Get Adobe Flash player

Näringsinnehåll - I bröstmjölk och välling

Många föräldrar får höra att "bröstmjölken blir blaskig" eller "bröstmjölken inte innehåller nån näring längre" och att det därför är bråttom med stora mängder mat. Det kan vara bra att poängtera hur mycket näring det faktiskt finns i bröstmjölk. Från sex månader är det lämpligt att erbjuda barnet annan mat också utöver bröstmjölk, men det är viktigt att poängtera att det inte är någon brådska att komma igång med mat om barnet inte är intresserat.

Här är näringsvärdet i välling och i färdig barnmat på burk och så här ser näringsvärdena ut jämfört med bröstmjölk:

  • Bröstmjölk per 100 g (1 dl), KÄLLA: Livsmedelsdatabasen
    75 kcal
    4,6 g fett
    7,2 g kolhydrat
    1,3 g protein
  • Mild havrevälling, per 100 ml färdig blandning, Semper från 6 mån,
    KÄLLA: Innehållsförteckning
    70 kcal
    2,9 g fett
    8,7 g kolhydrat
    1,8 g protein
  • Puré potatis med lax och ärtor, per 100 g, Semper från 8 mån, KÄLLA: Innehållsförteckning
    75 kcal
    3,0 g fett
    9,0 g kolhydrat
    3,0 g protein
    En burk innehåller i detta fall 190 g. Det får anses som en väldigt stor portion för en åttamånaders, och den skulle då ändå inte ge mer energi än knappt två dl bröstmjölk (som en åttamånaders utan vidare kan få i sig under en amning).
    Ett barn i åldern 6-24 månader behöver (genomsnittligt) få i sig ca 85 kcal/kg och dag (KÄLLA: Region Skånes nutritionspärm). Det innebär alltså att en tiokilos bebis på åtta månader behöver få i sig motsvarande sex sådana burkar puré eller 1,1 liter bröstmjölk per dag. (Självklart ger man inte enbart sex burkar puré utan det är en jämförelse för att förtydliga näringsinnehållet). Bröstmjölk är alltså ett näringstätt livsmedel. Att byta ut mot välling ger färre kalorier per dl.

Notera att inlägget behandlar energivärdet i bröstmjölk, välling och barnmat, det vill säga det som påverkar allmän tillväxt i längd och vikt. En annan fråga som ofta kommer upp under andra halvåret är behovet av järn. För den vars barn inte äter järnrik eller järnberikad kost (till exempel vegetarianer eller barn som kommer igång sent med ätandet) finns möjlighet att via BVC kontrollera barnets järndepåer.

Läs mer om järnhalten i bröstmjölk på Amningsbloggen och det hittar du HÄR

 

Text skriven av Elin E, maj 2014