Get Adobe Flash player

Sömn

Barn sover annorlunda än vuxna- Lär dig skillnaden och vakna utvilad

Du sitter med ett sovande barn i armarna. Du vågar knappt andas. Sakta, sakta lägger du ner barnet i sängen, drar upp täcket, och smyger tyst som katten ut ur rummet. Barnet sover tungt. Du öppnar sovrumsdörren och den ger ifrån sig ett nästan ohörbart knäppande. I nästa sekund är babyn vaken igen. Klarvaken. Känns det igen? Hur är det möjligt? Det här med sömn är ett viktigt kapitel för trötta småbarnsföräldrar. Ibland känns det som om man aldrig skulle kunna få en ordentlig natts sömn igen. Men hur kommer det sig att barn sover som de gör, och vad kan man göra för att uppnå sömnharmoni inom familjen? Svaren finns närmare till hands än vad man kan tro. 

Hur sover vi människor egentligen?

För att kunna förstå hur småbarn sover - eller inte sover - är det bra att titta närmare på vad sömnforskarna har att säga. Det har forskats mycket om sömn under åren och vetenskapen har en hel del att erbjuda trötta småbarnsföräldrar. Forskarna har kommit fram till att vi människor går igenom två olika typer av sömn under en natt - ortosömn och parasömn. Detta gäller både barn och vuxna. 

Två typer av sömn

Ortosömnen är den djupa, drömlösa sömnen. Den kännetecknas bl.a. av tung andning och långsam hjärtverksamhet. En person som befinner sig i en djup ortosömn kan vara mycket svår att väcka. Hos en vuxen person omfattar ortosömnen ca 80 % av sömntiden.
Parasömnen är den ytliga drömsömnen och upptar ca 20 % av den vuxnes sömn. På engelska kallas den här typen av sömn för "REM-sleep" (förkortning för Rapid Eye Movements) efter de hastiga ögonrörelser som är karakteristiska för den här typen av sömn. Parasömnen har en viktig funktion att fylla. Sömnforskarna kallar parasömnen för "mental träning". Det finns till och med teorier som hävdar att parasömn är ett måste för hjärnans utveckling. Ju yngre en människa är, desto större andel parasömn har hon. 

Kritiska perioder

Under nattens lopp går vi igenom ett antal olika sömncykler där orto- och parasömn avlöser varandra. Övergången från orto- till parasömn och själva parasömnen betecknas som kritiska eller känsliga perioder. Dvs. den sovande är mycket lättväckt. Hos en vuxen människa inträffar dessa "kritiska perioder" fyra till fem gånger per natt.

Varför barn kan ha så svårt för att somna

När vi vuxna lägger huvudet på kudden går vi oftast direkt in i en djup och svårväckt ortosömn. Vi har bokstavligt talat förmågan att somna som stockar. Det har inte spädbarn. När det lilla barnet glider in i sömnens rike ser saker och ting helt annorlunda ut. De första 20 minuterna efter det att babyn har somnat består av ytlig parasömn. Med andra ord, babyn är mycket lättväckt. Minsta knäpp, och de små ögonen är öppna igen. Den här insikten kan vara guld värd för alla de föräldrar som kämpar med lättväckta telningar. Barn behöver vuxnas hjälp och närvaro för att gradvis lotsas in i den djupa ortosömnen. Har du ett sovande barn i dina armar så sitt kvar lite längre, ha tålamod, vänta i 20 minuter och lägg därefter ner den lille i sängen. Chansen är stor att han eller hon förblir sovande. Efterhand som barnet mognar och blir äldre ökar också dess förmåga att gå direkt från ett vaket tillstånd till en djup ortosömn. När detta inträffar är individuellt. Undersökningar visar att vissa spädbarn klarar av att somna genom att gå direkt till orto-sömn runt tre månaders ålder.

Varför barn vaknar så ofta

När barn väl har somnat har de en förmåga att vakna under natten - och det ofta. Varför? En vuxen person befinner sig i ytlig parasömn cirka 20% av natten. För ett nyfött barn är motsvarande siffra 50%. Barn har dessutom fler och kortare sömncykler än vuxna. Detta innebär att det lilla barnet har betydligt fler "kritiska perioder" och därmed fler lättväckta tillfällen än en vuxen. Det är inte ovanligt att spädbarn kan gå igenom lättväckta perioder så ofta som varje timme.
Små barn har en god ursäkt för att sova som de gör. Deras ytliga sömn är en viktig överlevnadsmekanism som hjälper dem att kommunicera sina behov. Det kan kanske tjäna som en tröst nästa gång ditt barn vaknar klockan fyra på morgonen. Den stora andelen ytlig para-sömn har en viktig funktion att fylla för barnets mentala mognad.  

Hur hela familjen kan sova bättre

Det finns ett fantastiskt hjälpmedel för att överbrygga skillnaderna mellan barns och vuxnas sömn. Ett hjälpmedel som använts i alla tider och i alla kulturer. Receptet är enkelt och det är: Låt ditt barn sova i din säng. 
Prova ett familjesängs-arrangemang. Decenniers erfarenhet har visat att detta är ett överlägset alternativ. Under barnets första år innebär delad säng mer än delad madrass, det innebär också delad sömnrytm mellan mamma och barn.
Fysisk närhet gör att mammor och barn börjar dela sömncykler. När babyn vaknar till är det t.ex. mycket troligt att mamman samtidigt befinner sig i en ytlig parasömn. Hon kan då hjälpa babyn att somna om igen, utan att hennes egen sömncykel har blivit allvarligt störd. Med andra ord kan mamman vakna flera gånger per natt (vilket de flesta nyblivna mammor gör) och ändå vakna relativt utvilad.
Sover mamma och barn i skilda sängar eller rum, är chansen stor att mamma befinner sig en djup och svårväckt ortosömn när lillan vaknar och vill ha mat. Det kan ta ett litet tag att etablera denna sömnsynkronisering, men ju tidigare man startar desto bättre.
Att sova tillsammans är ingenting nytt. Men att experterna äntligen lyckats förklara varför det fungerar så bra, är ett trevligt framsteg. En av mina vänner, en tvillingmamma, som har sovit tillsammans med sina flickor sedan födseln uttryckte det enligt följande "så skönt att experterna äntligen har insett det som vi föräldrar alltid har vetat instinktivt - att barn behöver trygghet och närhet för att kunna sova väl". 

 

Källor:

  • Nighttime Parenting, Dr. William Sears
  • LaLeche League International
  • 1993 The Family bed
  • Thine Thevenin
  • Avery Publishing Group Inc, 1987