Get Adobe Flash player

Tidigare frågor - Amning under start och landning

Hej!

Vad gäller för amning på flyget? Bebisen kommer ju sitta i ett bälte i min famn, går det att amma i dessa bälten? Får man (under start och landning) ha barnet på annat sätt än tittandes rakt fram? Har hört att amning just då kan vara bra! Då bebisen har en tendens att vilja snutta lite när som helst så det är bra ifall brösten är lättillgängliga överlag.

Hälsningar Veronica

Svar från en före detta SAS-flygvärdinna  som flög i tio år:

Enligt ALLA bolag och alla regelverk skall alla passagerare sitta fastspända på lämpligaste sätt vid start och landning. Och amning är inte ok under den direkta starten eller landningen.
De som ser mellan fingrarna här bryter alltså mot gällande regler. En del kabinpersonal, som inte informerar eller tillrättavisar - är alltså inte tillräckligt kunniga eller så är de lata eller inte bryr sig helt enkelt. Tänk på det - ju högre säkerhetstänk ett bolag har - desto hårdare kommer kabinpersonalen vara med sina regler. Och det är för flygsäkerhetens och passagerarnas skull man följer regler.

Sitter man i knät, som så kallad infant/litet barn under 2 år ska man sitta framåtvänd under start och landning. Det här är också bästa "inpact-position", om olyckan är framme. Sitter man snett, är risken stor att man skadar ryggrad, huvud eller flyger ur famnen. Den vuxne skyddar alltså sitt barn på bästa sätt genom att ha barnet framåtvänd och fastspänd. Och bältet skall vara ordentligt åtdraget.
Sitter man i bilbarnstol/babyskydd, sitter man fastspänd och bakvänd, med ryggen mot flightdeck. Ingen amning funkar alltså i den vinkeln eller positionen heller.
Ett finger eller napp att suga på lättar på trycket i öronen under de minuter som skylten med säkerhetsbältet är på.

Vill ni argumentera med flygvärdinnorna/kabinpersonalen; så kan ni be att få amma tills dess att "pling-plonget" och blinkandet med "säkerhetsbältesskylten" kommer från piloterna. Då är det ca en minut kvar till start och alla ska då vara redo för start och sitta fastspända. Den här proceduren gäller på de flesta bolag. Inför landning varierar procedurerna.
En del kan gå med på amning fram till "pling-plonget". Men enligt reglerna måste ALLT i kabinen vara säkrat innan personalen får ge klarsignal för start eller vad man kallar för cabin-clear till flightdeck och piloterna.

Varför ska man då sitta fast? Tänk på g-krafterna som blir vid en start eller kraftig inbromsning. Ens egna vikt kan minst tas gånger fem! Och ett litet barn flyger lätt ur famnen och genom kabinen.

Trevlig flygning önskar América Contreras Hagman, mars 2015

 

Tidigare frågor - Amning och ångest

Hej!

Tack för er amningskurs! Min dotter föddes första juni och amningen har fungerat utan problem sedan dag ett! Jag tror att det är mycket tack vare all kunskap som ni har förmedlat! Jag har nu ett litet problem. Jag upptäckte att jag upplevde korta stunder av ogrundad ångest precis i början av varje amningssession. Kort därefter kopplade jag ihop det med utdrivningsreflexen, då både ångesten och reflexen kan komma utan att jag ammar. Jag har verkligen försökt att analysera känslan, och om den beror på någonting eller om jag är orolig över något men jag hittar absolut ingen anledning. Har ni någon erfarenhet av det här? Vet ni om det här är något som går över? För övrigt mår jag toppen i kropp och knopp.
Mvh, J

Anouk svarar:
Hej och varmt grattis till din dotter!
Jätteroligt att få läsa att amningen fungerar bra och dessutom sedan allra första början! Som du säkert kommer ihåg från amningskursen så finns det flera hormoner som är kopplade till både amning och utdrivningsreflexen, bl. a. oxytocin. För många ammande mammor påverkar oxytocinet positivt och stärker känslan av omvårdnad och att man hör samman med bebisen. Men vissa mammor kan även uppleva mindre positiva känslor.

Jag undrar om du har upplevt ångest tidigare och om du kan koppla din upplevelse med tidigare erfarenheter eller upplevelser. Det är väldigt omtumlande att bli förälder och det förändrar hela livet, i stort och smått! Det kan sätta igång en massa tankar och känslor. Är du orolig över någonting som rör dig själv, barnet, familjen eller jobbet? Eftersom du ändå säger att amningen fungerar bra så undrar jag om du kan koppla din ångest med tankar kring om din kropp duger, om du har tillräckligt med mjölk eller hur länge du kommer att vilja amma. Det kan vara hjälpsamt att reflektera över dina tankar och din resa sedan graviditeten och kanske du kan hitta några svar.

Har du berättat om dina ångestkänslor för din partner och t ex din BVC-sköterska? Har du fått stöd från dem? Upplever du ångest både dag och natt eller ser det olika ut beroende tid på dygnet? Har du märkt skillnad om du är hungrig/mätt, utvilad/trött etc?

Det finns något som heter D-mer (Dysphoric milk ejection reflex) som syftar till att ammande kvinnor får en plötslig känsla av nedstämdhet eller negativa tankar i samband med utdrivningsreflexen (från strax innan till några minuter efter). Denna känsla anses inte bero på postpartumdepression hos mamman. En teori är att känslan uppstår på grund av utsöndring av hormonet dopamin, men egentligen vet man inte så mycket om vad känslorna beror på. Det finns en hemsida på engelska som tar upp D-mer: www.d-mer.org. Läs gärna och se om det kan förklara hur du känner dig när du ammar.

Bästa hälsningar, Anouk, kursledare och Hjälpmamma/Amningsrådgivare i Dalarna och i Stockholm

Hej igen Anouk!
Jag tittade på länken som du skickade till mig. Det är verkligen fullträff med tanke på mina känslor och hur den beskrivs. Jag har funderat lite vidare och försökt analysera själva ångestkänslan, men jag kan fortfarande inte koppla den till någonting. Jag har en stark känsla av att det bara är just "d-mer". Det känns väldigt skönt att det är bara en fysiologisk reaktion, och inte psykiskt. Jag ska hålla koll på mina känslor och tankar så att den tillfälliga ångestkänslan inte övergår till något bestående. Men det känns mycket tryggare nu när det finns en väldigt naturlig förklaring. Jag hör gärna av mig i fortsättningen om det skulle vara något. Tio tusen tack för all ditt stöd! Amningshjälpens arbete är verkligen jätteviktigt för oss ammande kvinnor och ni gör ett toppen jobb!
Mvh, J

Hej!
Jag är mamma till en liten flicka på drygt 2 månader, Nora. Hon föddes en månad för tidigt och hade problem med att komma igång med amningen - hon klarade helt enkelt inte av att ta tag eller suga någon längre stund, men efter en vecka blev det bättre. Eftersom hon inte orkade suga fick hon tillägg ur kopp de första dagarna på BB och när min mjölkproduktion kom igång pumpade jag ur och gav henne bröstmjölk ur koppen.

  • MIA: Grattis till Nora - vilket vackert namn! Det är inte lätt med amningen i starten då man är född för tidigt. Det verkar ändå som du ganska smidigt kom igång med mjölkproduktionen och hon fick av din mjölk i början och det är ju jättebra!

När vi kom hem från BB flöt amningen på bra i ungefär en vecka - sen verkade det som om hon plötsligt blev omättlig. Jag tyckte att hon aldrig blev nöjd, hon bara ammade eller skrek när hon var vaken, inget annat. På inrådan av BVC började jag då ge henne lite tillägg ur nappflaska efter de amningar då hon inte verkade nöjd. Hon var redan från början mycket duktig på att växla mellan bröstet och flaskan. Hon somnade gott efter tillägget. Nu är hon äldre och är ofta vaken även efter att ha ätit, men verkar nöjd och glad istället för att vara gnällig. Hon får nu lite tillägg 2-4 gånger per dygn utöver amningarna.

  • MIA: I början är det bra att uppmuntra mamman till tät amning och amning "on demand"....... men även att prova om det finna ANDRA orsaker till gnälligheten. Kanske är det en rap som sitter på tvären och behöver komma upp - det gör att barnet är "onöjt" och söker efter bröstet också - att dia ger även tröst!
    På så sätt kan man bli säkrare på att tolka sitt barn - om man ammar - provar annat och ammar igen. Det är så lätt att bara ge ersättning - och lätt för proppmätta barn att bara somna. En del barn får dock efter en tid ont i magen och även om viktkurvan pekar uppåt så är de inte helt nöjda barn.
    En del barn slutar ta bröstet sedan de vant sig vid att "serveras" flaska - det innebär också en annan sugteknik. För somliga barn är det inga problem att växla, för andra är det det - och man vet inte vilket förrän efteråt..... För Nora verkar det ju inte vara några problem!

Jag har läst ganska mycket om amning och har fått dåligt samvete för att min dotter får tillägg. Men skulle vi inte haft BabySemp är jag övertygad om att jag hade varit fullständigt slutkörd. Är det verkligen meningen att man ska amma "jämt" för att bibehålla eller öka mjölkproduktionen? När barnet inte är nöjt utan skriker direkt när det har ammat, ska man då ändå låta det suga igen trots att man vet att bröstet är tömt? Det tar väl i alla fall någon timme innan ny mjölk har hunnit bildas?

  • MIA: Det där med dåligt samvete är verkligen inte lätt, och inte ovanligt. Det är nog en del av föräldrabördan, så att säga, man kan alltid göra saker bättre och man vill sitt barn det allra bästa! Det ÄR bättre att bara få bröstmjölk, det finns det många vetenskapliga belägg för MEN - precis som du säger - inte till vilket pris som helst! 
    Samtidigt är det viktigt att man som mamma får veta att det spelar roll att man ammar - och att det är värt att satsa på! Det är också viktigt man får veta saker som att det är normalt att man ammar med 1-3 timmars intervall i början och att det kan vara något i amningstekniken som gör att barnet inte blir nöjt! Kanske behöver mamman hjälp med tekniken? T.ex att få barnet att ta ett bättre tag om bröstet eller förbättra amningspositionen kan göra att barnet får i sig maten mer effektivt. Först när alla fakta finns på bordet kan man göra ett väl grundat val! 
  • Känner man som mamma att HÄR är går min gräns - nu ger jag ersättning - då är det ingenting att känna dåligt samvete över. Mer än så här kan jag inte göra - eller vill/förmår jag inte göra! SJÄLVKLART ska du ha allt stöd i det! Bröstet blir aldrig helt tömt, det produceras ju mjölk i samma stund som barnet börjar dia, om än inte i samma takt....
  • Det kan ofta resultera i en bättre tömning av bröstet om man först ger ena sidan, sen då barnet är färdigt på den sidan så ger man nästa - för att åter ge det första bröstet då barnet avslutat nr 2 . DÅ barnet sugit på nr 1 för andra gången blir det ofta en kort stund och man kan ge bröst nr 2 en andra gång också. Ofta blir barnet då lugnt. Först är barnet hungrigt och "kräver" ett starkare flöde, men då brösten dias en andra omgång är barnet mindre hungrigt och accepterar ett mindre flöde - men får ändå i sig lite till..... Gör man så här (eller bara ammar tätt) så "beställer" barnet mer mjölk , vilket då kommer att produceras! Det kan ta lite tid att komma upp i produktion. Det här sker mer eller mindre märkbart under hela amningsperioden, att barnet ökar sitt intag.
  • Känner man att man inte orkar helamma så här tätt kan man, precis som du gör "stötta" med lite ersättning...... Bättre med färre gånger under dagen än små slattar vid varje amningstillfälle. Successivt kan man också ofta trappa ned mängden ersättning. Något som inte är helt klart får många, som tror att har man en gång börjat med ersättning är det "kört" - då kan man inte ta bort den. Men det kan man - successivt - vet många tvillingmammor som gjort det - det tar ofta längre tid att öka produktionen till två.

Jag är positiv till helamning, men inte till vilket pris som helst. Man måste väl ha ett liv också? Eller ska man inte kunna gå utanför dörren på flera månader? Jag vill inte behöva må dåligt för att jag ger min dotter flaskan ibland. Samtidigt hade det ju varit roligt om hon klarade sig på bara bröstmjölken. Jag känner mig så kluven och behöver ett råd, jag tänker bara mer och mer på det här, särskilt nu när jag hörde på radion att det gjorts undersökningar om hur viktig bröstmjölken är för barnets motståndskraft mot sjukdomar, allergier m.m. Gäller det bara helammade barn, eller även oss som kämpar på med både amning och tillägg?

  • MIA: Bäst är helamning. Då man ger ersättning ökar tarmens genomsläpplighet och därmed risken för en del sjukdomar. Helamning innebär att barnet får mat som är artegen under den första tiden. Med mjölken får barnet en rad näringsämnen, hormoner, levande celler, antikroppar, triggerämnen som aktiverar barnets immunsystem osv - som inte finns i ersättningarna. MEN även delamning är betydligt bättre än ingen amning och - ju mer amning desto bättre. 
  • T.o.m. en amning om dagen är bättre än inte någon alls - så det är aldrig meningslöst att amma. Även om det blir väldigt lite! Att ta hand om en liten bebi innebär att man är "upptagen" i stort sett hela tiden...... men inte att man inte kan gå utanför dörren! Amning är ju särskilt praktiskt, eftersom man alltid har med sig maten, den är rätt tempererad även om barnet bara äter ofta och korta stunder.......
  • Men om man känner att man inte kan amma överallt, eller om man känner att man inte vill ha med sig barnet, ja då blir man ju klart begränsad om man helammar. Det är ganska vanligt att tycka att det är "svårt" eller "krångligt" att amma de första 6-8 veckorna och en del mammor väljer då att vara mest hemma. Sen tycker jag de flesta barn lärt sig tekniken ( o mammor) och det fungerar att amma " var som helst" och då blir man ju mer rörlig igen.
  • Har ett minne av en mamma jag såg på stranden under en sommar, som hade ett barn i samma ålder som mitt. Hon ammade inte och höll hela dagarna på med flaska, termos med varmt vatten, termos med kallt vatten och mjölkpulver .....och så skrek bebin - hon grejade i ordning maten...... hon ville bara ha lite - skrek igen - det var kanske en rap, prutt eller ngt annat????? efter en stund, ny flaska ,nytt vatten - blanda osv......
    Jag tänkte - oj! Vad jobbigt hon har det! Att erbjuda bröstet kändes lätt som en plätt! - FÖR MIG!Men vi är alla olika barn som mammor.
  • För många mammor som tycker att amning är inte helt lätt kan "hobbyamning" vara ett alternativ! Man ammar helt enkelt det som känns bra, det man tycker fungerar och så ger man ersättning i den utsträckning man tycker är bäst!
    Som förälder gäller det att komma fram till "så här gör jag/vi"! och det fungerar bra i den här familjen! Det som under en tid känns "bäst" kan ändra sig! STRESS och PRESS är amningens värsta fiender! 
  • Gör det som är bra för Dig /Er! DÅ blir du den bästa mamman för ditt barn! Var GLAD åt all bröstmjölk du ger ditt barn och lägg undan kraven på att det skulle varit mer........ Amma så ofta du vill och orkar! Bäst är DIN mjölk - men tack o lov lever vi i ett land med bra vatten och bra ersättningar. Kanske kommer du att amma MER efter hand - eller så gör du som du redan gör. Det är Din gräns - ditt liv, tillsammans med din lilla.

Lycka till!
Hälsningar Mia hjälpmamma/amningsrådgivare i Göteborg

Hej!

Tack så mycket för ditt snabba svar, som både gett mig uppmuntran och en del att fundera på. Jag tycker att det verkar som att man både på BB och BVC är lite för snabba med att rekommendera tillägg. Och som förstagångsmamma är man nog extra sårbar i början och lyder hellre "experterna" än att känna efter vad man själv och barnet helst vill.

Jag visste t.ex. inte att man kan amma så ofta som varje timme utan att bröstet blir "tömt". Nu försöker jag amma igen även om jag tycker att jag nyss har gjort det. Jag prövar också att ge brösten en gång till efter första omgången som du skrev. Ibland funkar det, ibland tar jag fram tillägget, och försöker att inte få dåligt samvete för det, men målet är att minska ner på tillägget så mycket det bara går!
Vänliga hälsningar,

Sara

 

Tidigare frågor - Amning och p-piller

Hej!

Fråga: Jag har använt Desolett före graviditeten och nu fått dem utskrivna igen. Kan de påverka barnet eller amningen? Min bebis är två månader.

Hjälpmamma:
Enligt nya rekommendationer från Läkemedelsverket kan man använda kombinerade P-piller från sex veckors ålder.
Så här säger Läkemedelsverket:

  • "Kombinerad hormonell metod (p-piller, p-ring, p-plåster) ska inte användas under de första sex till åtta veckorna efter förlossningen på grund av ökad risk för blodpropp under denna period, men kan påbörjas därefter. Alla övriga hormonella och andra preventivmetoder, inklusive koppar- eller hormonspiral, kan påbörjas direkt efter förlossning. Inga negativa hälsoeffekter hos barnet eller påverkan på amningen eller bröstmjölkens kvalitet har påvisats när mamman använt hormonella preventivmetoder under amningen"

Janusinfo.se bedömer faktiskt saken något annorlunda och avråder från vissa kombinerade p-piller helt (en trea). De skriver så här om Desolett som du använder:

  • "Passerar över till bröstmjölk i låg grad. Baserat på data från fyra kvinnor kan den relativa barndosen beräknas till mindre än tre % (1). Gynekomasti har rapporterats hos tre ammade barn, där modern använt ethinylestradiolinnehållande p-piller (2,3,4). Kombinerade hormonella preventivmedel kan eventuellt påverka mjölkproduktionen och rekommenderas därför vanligen inte under det första halvåret postpartum (5,6,7). Om hormonell antikonception önskas, rekommenderas i första hand låg- eller mellandos gestagen (minipiller, p-stavar) från sex veckor efter barnets födelse (8)"

Academy of Breastfeeding Medicine tar särskild hänsyn till amning och menar att amningen kan påverkas. Här kan du läsa hur de bedömer olika preventivmedel med hänsyn till amningssituationen:

Eftersom många mammor numera börjar med kombinerade p-piller efter sex veckor har vi haft en del kontakter i frågan. Några mammor upplever att mjölken minskat dramatiskt efter att de började med sina p-piller, andra har inte märkt någon skillnad. Som med de flesta biverkningar så är det inte alla som drabbas!
Jag kan inte säga något om vilken sorts p-piller som dessa mammor har använt.
Det viktiga är att veta att det kan hända att mjölkproduktionen påverkas negativt - i så fall kanske man kan byta preventivmedel.
Generellt tycker jag man ska läsa vad janusinfo.se skriver om det p-piller man tänker/föreslås använda, då de faktiskt avråder helt (ger en trea) från användning av vissa p-piller i samband med amning.


Hälsningar Mia hjälpmamma, barnmorska och IBCLC

Februari 2016

 

Hej Monica,
Det är jag, pappan, som skriver till dig angående amning eftersom min tjej inte trodde att någon kunde hjälpa.

Vi har en liten kille på 5 veckor som vid födseln vägde 3 805 g och var 51cm lång. Pga att babyn fick i sig av mammas blod under förlossningen och att detta blod innehöll antikroppar mot hans eget blev han väldigt gul och ordinerades därför tillägg utöver bröstmjölken under våra 5 dagar på BB. I början fick han matades han med en liten mugg men bjöds sedan nappflaska som han sög väldigt bra ur, även amningen fungerade fint under denna period.

  • MONICA: Det är nog synd att de började ge honom med nappflaska för man vet att det ofta stör amningen, men det ser jag på ditt brev att du vet om.

Efter hemkomst har vi besökt BVC väldigt ofta eftersom barnmorskan varit oroad för att vikten inte ökar tillräckligt även om den till en början, enligt mig, gjorde det (20-42g/dygn). Vid senaste vägning, när han var 4,5 veckor vägde han 4 275g och var 53.7cm men ökningen var endast 20g på fem dagar så trenden är nedåtgående.

  • MONICA: Man räknar med att det kan ta upp till 3 veckor innan barnet har uppnått sin födelsevikt och det har ju han gjort - BRA! När det gäller vägning så är det faktiskt inte så tillförlitligt att väga FÖR ofta - då blir det mer känsligt för att barnet kanske bajsat ett stort lass innan, ätit skrovmål eller ätit väldigt lite innan. Det är även viktigt att väga honom på samma våg - det kan skilja mellan vågar...

Babyn mår annars jättebra och är pigg o kry. Vi har under hela tiden fortsatt att ge tillägg på nappflaska som komplement till bröstmjölken. Problemet med amningen har varit att han väldigt ofta somnar efter bara någon minut vid bröstet och blir hungrig väldigt snabbt igen,

  • MONICA: Det är så det ska vara med bebisar - de ammar ofta, ofta, ofta eftersom bröstmjölken är så lättsmält och väl anpassad för just bebisar....

vilket enligt BVC betyder att han enbart får i sig av den tunna mjölken och detta leder till att viktökningen stagnerar, detta bekräftas också av att han kissar väldigt mycket.

  • MONICA: Där kan jag inte alls hålla med - visserligen kan barnet få i sig mycket av den tunna mjölken men det visar sig i form av kinkighet och väldigt konstig grön avföring. Att han kissar mycket är bara ett tecken på att han får i sig vätska/bröstmjölk/ersättning.

Vi har fått rådet att pumpa ur lite innan amning, men problemet med att han tar väldigt lite åt gången kvarstår, det känns nästan som att han föredrar nappflaskan eftersom han tycker det är lättare och han slipper kämpa för maten.

  • MONICA: Helt rätt - han tar nog hellre nappflaskan efter ett tag, hur känns det för din fru att pumpa innan - det blir ju en extra arbetsbelastning?

Även när han någon gång ammat bra och länge tar han gärna lite ur flaska vilket tyder på att han inte dricker tillräckligt ur bröstet.

  • MONICA: De allra flesta barn tar mycket ur flaska oavsett de är nöjda eller inte - de vill suga - det är inget tecken på att det är för lite mjölk...

Orsaken är definitivt ej brist på mjölk, det verkar finnas massor över. Det kan även nämnas att vi vid för en vecka sedan gav honom en vanlig napp eftersom han verkar ha ett stort sugbehov även när han ej är hungrig.

  • MONICA: Här skulle jag vilja säga några ord om nappen, som precis som nappflaska bör undvikas när det gäller ammade barn - för varje gång han suger på nappen så missar han ju ett sugtillfälle på bröstet och en del barn kan lägga ned en hel del energi på nappen och bli för trött för att suga på bröstet.
    Amning är ju heller inte bara mat... det är sugbehov, tröst, kärlek, värme osv... och bästa sättet om ni vill ha tillbaka helamningen och slippa tillägget är att lägga barnet till bröstet ofta, ofta, ofta - strunta i att tänka eller fundera på om det är hunger eller inte - han vill till bröstet! På så sätt kommer han att få i sig det han behöver!

Vår målsättning är att han ska få i sig allt han behöver genom enbart amning men detta har hittills varit känts omöjligt eftersom han då äter på tok för lite. Värsta scenariot är om vi skulle vara tvungna att ge enbart tillägg ur flaska och att mjölkproduktionen avtar. Att försöka ge tillägg på sked eller mugg är väldigt bökigt och det är svårt att få i honom några större mängder så det alternativet är ej särskilt tilltalade men kanske nödvändigt. Vad är ditt råd i denna situation? Riskerar vi att han slutar amma helt om vi fortsätter att ge tillägg på nappflaska?

  • MONICA: Mina sammanfattande förslag till er är att ta vara på t.ex. en helg eller annat lämpligt när du är ledig, säg bort besök, bara "boa" in er och må gott, vila, ät och drick och amma, amma, amma! Låt bli flaska och napp och låt honom komma till bröstet så ofta han vill, ha då barnet nära er så ni ser när han ger de små signalerna att han vill suga. Hur låter det? Låt din fru läsa, diskutera det här och hör gärna av er igen med ytterligare frågor - eller protester!

    Jag är HELT övertygad om att ni ska lyckas!
    Vänliga hälsningar
    Monica, Hjälpmamma/amningsrådgivare i Norrbotten

Tackar så hemskt mycket för dina råd och svar! Det känns skönt att få en så kunnig och engagerad respons när man själv inte riktigt är insatt i denna, för oss nya, vetenskap (amning).

Hälsningar Kalle