AmningsnyttNyheter

och mycket mer förstås!

Katastrofal katastrofhjälp

Amning är livsavgörande för spädbarn i en katastrofsituation. Och både UNICEF och WHO har intagit ståndpunkten att bröstmjölksersättning inte ska doneras till katastrofområden. Trots det fortsätter barnmatsföretagen skicka ut ersättning — och får nya kunder och goodwill på köpet.

Så snart en katastrof blivit känd mobiliserar en mängd biståndsorganisationer hjälpinsatser och insamlingar. Ute i fält samlar man upp folk och ser
till att de får tak över huvudet, ger akut sjukvård och organiserar utdelning av mat och vatten. Men det finns också hjälpare med en kommersiell drivkraft kamouflerad till bistånd. I den skaran finns barnmatsföretag som sänder ut bröstmjölksersättning i strid med UNICEF och WHO:s ställningstagande.

— Att barnmatsföretagen donerar bröstmjölksersättning ger dem en möjlighet att nå ut till nya marknader, de ska ju göra vinst. Men att hjälporganisationerna tar emot och delar ut ersättningen beror nog på okunskap, att man inte har förstått problemet. säger Elisabeth Kylberg, amningsforskare.

Barn i katastrofområden som får ersättning istället för bröstmjölk löper stor risk att drabbas av diarré som snabbt kan bli livshotande och många spädbarn dör varje år till följd av detta. Inte sällan tror kvinnorna att mjölken blir dålig eller att den sinar på grund av stressen de har varit med om. Men även om mjölkmängden tillfälligt kan bli mindre är amningen i själva verket livsviktig för barnet.

Innehållsmässigt är bröstmjölken anpassad till det egna barnets behov och den ger ett viktigt skydd mot infektioner. Samtidigt garanterar amningen den fysiska närhet och trygghet som barnet också behöver extra mycket vid en kris. Elisabeth Kylberg menar att hjälporganisationerna i en katastrof borde inrikta sig på att ge amningsstöd istället för ersättning.
— I katastrofsituationer är det ännu viktigare att amma eftersom det handlar om barnets överlevnad Även om det skulle gå att ge ersättning på ett säkert sätt medför det ändå hälsorisker. Barnet får till exempel inget skydd mot de infektioner som sprids lätt på grund av de sanitära förhållandena, säger hon.

Den australiensiska amningsforskaren Karleen D Gribble menar att problemet fortfarande är utbrett. Särskilt efter naturkatastrofer eftersom stora mängder av både bröstmjölksersättning och andra mjölkprodukter doneras efter sådana händelser.
— Alla mjölkprodukter är ett problem, för vare sig de är avsedda för vuxna eller barn kommer de att användas till att mata spädbarn. Barn som i annat fall skulle ha ammats, säger Karleen Gribble.

Ett exempel på de stora problem bröstmjölksersättning orsakar återfinns i Yogakarta, Indonesien, som 2006 drabbades av en svår jordbävning. 70-80 % av de som hade hand om spädbarn hade fått donationer av bröstmjölksersättning. Med följden att förekomsten av diarré ökade. I detta område började UNICEF och Indonesiens amningscenter då utbilda amningsrådgivare som gick och pratade med kvinnorna om hur viktig amningen är. Genom rådgivningen höjdes andelen exklusiv amning kraftigt även bland de som hade fått donationer med ersättning. Det finns mycket sparsamt med statistik om vilka konskvenser donationerna av bröstmjölksersättning ger. Situationen i ett katastrofområde är kaotisk och hjälporganisationerna på plats har sällan tid att samla in data. Karleen Gribble pekar på okunskap hos hjälporganisationer och ekonomiska faktorer som förklaring till att donationerna inte upphör. Men hon menar också att omvärldens syn på amning är en bidragande orsak.
— I Haiti var donationer av bröstmjölksersättning ett problem och Haiti ligger nära USA där många tror att ersättning är nödvändigt för spädbarn. Och nyligen såg jag ett nyhetsbrev från ActiAid här i Australien med en bild av ett spädbarn med en nappflaska. När jag ringde dem förstod de inte varför detta är ett problem.

Förutom konsekvenserna med barn som dör av bland annat diarré har man också kunnat se att amningen har minskat på lång sikt efter donationer av bröstmjölksersättning. I Armenien till exempel har matning med ersättning ökat efter jordbävningen där i slutet av 80-talet. Något som påverkar både barns och kvinnors hälsa negativt i ett längre perspektiv.

Karleen Gribble menar att det krävs flera saker för att komma åt problemet; hjälporganisationer och regeringar behöver anta bättre policyer. Folkhälsoorganisationer, särskilt de som jobbar med amningsfrågor, behöver vara tydliga med vilka risker som donationer av bröstmjölksersättning och andra mjölkprodukter utsätter barn för. Dessutom menar hon att det behövs påtryckningar från vanliga människor om att de vill att biståndet går till projekt som stödjer amning.

TEXT: ELISABETH UBBE

Pappan ovärderligt amningsstöd

Forskarna sammanfattar mammornas samtal med att pappor gör skillnad i en rad olika situationer. Det kunde antingen vara direkt relaterade till amning och amningsteknik eller till mer praktiskt stöd i vardagen, som att laga mat, ta en större del av hushållsarbetet eller gå upp och hämta barnet så att mamman kunde nattamma.

En mamma beskrev hur hennes man kunde stiga upp mitt i natten och trösta henne när hon grät för att bröstvårtorna var såriga och blödde. En annan mamma uppskattade att hennes man uppmuntrade henne och sa åt henne att hon gjorde något bra, de där första, jobbiga dagarna när en amning kunde ta upp till en timme. En tredje mamma är glad att hennes man aldrig nämnde något om ersättning eller flaskmatning när deras dotter tog tid på sig för att lära sig amma. Med sin mans hjälp och stöd pumpade hon i sex veckor.

Pappornas tankar och önskningar handlade om att få vara med, att engagera sig i barnet och som förälder. Många kände sig oförberedda och tyckte att de saknade kunskap om vad som förväntades av dem. En pappa kände sig utanför eftersom han inte förstod vad hans partner gick igenom. Männen ville genomgående ha mer information, om både positiva och negativa tänkbara följder av barnafödsel. En 23-årig pappa beskriver sin känsla av maktlöshet och fasa när hans kvinnas bröstvårtor blev så såriga att en liten bit föll av. Något sådant hade han inte hört talas om på föräldrautbildningen.
Papporna berättade också att de fick argumentera för amningen mot vårdpersonal och släkt när de kände press att börja med ersättning.

Både mammor och pappor upplevde amningen som något som angick bägge föräldrarna, och att pappans stöd var nödvändigt för mammans förmåga att få amningen att fungera. Det mammorna efterfrågade, uppmuntran och stöd samt praktisk hjälp, var också det papporna tyckte att de gav.

Många kvinnor har problem med amningen och behöver stöd från sina partners. Får papporna mer amningsutbildning kan de lättare stötta mammorna om det blir problem. Även andra studier visar att om blivande pappor får utbildning i amningsfrågor så klarar fler kvinnor att fortsätta amma. Dessutom behövs mer utbildning i amningsfrågor på sjukhusen så att föräldrarna slipper kämpa mot vårdpersonalen i sin önskan om att barnet ska få ammas.

TEXT: MARIT OLANDERS
Tohota, J, et al: Dads make a difference: an exploratory study of paternal support for breastfeeding in Perth, Western Australia International Breastfeeding Journal 2009, 4:15
http://www.internationalbreastfeedingjournal.com/content/4/1/15

En anledning till varför flaskmatning ökar risken för övervikt tycks vara att flaskmatade barn har svårare att själva reglera hunger och törst.

Föräldrar som flaskmatar sina barn bör därför vara extra uppmärksamma på barnens signaler och undvika övermatning.

En ny studie i USA jämförde helammade, delammade och flaskmatade barns ätmönster under det första året. Varje månad fick föräldrarna fylla i en enkät om hur barnen åt. När barnen var en månad ammades 52% av barnen exklusivt och 41 % av barnen fick bröstmjölksersättning. De övriga barnen fick urmjölkad bröstmjölk eller någon annan sorts mjölk.

Vid 6 månader ammades 27 % av barnen exklusivt och 66 % av barnen fick bröstmjölksersättning. När barnen var mellan 6 och 12 månader fick föräldrarna svara på frågan om hur ofta barnen tömde en nappflaska eller en mugg. Bland barnen som hade helammats under den första tiden var det 27 % som drack ur en hel flaska mot 68 % bland barnen som flaskmatats och 54 % bland de barn som fått både bröst och flaska. Ruowei Li, läkare på amerikanska myndigheten CDC, och en av forskarna bakom studien, menar att det finns många tänkbara anledningar till att det är så. Amning styrs i regel av barnet, man ser inte hur mycket barnet får i sig. Men när man flaskmatar kanske man försöker få barnet att tömma flaskan. Ammade barn kan också få signal om att det är dags att sluta äta genom att mjölken blir fetare, att den smakar annorlunda från gång till gång eller genom att mjölken inte kommer i ett konstant flöde utan pausar då och då.

Forskarna menar att studien understryker vikten av amning i första hand, och om man inte kan amma, att man är lyhörd vid flaskmatning.

TEXT: MARIT OLANDERS
Serena Gordon: Breast-fed Babies Know When to say When. Health Day 10 maj 2010
http://www.businessweek.com/lifestyle/content/healthday/638911.html?campaign_id=rss_topStories

Amning eller mjölkersättning? Offentlig amning eller amning i det fördolda? Amningsnytt träffade fyra unga människor utan barn, för att ta reda på vad de tycker om amning.

Eric Hansson, Anna-Karin Nyman, Cecilia Burman och Robert Wiberg träffas över en fika på Södermalm i Stockholm för att prata amning. Är det bra och viktigt att amma? Diskussionen hettar stundtals till men rätt ofta haglar skrattsalvorna över cafébordet när olika situationer dukas upp.
– Jag minns min mammas mjölkmaskin som alltid stod på bordet och att hon tyckte att det var lite jobbigt med amningen. Hon hade så mycket mjölk, så hennes bröst var ofta helt sprängfyllda. Vi barn fick hjälpa till att frysa in mjölken och vi brukade hitta hennes bh-inlägg lite överallt, säger Anna-Karin och skrattar.
Anna-Karins mamma och mammans bästa vän brukade amma varandras bebisar. Det är något som Anna-Karin tycker är ballt att hon varit med om.
– Ungen skulle ju ha mat! Sedan kallade vi varandra bröstmjölkssyskon.

För Cecilia är amning något privat som till stor del handlar om anknytningen och närheten till mamman. Medan Robert som har en vän som hade det tufft med amningen inte tycker att amning är så viktigt. Han berättar om sin vän och om hennes amning som aldrig riktigt kom igång. Hon fick mjölkstockning och grät konstant i två veckor.
– Barn behöver käk och en varm famn. Sedan kan det inte spela så stor roll om man ammar eller inte. Man är inte en sämre mamma om man inte ammar. Det är den här moraldebatten jag vänder mig emot, säger han och fortsätter.
– Vad är bäst? En deppig mamma som lyckas pressa fram två droppar eller en glad och lugn mamma som ger ersättning? Det betyder jättemycket att pappan kan komma in med flaskan också. Pappan till min väns barn är mycket bättre pappa än många andra pappor, säger Robert.

Kaffet tar snabbt slut i kopparna medan frågorna blir fler ju längre diskussionen pågår. Är amning egentligen bättre än ersättning? Kan man inte tillverka något som är bättre än modersmjölk? Även Folkpartiets Birgitta Ohlsson dyker upp i samtalet. Hon är just nyutnämnd EU-minister, är höggravid och planerar att börja arbeta kort efter att hon fött sitt första barn.
– Vi pratade om det på jobbet. Birgitta Ohlsson var den givna personen för jobbet. Jag tycker det är upp till var och en. Det är lite riskabelt när man gör en hel propagandaapparat kring amningen, säger Anna-Karin som jobbar i riksdagen.

Slutligen avrundas samtalet med en diskussion kring amning i det offentliga rummet. Det är okej att amma ute bland folk tycker allihop. Men Eric understryker att man ändå måste ha respekt för människor omkring sig.
– Vissa är så himla naturliga. De bara släpper ut bröstet och låter det sippra, säger Robert.
Samtalet vill inte gärna ta slut och först när städaren på kafeét börjar skura runt fötterna på de fyra reser de sig. På vägen ut fortsätter samtalet innan det till sist avslutas med en reflektion av Eric mitt på torget.
– Det är jättekonstigt att man inte får lära sig om amning i skolan. Det tas ju varken upp i sexualundervisningen eller biologin så det känns som att man inte vet något om det egentligen, säger Eric.