ibland när det kommer hastigt eller ur näsan blir hon väldigt ledsen.
- Hur länge "brukar" bebisar vilja amma så ofta som varannan timme dagtid?
- På natten när jag har lagt henne i sin säng på rygg efter amningen låter hon som ett helt litet zoo! Andas väldigt hackigt, frustar, piper och stönar och kräks lite grann då och då. Ibland lyckas jag somna ifrån det för hon skriker inte av det, (med få undantag), men det gör mig förstås lite orolig.
- Känner hon inte när hon är mätt?

Övrigt:
*Hon går upp bra i vikt
*Hon vägrar använda napp, har försökt någon gång per dag i fyra veckor.
*Det är ganska olika på dagen och natten. Hon kräks alltid, men på natten vill hon i alla fall inte amma ännu mer efter kräkningen...
*Jag är så orolig att hon ska bli väldigt rund: då kommer jag att få ännu svårare att förklara varför jag låter henne amma så fort hon skriker sitt hungerskrik och suger på sina fingrar m.m. Om hon dels kräks kraftigt efteråt och dessutom är rund som en boll verkar det ju inte vettigt eller!? Oj det här blev ganska långt och omständigt brev :-)
Hoppas ni kan bena ut frågorna...
Tacksam för svar,

  • YLVA:Hej
    Då jag inte vet allt om Er och inte heller bara kan ställa "småfrågor" så skriver jag lite generellt hur det kan vara, och lite tips som Du kanske redan provat... Och så får Du återkomma till mig om Du tycker att Du inte fått svar på dina funderingar, eller kanske har fått nya funderingar!
    Jag tycker inte alls att ditt brev är speciellt omständigt och jag förstår vad Du upplever som problem; att hon kräks, men också att behöva försvara dig inför omgivningen om varför Du ammar ofta (enligt dem) trots att hon både kräks och ökar bra i vikt.
  • Det är väldigt vanligt att små barn, speciellt pojkar, kräks mycket. Det beror på en något slapp/omogen övre magmun. Maten rinner helt enkelt "över" och detta kan leda till kräkningar upp till 40 gånger per dag. Det är vanligt att små barn kräks både genom näsa och mun, det är inte farligt, men av lättförståeliga skäl obehagligt för barnet. Mycket jobbigt för föräldrarna, men om barnet mår bra, ökar i vikt, kissar och bajsar samt utvecklas normalt så är det ofta bara att acceptera läget och vänta på att det ska bli bättre. Ofta blir det betydligt bättre då barnet börjar äta vanlig, fast mat, då den helt enkelt inte rinner över lika lätt som bröstmjölk.
  • Det som däremot inte är normalt är sk. kaskadkräkningar, då det sprutar kräk ur barnets mun, långt och kraftigt. Det är inte heller normalt om barnet inte går upp i vikt eller om det på något sätt mår dåligt " då ska man omedelbart söka läkarvård. Känner Du dig mycket orolig över dessa kräkningar kanske Du kan få en tid med en barnläkare via BVC?
  • Att amma oftare, men korta stunder kan hjälpa lite för en del (då får barnet i sig mindre mängder fast oftare), att prova nya amningsställningar, t.ex. att barnet "sitter" i ditt knä under amning kan också vara värt ett försök (för då kanske det sväljer mindre luft under amningen, och för en del "kräkbarn" så är det så att kräkningen kommer i samband med en rap") Vilda lekar, och att bära barnet med en arm precis över magen är också sådana saker som gör att det lättare rinner över. Det är ofta bra, då man har ett barn som lätt kräks, att man efter amning tar det lugnt en stund, sitter med barnet upprätt så maten hinner ner en bit i tarmarna och ev. rapar kommer upp, av samma anledning är det också bra att bära dessa barn mycket upprätt (en bärsele/bärsjal är att rekommendera) ofta kräks de mindre och sover bättre om de blir burna upprätt och nära någon.
    Mammor som väljer att amma sina barn då de visar tecken på att amma får ofta barn som tackar och tar emot, de vill amma ofta, för tröst, för närhet, för att somna, för att de är hungriga".
  • Studier i Uppsala av barn som ammat fritt (utan restriktioner) har visat att barnen ofta ammar 8-14 längre stunder per dygn, och då är alla små snuttar på mindre än 2 minuter inte med i detta antal! Vad jag försöker säga är att så länge Du känner att Du orkar och vill amma då hon visar minsta tecken på att vilja, så kommer Du säkert att amma varje/varannan timme". Känner Du att det börjar bli jobbigt, så kan du ju försöka dra ut på tiden mellan amningarna" kanske genom att ta långa promenader så hon sover i vagnen? Bära henne i bärsele så hon sover en längre stund där?
  • Detta med hennes läten på natten låter ju jobbigt, framför allt för dig, det blir ju ofta så att man som mamma "vakar" över sina barn; lyssnar att de andas osv" Kanske kan hon sova i din säng, och på din arm (fördelar; du hör och känner att hon andas och mår bra, och om hon sover på din arm så får hon ju lite högläge och maten rinner snabbare genom magsäcken")

Lycka till, och hör gärna av dig igen om det är något mer Du undrar över eller kanske bara för att tala om hur det går för er.
Mvh
Ylva hjälpmamma/amningsrådgivare i Upsala och mor till tre

Hej Ylva,
Tack igen för ditt svar, tänkte bara berätta hur det gick :-)
Sandra är nu 12 veckor, så 4 veckor har gått sedan jag skrev. Jag har helt enkelt vant mig vid hennes kräkningar och träffat andra barn i samma ålder med samma "egenskap".
Den stora skillnaden är dock att hon sover längre stunder även på dagen och därför inte äter så ofta, framförallt inte på förmiddagarna. Jag rapar henne alltid efter varje amning, (då hon också kräks) antingen bara genom att hålla henne upprätt mot axeln eller några promenader upp och ner för trappan. Ska hon sova efter amningen byter jag alltid på henne och i ryggläge på skötbordet brukar hon kräkas lite till. När hon är "färdigkräkt" verkar hon sova skönare och tystare. (Jag försöker alltså inte hindra kräkningarna, det verkar bara skjuta upp problemet :-)
Så jag ser det helt enkelt inte som ett problem längre, Skönt!