Get Adobe Flash player

Vad är för lite mjölk?

Vad är för lite mjölk? Det är svårt att mäta mängden bröstmjölk, som ett bröst kan producera. Många gånger blir därför symtom som ett skrikigt barn, ett barn som inte ökar i vikt som förväntat, mjuka bröst och liknande, likställt med att ha för lite mjölk, fastän alla de symtomen kan bero på en rad andra saker. Så vad lite mjölk är blir inte alltid så lätt att säga. Därför är denna text skriven utifrån mammans upplevelse att ha för lite mjölk till sitt/sina barn utan tanke på faktiska mängder.
En del mammor upplever att de inte har tillräckligt med mjölk. Det är inte alltid lätt att hitta bra information om för lite mjölk då området inte är speciellt mycket forskat på och faktum är att orsakerna kan vara väldigt olika från fall till fall. Vi har försökt sammanställa den information som finns med reservation för att nyare kunskaper kan ha tillkommit.

Behöver du personlig vägledning i din situation hittar du våra hjälpmammor/amningsrådgivare här:

Råd att börja med för att få mer mjölk

  • Amma på tidiga signaler hos barnet
  • Ha barnet nära dig så mycket du kan och helst hud mot hud
  • Amma så ofta och så länge barnet vill. Att planera livet efter barnet och inte tvärtom kan sätta kreativiteten på prov men är oftast värt det i längden. Nästan alla barn ammar oregelbundet och tiden mellan amningar kan variera från minuter till timmar för samma barn
  • Se till att ha bra stöd för din amning. Har du en partner blir den personen oftast det viktigaste stödet. Att ha bra vänner kan också vara viktigt
  • Må bra! Det är ibland lättare sagt än gjort men är samtidigt väldigt viktigt. Försök ta vara på det som är bra och våga göra det du mår bra av. Underliggande stress påverkar amningen negativt
  • Ta reda på fakta. Ju mer kunskap du har desto fler valmöjligheter har du. Dessutom vet du vad du väljer och varför.

Läs inlägg om att öka mjölkmängden på Amningsbloggen


 Amning kan vara jobbigt i början, men efter ett tag brukar det bli bättre:

RenataChlumska

Renata Chlumska, http://www.renatachlumska.se/


Texten är lång men uppdelad i kapitel. Underrubrikerna är klickbara (text i rött) så klickar du på tex Barnets signaler så kommer du direkt till den texten.

Länkar till vidare läsning 

Så fungerar kroppen

En dålig start, när mjölken inte rinner till

Barnets efterfrågan

Andra faktorer

Sjukdomar som orsak till bristande mjölkmängd

Vad kan man göra?

Jag har provat allt och ingenting fungerar!

Jag behöver ge mitt barn något mer


Så fungerar kroppen 

En vanlig orsak till upplevelsen av för lite mjölk är problem med taget, utdrivningsreflexen eller att man har getts en uppfattning som gör att man ammar vid färre tillfällen än vad barnet behöver.

Amning – Vad är det egentligen?

Amning är inte bara att ge sitt barn mat. Det är en viktig del men amning är också närhet, samspel och ett sätt att umgås. I den stress man kan uppleva med för lite mjölk och krånglande amning kan det vara viktigt att komma ihåg att amning är så mycket mer än att mata ett barn. Amningen blir vad du och ditt barn gör den till och tillhör ingen annan än er. Att amma för mysets skull och ge mat på annat sätt är också tillåtet och kan till och med få igång en krånglande amning då det upplevda kravet att lyckas försvinner. Att amma utan att titta på klockan eller tänka på saker man måste göra istället kan också ge lugnet och självkänslan som en amning kan behöva.

Idag vet man att stöd är viktigt för amningen och att pappan eller partnern är den viktigaste stödpersonen. I situationer med en skrikande bebis och upplevelsen av för lite mjölk är det lätt att komma ifrån varandra som par. Har det hänt er så försök hitta tillbaka till varandra med vetskapen att ni tillsammans är viktiga för att amningen ska fungera.

Barnets signaler

Det lilla spädbarnet har medfödda rörelser som visar när barnet behöver amma. Dessa kan vara lätt att missa om man inte känner till dem.

Första tecknet på att barnet vill amma är snabba ögonrörelser. En stund efter dessa börjar barnet bli oroligt och vrider huvudet fram och tillbaka. Barnet för sin hand till sin mun och kan suga eller bita i den. Dessa rörelser förbereder barnet för att ta ett tillräckligt stort tag om bröstet och visar att barnet vill amma.

Om barnet inte får komma till bröstet vid dessa rörelser blir signalerna oftast allt starkare och till slut börjar barnet ge ifrån sig läten, som ökar i grad tills barnet skriker eller gråter. Skriket eller gråten är barnets yttersta signal i raden av alla amningssignaler. När det har gått så långt kan barnet vara så oroligt att det kan vara svårt att lugna barnet tillräckligt för att börja amma. En del mammor upplever då att barnet inte vill ha bröstet fastän det egentligen är precis tvärtom.

Brukar ni hamna här? Försök amma på tidigare signaler istället. Om barnet hamnar i skrikstadiet så försök lugna barnet först innan ni ammar. Några droppar mjölk i barnets mun kan verka lugnande.

Stress, utdrivning och ett tillräckligt stort tag när man har för lite mjölk

Varje gång ett bröst töms på mjölk så börjar ny mjölk bildas, vilket gör att ett ammande bröst alltid innehåller mjölk. Dessutom finns indikationer på att mjölken bildas som snabbast direkt efter en amning. Därför finns ingen mening i att vänta en bestämd tid till nästa amning. Du kan amma direkt efter avslutad amning.

För en bra tömning av bröstet krävs en utdrivningsreflex. Utdrivningsreflexen kan hämmas av stress. Stress kan vara direkt i form av plötsliga ljud eller en obekväm situation. Men stress kan också finnas i form av långvarig stress och är inte alltid så lätt att upptäcka. Hamnar man i en stresscirkel kan det resultera i att barnet inte får ut mjölken ur brösten och istället beter sig skrikigt och oroligt vid bröstet och/eller mellan amningarna. Kanske barnets beteende till och med förvärrar situationen när man som förälder känner oro för sitt barn. Misstänker du att du har en grundläggande stress i din tillvaro rekommenderar vi att du söker den hjälp du behöver för att minska stressen. Behöver du en samtalskontakt rekommenderar vi dig att i första hand prata med din Barnavårdscentral eller Vårdcentral. Ibland kan det räcka med att få hjälp i vardagen – var inte rädd att fråga dina nära och kära om hjälp! 
Utdrivningsreflexen kan också störas om barnet har ett felaktigt tag. Symtom på felaktigt tag kan vara en sned eller tillplattad bröstvårta direkt efter amning, smärta vid amning, sår på bröstvårtan, upprepade mjölkstockningar mm.
Ett felaktigt tag kan bero på hur man håller barnet i förhållande till bröstet. Det kan också bero på faktorer hos barnet, ex ett kort tungband. 
Misstänker du ett felaktigt tag bör du kontakta en kunnig amningsrådgivare eller söka egen information om hur du rättar till det. Misstänker du ett sjukdomstillstånd hos barnet ska du söka läkarvård för att få det undersökt.

  • Läs mer om hormoner och utdrivningsreflexen här
  • Läs mer om tillräckligt stort tag här


Om små bröst och när det inte kommer något när man pumpar

Bröst består av körtelvävnad, med mjölkblåsor och mjölkgångar, kärl och nerver samt fettvävnad. Fettvävnaden avgör till stor del bröstens storlek. En kvinna som bantar kan därför få mindre bröst utan att förmågan att producera mjölk påverkas. Observera dock att kraftig bantning under amning inte rekommenderas bland annat eftersom produkter i kroppens fettvävnad kan överföras till bröstmjölken. Storleken på brösten avgör inte heller deras förmåga att bilda mjölk.
Körtelvävnaden innehåller små mjölkbildande celler, sk laktocyter. Laktocyterna bildar mjölkblåsor, som sitter i små klasar i brösten och tömmer ut mjölken i mjölkgångar, som mynnar ut på bröstvårtan. När mjölkblåsorna töms på mjölk börjar laktocyterna direkt att bilda ny mjölk. På så sätt blir ett bröst aldrig tomt på mjölk och att få ut mjölken ur brösten är förutsättningen för att ny mjölk ska bildas.

Att handmjölka eller pumpa ur brösten ger inte något bra mått på hur mycket mjölk man kan bilda mycket mjölk man kan bilda eftersom utdrivningsreflexen behövs för att få ut mjölken ur bröstet. I de flesta fall är barnet bättre på att få igång utdrivningsreflexen än pump eller handmjölkning. Många mammor upplever därför att det inte kommer någon mjölk, eller mycket lite mjölk, när de pumpar fastän de har en fungerande mjölkbildning. Om du pumpar för att öka mjölkmängden kan det vara bättre att försöka amma oftare istället.
I början av amningen sker oftast en svullnad i brösten, vilket gör dem stora och hårda. Den svullnaden går oftast ner med tiden och brösten kan då bli mjuka och mindre. Det betyder inte att det finns mindre mjölk i brösten eftersom svullnaden sitter utanför körtelvävnaden. Det betyder bara att kroppen har anpassat sig till den nya situationen. Detsamma gäller när brösten känns mjukare och inte verkar fyllas på mellan amningarna. Upplever du att dina bröst ofta känns tomma så se hellre på hur barnet reagerar. Så länge barnet ammar och mår bra är inte brösten tomma utan bara anpassade till ditt barn.


En dålig start, när mjölken inte rinner till

Att få en bra start med en smidig förlossning, en lättsam första amning och bra hjälp första tiden då amningen ska komma igång underlättar för mjölkproduktionen. Tyvärr är det inte alla som får uppleva det utan för en del är starten mer besvärlig.

En jobbig start kan vara en utdragen förlossning, prematurt barn, kejsarsnitt, sjukdom hos mamma eller barn, separation av mamma och barn, ett trött barn som inte orkar suga mm. Det kan göra att amningen tar längre tid på sig att komma igång.

Här är det viktigt med ett bra stöd i sin omgivning för att hitta rätt i orken. Om pappan till barnet, eller annan partner, finns med i bilden är det viktigt att han eller hon också är med vid din sida, för att stödja dig. Bra amningskunskaper kan också underlätta så du vet att det inte är du som gör något fel och att du har samma chans som alla andra, det tar bara längre tid.

Att kompensera en dålig start

Viktigast av allt är att amma på barnets signaler och se till att barnet har ett tillräckligt stort tag. Försök se signalerna innan barnet skriker (se ”Barnets signaler”).

Att ha barnet mycket hud mot hud underlättar både amningen och mjölkbildningen. Dels gör det att oxytocin, hormonet som styr utdrivningen, utsöndras enklare och dels kan det bli lättare att upptäcka barnets amningssignaler. Allt detta tillsammans hjälper mjölkproduktionen att komma igång. Med en bärsjal eller en ergonomisk bärsele kan det vara lättare att ha barnet nära sig längre stunder.

  • Titta på videon här om att amma i bärsjal. 

Bakomliggande orsaker till en fördröjd start

Hos kraftigt överviktiga kvinnor har man sett att prolaktinet inte når lika höga nivåer som hos normalviktiga kvinnor även om barnet ammar som det ska den första tiden efter förlossningen. Man tror därför att kraftigt överviktiga kvinnor kan ha svårare att få igång en optimal mjölkbildning.

Andra tillstånd som kan ge fördröjd start är diabetes typ 1 hos mamman, polycystiskt ovarie syndrom (PCOS), kvarbliven moderkaka, vissa typer av smärtlindring under förlossningen mfl.

Känner du igen dig i texten ovan kan du behöva extra stöd och hjälp medan din amning kommer igång. Att få bra hjälp och stöd är en rättighet.


Barnets efterfrågan

Man har sett att hur ofta barnet ammar eller hur stor mängd bröstmjölk som barnet ammar inte avgör hur mycket barnet ökar i vikt. Hur mycket bröstmjölk som barnet äter kan variera kraftigt och vara oberoende av hur ofta eller hur mycket barnet äter.

Tillmatning på flaska ger förmodligen inte heller någon bra mätning av hur mycket bröstmjölk barnet behöver eftersom flaskmatning kan innebära att barnet äter mer än vad hen behöver. Amning är ett samspel mellan mamman, barnet och bröstet där barnet kan reglera sitt intag på ett annat sätt vid bröstet än vid flaskan.

När täta amningar blir ett problem

Att ett barn vill amma väldigt tätt, kanske byta bröst flera gånger i rad, är vanligt. Man kan till och med säga att det är helt naturligt. Hur ofta barnet vill amma varierar både över dygnet och över tiden. Många mammor upplever att barnet vill amma oftare under kvällstid och att barnet vill amma oftare under vissa åldrar. Varför barnet gör så vet man inte, men man får inte glömma att amning inte bara är mat. Det är också närhet, trygghet och ett sätt för barnet att varva ner efter många nya intryck. Kanske kan du planera för att ditt barn ammar oftare vissa tider?

Så länge ditt barn har vakna vakenperioder, huvudsakligen är nöjd och kissar fem till åtta blöjor per dygn är det sällan orsak till oro, även om barnet ammar ofta.

För en del mammor innebär det negativa känslor att amma ofta. Man kan känna sig stressad, låst, otillräcklig eller till och med tappa bort sig själv i rollen som ammande mamma. Ingen har rätt att döma dig utifrån hur du upplever din livssituation. Känner du att det är jobbigt att amma ofta så försök hitta lösningar i vardagen som ger dig vad du behöver så du kan ge vad ditt (dina) barn behöver. Hur din lösning ser ut är helt upp till dig!

Att bära barnet och till och med amma i en bärsjal eller ergonomisk bärsele kan vara en lösning. Det är också fullt tillåtet att amma i soffan, kanske med en bra bok eller film, eller ligga i sängen och släppa alla krav livet har på en. En del mammor väljer att ta ett kortare eller längre uppehåll i amningen för att kunna hitta sin ork igen.

Att hitta någon att prata med om de negativa känslorna kan också vara en del i lösningen. Det kan vara en nära vän, föräldrar på nätet, sin egen mamma eller sin partner. Barnavårdscentralen eller Mödravården kan hjälpa dig till en samtalskontakt om du behöver professionell hjälp. Man ska inte behöva må dåligt!

Den första tiden i ett barns liv är väldigt kort när man tänker på att från den stund barnet föds är man förälder för resten av livet!

Oroliga och icke nöjda barn

Läs även ”När täta amningar blir ett problem”. Under vissa perioder kan barnet behöva amningen eller din närhet för att hitta ro i tillvaron. Barn som blir nöjda genom att ammas är oftast lättare att hantera om de får fri tillgång och tröst vid bröstet än om man försöker trösta dem på andra sätt.

Även om behovet att amma är den vanligaste orsaken till små barns missnöjdhet får man inte glömma att små barn kan visa missnöje av andra orsaker. Barnet kan ha ont, känna obehag, vara känslig för intryck eller ha en sjukdom. Misstänker du att detta gäller ditt barn bör du kontakta vården för vidare hjälp. Ibland kan det behövas flera besök innan man hittar orsaken. För barn som är känsliga för intryck kan man behöva anpassa miljön kring barnet. Att amma i ett tyst rum med barnet under en filt är en av de lösningar man kan prova för att hjälpa dessa barn att komma till ro.

Eftersom amningen är rogivande kan den också vara milt smärtlindrande. Barn som har ont kan börja amma oftare. Däremot kan man inte säga att alla barn som ammar ofta har ont.

Läs mer om oroliga barn:

Mammas mat som orsak till oroligt barn

En del mammor upplever att vad de äter påverkar hur deras barn mår. Man vet att koffein, som bland annat finns i kaffe, vissa théer och cola, i större mängder kan göra barn oroliga. Det finns också erfarenhet som visar att lök, kål och mjölkprodukter kan orsaka orolig mage och ökad oro hos det ammade barnet. Misstänker du att något du äter påverkar ditt barn kan du prova att utesluta det livsmedlet under tre veckor och sedan börja äta det igen. Om ditt barn lugnar sig under veckorna du inte äter det och får tillbaka symtomen när du börjar äta det igen bör du kontakta vården för en ordentlig utredning och råd kring hur du ska göra. Ska du utesluta ett livsmedel som är en stor del av ditt matintag rekommenderar vi att du kontaktar en läkare eller dietist innan. Det gäller också om du har någon typ av sjukdom som kan påverkas av vad eller hur du äter.

Otillräcklig viktuppgång

De kurvor som BVC använder är ett genomsnitt för ett stort antal barn. Därför kan man inte förvänta sig att varje barn ska följa kurvorna exakt. Prata med din BVC-sköterska eller annan kunnig om du känner oro kring vikten och tänk på att varje barn har rätt till en egen bedömning utifrån just det barnets förutsättningar. Vikten kan påverkas av sjukdom, tillväxt på längden, arv mm. Det viktigaste är att barnet växer på längden men eftersom man idag inte har någon bra metod för längdmätning tittar man mer på vikten för att se så barnet växer.

Läs mer om viktuppgång hos små barn:


Andra faktorer

Nappar och flaskor

Att välja napp och flaska till barnet kan ibland kännas självklart. Vi matas ofta med bilder på små barn tillsammans med dessa attribut. Barnet självt vet inte att nappar och flaskor finns. Vad barnet har med sig vid födseln är en instinkt att börja andas och därefter börja leta efter bröstet för att ta tag och suga. Eftersom barnet inte suger på nappen eller flasknappen på samma sätt som på bröstet kan barnet få fel tag om bröstet med en sämre tömning av bröstet som följd. Barnet kan också börja bete sig oroligt vid bröstet eller vägra bröstet.

Upplever du att du har för lite mjölk och samtidigt använder napp och/eller flaska till ditt barn rekommenderar vi dig därför att sluta använda dem eller begränsa användningen en tid. På det sättet ger du ditt barn en chans att visa om han eller hon vill amma oftare och riskerar inte heller att innehållet i flaskan konkurrerar ut din mjölkbildning.

Du kan minska ner på tillmatningen genom att ge mindre mängd varje gång eller ge vid färre tillfällen. Är barnet hungrigt direkt efter amning så erbjud då hellre bröstet igen än ge en flaska. Ny mjölk i bröstet fylls på hela tiden så ett ammande bröst blir aldrig tomt.

Läkemedel som orsak till för lite mjölk

Det finns läkemedel som kan ge en minskning i mjölkproduktionen som biverkning. Det finns också läkemedel, som används för att aktivt stoppa mjölkproduktionen. 
P-piller kan minska mjölkbildning varför ammande kvinnor rekommenderas att välja andra preventivmedel. Prata med din Mödrahälsovård för information kring preventivmedel. 
Misstänker du att läkemedel du tar är orsak till en otillräcklig mjölkbildning bör du i första hand kontakta den läkare som har skrivit ut preparatet. Får du inte den hjälp du behöver där så tveka inte att söka hjälp på annat håll. En del amningsmottagningar har läkare kopplade till sig och kan svara på frågor om amning och läkemedel. Du kan också kontakta en annan läkare eller fråga ditt BB eller din Mödrahälsovård om mer råd till vilken läkare du kan vända dig till. Även apotekare kan svara på vissa frågor kring läkemedel.

Amningshjälpens hjälpmammor ger inga medicinska råd.

Länkar om läkemedel:

Svält
Extrem svält kan ge en mindre produktion av bröstmjölk. En liten viktnedgång påverkar inte mjölkproduktionen. Även om man är smal är det mycket ovanligt i västvärlden att man är undernärd. Du kan därför lugnt fortsätta amma även om du ligger lite under normalvikt så länge du äter normalt. Kroppen ser till att barnet får vad det behöver. Även hos undernärda kvinnor har man sett att mjölken innehåller allt barnet behöver trots att kvinnan själv inte får vad hon behöver.

Är du orolig kring din vikt och mjölkproduktion rekommenderar vi att du kontaktar BVC, din vårdcentral eller en dietist. Lider du av ett tillstånd som gör dig undernärd eller har en ätstörning och är orolig över amningen behöver du kontakta din vårdcentral eller en amningsmottagning som kan hjälpa dig och vid behov hänvisa dig vidare.

Bröstplastik och bröstkirurgi
Vid operativa ingrepp i brösten, såsom bröstförstorning, bröstförminskning eller tumörkirurgi, kan den mjölkbildande vävnaden skadas och påverka en senare amning, men måste inte göra det. Du kan därför med fördel använda de råd och tips som ges i övrigt i denna text.

Om du misstänker att en otillräcklig mjölkmängd beror på att du har gått igenom kirurgiskt ingrepp i brösten bör du ta kontakt med det sjukhus där ingreppet utfördes. Där ska kunnig vårdpersonal kunna gå igenom journalen och berätta om det ingrepp som gjordes på dig kan ha skadat mjölkbildande vävnad eller inte. Får du inte hjälp där kan du begära ut journalen och kontakta en annan läkare. Visar det sig att du har fått en nedsatt mjölkbildning till följd av ett ingrepp och vill amma går det oftast att kombinera amningen med någon form av tillmatning.

Mer om att amma efter bröstplastik:

Rökning
Rökning kan påverka mjölken genom att den får en lägre fetthalt. Det är inte troligt att en lägre fetthalt påverkar barnet speciellt mycket men man bör, som rökande förälder, alltid försöka sluta röka eller åtminstone aldrig röka nära barnen på grund av rökningens skadliga effekter. Du som ammar och röker bör undvika att amma direkt efter rökning.

Alkohol
Alkohol kan försvåra utdrivningsreflexen och ju mer alkohol man har druckit desto större är hämningen av utdrivningsreflexen. Man har också sett att alkoholen kan ge bröstmjölken en smak som barnet reagerar på genom att äta mindre mängder bröstmjölk.

Upplever du problem med mjölkmängden och vet med dig att du har druckit alkohol ibland rekommenderar vi att du avstår helt från alkohol.

Händelser i barndomen
Ingrepp som påverkar bröstens utveckling under barndomen kan leda till påverkan på mjölkproduktionen som vuxen. Det gäller sådant som strålning, trauma och kirurgiska ingrepp som har påverkat bröstvävnaden avsevärt.

Kan detta ha hänt dig rekommenderar vi dig att kontakta en amningskunnig läkare för en utvärdering. Om det är möjligt kan du ta med dig journalen kring händelsen då det underlättar för läkaren att göra en bedömning.


Sjukdomar som orsak till bristande mjölkmängd

Har du en bakomliggande sjukdom eller misstänker att du har det ska du i första hand kontakta vården för hjälp och vidare råd!

Nedanstående text ersätter inte på något sätt ett besök hos läkare.

Kvarbliven moderkaka
Om inte hela moderkakan kommer ut efter förlossningen kan bitar av den sitta kvar på livmoderväggen och utsöndra hormoner. Dessa hormoner kan hindra mjölken från att rinna till. Kvarblivna bitar av moderkakan kan ge onormala blödningar efter förlossningen. På svenska förlossningsavdelningar är man medveten om denna risk och därför uppmärksam på symtom för detta hos nyförlösta kvinnor och man granskar även moderkakan efter förlossningen för att se så den är hel. Skulle du ändå misstänka att detta har drabbat dig måste du kontakta vården snarast.

Allmänt om sjukdomar
Vanliga sjukdomar som förkylning och magsjuka ger normalt inte en sänkt mjölkbildning. Däremot kan skyddande antikroppar för förkylningen eller magsjukan föras över till barnet och ge barnet visst skydd mot sjukdomen. Man kan därför lugnt fortsätta amma.
Har du drabbats av någon annan sjukdom och misstänker att den kan orsaka en bristande mjölkmängd rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral för remiss till en specialist.

Diabetes
En mamma med diabetes typ 1 (insulinberoende) kan få en senare igångsättning av mjölkbildningen. Man har också sett att risken för bröstinflammation kan öka. Kvinnor med graviditetsdiabetes kan amma som vanligt och man rekommenderar amning eftersom amningen kan skydda mamman mot diabetes.

Hypothyroidism (Struma)
Har man en obehandlad eller en felbehandlad hypothyroidism kan man få problem med en låg mjölkproduktion. Som regel har man då även andra symtom. Upplever du en låg mjölkproduktion och samtidigt symtom på sjukdom ska du kontakta läkare. Symtomen på hypothyroidism är många och varierar från individ till individ.

Hyperthyroidism 
är motsatsen till hypothyroidism. Vad man vet så påverkar den sjukdomen inte amningen.

Polycystiskt Ovariesyndrom (PCOS)
Innebär att den drabbade kvinnan har cystor, eller blåsor, på äggstockarna. En kvinna med PCOS kan också ha rubbningar i sin menstruation och en högre nivå av sk manliga könshormoner.
Man vet inte säkert om tillståndet kan påverka mjölkproduktionen negativt men man kan inte heller utesluta det. Det finns både kvinnor med PCOS som har kunnat helamma och de som inte kunnat helamma. Har du PCOS och upplever att du har en bristande mjölkmängd kan du börja med att, i samråd med din läkare och BVC-sköterska, utesluta andra orsaker till bristande mjölkmängd. Hittar du inte någon lösning går det också bra att kombinera amningen med någon form av tillmatning.

Sheehans syndrom
Sheehans syndrom är ett ovanligt tillstånd som kan uppstå efter en förlossning med en så kraftig blodförlust att den lett till sänkt blodtryck. Man kan då drabbas av en infarkt i en del av hjärnan som kallas hypofysen. Sheehans syndrom ger en rad allvarliga symtom men också en risk för utebliven mjölkbildning. Tillståndet är extremt ovanligt. Skulle du ändå känna igen dig i symtomen ska du kontakta vården för svar på dina frågor och en eventuell utredning.

Hypoplasi
Hypoplasi betyder att man inte har tillräckligt med vävnad. När detta tillstånd har drabbat brösten innebär det att det finns mjölkproducerande vävnad men att den är mycket mindre än för genomsnittskvinnan. Tillståndet är medfött, extremt ovanligt och ska diagnostiseras av läkare. Som del av symtomen kan man se att brösten inte växer till under graviditeten samt att de har en strutliknande form.
Kvinnor med hypoplasi i bröstvävnaden kan amma men behöver som regel komplettera barnets födointag med annan, för barnet, lämplig, kost.


Vad kan man göra?

Första hjälpen 
Ett tillräckligt stort tag hos barnet och amma ofta är alltid det första tipset. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är med ett tillräckligt stort tag, en fungerande utdrivningsreflex och en amning som sker efter barnets signaler. Att amma ofta är inget fel utan helt normalt för människan. Är ditt barn oroligt direkt efter amning försök då att erbjuda bröstet igen. Ny mjölk bildas hela tiden och ett ammande bröst blir aldrig tomt. Av den anledningen ska man inte heller tidsbegränsa en amning utan amma tills barnet somnar eller själv släpper bröstet.

Se också över ditt eget välmående. Får du tid att ta hand om dig själv, sova och äta som du behöver? Allt det har du rätt till!

Att bära barnet, samsova med barnet samt se till att få hjälp med vardagen kan vara enkla sätt att underlätta amningen. När du bär barnet har du lättare att fånga upp barnets amningssignaler och detta gäller även vid samsovning. Man har också sett att ammande mammor, som samsover med sina barn får en bättre sömn. Förutom den positiva påverkan amningen i sig har på sömnen genom att öka sömnens effektivitet.

Med en bärsjal eller ergonomisk bärsele kan täta amningar underlättas.

Örter 
Läs Livsmedelsverkets rekommendationer som finns på sidan 12.

Läkemedel
I Sverige finns enbart nässprayen Syntocinon som hjälpande läkemedel för amning. Syntocinon innehåller syntetiskt oxytocin och är tänkt att underlätta utdrivningen. Läkemedlet är receptbelagt och det är din läkare eller BVC-sköterska som tar beslut om läkemedlet kan hjälpa i din amning. Det kan finnas en risk att kroppens egen produktion av oxytocin påverkas om man tar läkemedlet. Du ska aldrig använda ett läkemedel utan att kontakta din läkare eftersom det alltid finns risk för biverkningar, samverkan med andra läkemedel med mera. 
I andra länder finns läkemedel som är tänkta att efterlikna prolaktinets mjölkbildande effekt. Man har inte sett några klara bevis för att dessa skulle fungera och de är inte heller godkända för den användningen i Sverige. Är du boende utomlands kan det finnas andra lagar och regler som gäller. Du ska dock alltid ha kontakt med en kunnig läkare när det gäller läkemedel under amning för både din och ditt barns säkerhets skull.

Länkar om amning och läkemedel:


Jag har provat allt och ingenting fungerar!
En del kvinnor upplever att deras mjölk inte räcker till, trots att de gjort allt rätt. Det finns tyvärr inget svar på varför det blir så för vissa kvinnor. Har det hänt dig behöver det inte betyda att det varken behöver vara så hela amningsperioden eller att det behöver upprepa sig om du får fler barn.
Vårt råd till dig är att fatta det beslut du mår bra av! Även om amningen innebär en tid av inlärning i början där mamma och barn ska lära känna varandra så ska inte amningen behöva vara en kamp. Känner du att det är så har du rätt att få stöd och hjälp i de beslut du känner är bäst för dig.
Kanske behöver du koncentrera dig på amningen och göra intensivamningen till er normala amning, kanske behöver du hjälp eller stöd i vardagen, kanske behöver du börja tillmata eller kanske är barnet så pass gammalt att du kan börja komplettera med fast föda eller kanske är sluta amma det som är rätt för er.
Det är också tillåtet att göra ett uppehåll i amningen för att återuppta den senare. Det tar ofta ett tag innan mjölkproduktionen försvinner helt och även om den har försvunnit finns det chans att få den tillbaka. Ha gärna kontakt med en kunnig amningsrådgivare om du vill göra uppehåll i amning.
Amningen är inte ett kvitto på vilken sorts mamma du är. Man får amma precis som man vill så länge det passar mamma och barn; en gång per dag, tre gånger per vecka, femtio gånger per dygn eller inte alls. En bra förälder är du när du ser till ditt barns behov. Även pappor är ju bra föräldrar även om de inte ammar!

Jag vill inte ge upp än. Att börja om
Ibland kan man behöva börja om från början och det även om barnet hunnit bli några månader. Tanken när man använder sig av att börja om är att efterlikna en första amning efter en förlossning.
Försök hitta en lugn och rogivande stund där du kan ge amningen och ditt barn ordentligt med tid. Sätt dig bekvämt bakåtlutad, ungefär som i en solstol, och lägg ditt barn på mage på din överkropp. Här är det mycket viktigt att ditt barn får vara hud mot hud med dig. Lägg en filt över dig och barnet om du är orolig för att barnet ska frysa. De allra flesta barn i en sådan position och hud mot hud kommer instinktivt att börja söka sig till bröstet genom en rad steg. Det kan ta tid, upp till en timme eller längre så försök ha tålamod även om barnet tar bröstet och släpper ett flertal gånger eller gnäller och låter. Under tiden kan du tex berätta för ditt barn om den första gång du träffade henne/honom eller dina tankar under graviditeten.
Detta kan man behöva upprepa ett antal gånger innan du och ditt barn har hittat tillbaka till amningen.
Blir barnet för trött eller för hungrig behöver du naturligtvis avbryta för stunden och försöka igen senare, när barnet inte är lika trött eller hungrig.
Hud mot hud kan verka läkande mot negativa upplevelser, både för mamman och barnet. Amningen är en känslig process, som visserligen är naturlig men också otroligt sårbar. Det är därför du som ammande har rätt att kräva bra stöd av din omgivning när du vill satsa på amningen!

Att börja om är att börja om med fulla rättigheter!

Blogginlägg om att börja om:


Jag behöver ge mitt barn något mer

Har du kommit till en punkt där du känner att du vill komplettera eller helt byta ut bröstmjölken mot något annat spelar barnets ålder en viss roll för vad du behöver välja. Ta gärna kontakt med ditt BVC eller titta på www.slv.se för vidare råd. Nedan följer exempel grundade på Livsmedelsverket råd.

0 - 4 månader

Är ditt barn mellan noll och fyra månader ska du välja bröstmjölk eller bröstmjölksersättning om du behöver komplettera amningen. Det finns olika märken av bröstmjölksersättning att välja mellan. I Sverige finns lagar som styr vad bröstmjölksersättning får innehålla och inte innehålla samt i vilka mängder. Vilket märke du väljer blir därför oftast ett personligt val.
Om du vet att ditt barn har speciella näringsbehov, till exempel på grund av en allergi, gör du bäst i att kontakta BVC eller en barnläkare för råd.
Har du egen bröstmjölk att tillgå kan du ge den under förutsättning att den är hygieniskt hanterad. Ger du bröstmjölk från en annan mamma rekommenderar vi dig att kontakta vården först för rådgivning kring smittspridning då det finns sjukdomar som kan smitta via bröstmjölken.

  • Läs mer om bröstmjölkshantering här

4 - 6 månader

Mellan fyra och sex månader kan du med fördel fortfarande välja att ge bröstmjölk eller bröstmjölksersättning (se ovan). Denna period i ett spädbarns liv kan man också välja att börja komplettera med fast föda. Barnet ska inte helt leva på fast föda i denna ålder utan ska få fortsätta ges bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättning som bas. Glöm inte att barnet oftast är den bästa vägledaren för när det är dags att introducera fast föda. En del barn är så tidiga som fyra månader medan andra gärna väntar till efter sex månader. Låt ditt barn styra i första hand!

6 månader och uppåt
Från sex månader och uppåt kan man börja introducera fast föda som komplement till amningen. Precis som att barn lär sig gå vid olika åldrar blir de mogna för fast föda vid olika åldrar. Låt därför gärna ditt barn leda dig.

  • Läs mer om introduktion av fast föda på www.slv.se

Baby led weaning
Baby led weaning, förkortas BLW, innebär att barnet själv får bestämma när och om barnet vill äta fast föda. Föräldrar som använder sig av BLW brukar ge barnet så kallad plockmat istället för puréer som ges med sked.

Att avbryta amningen tvärt
Behöver du avbryta amningen tvärt och ammar mycket bör du kontakta BVC för råd då små barn inte bör utsättas för snabba ändringar i kosten. Du behöver också tänka på risken att få mjölkstockning om du slutar amma tvärt. För att minska risken kan man mjölka ur brösten när det börjar spänna i dem.

Hur ger man bröstmjölksersättning?
Det finns olika sätt att ge barnet bröstmjölksersättning. Oavsett hur du gör bör du efterlikna amningen genom att ha barnet hos dig under matningen, gärna hud mot hud och endast låta barnets vårdnadshavare mata. Även om det går att låta flera andra mata barnet är det inget man rekommenderar då barnets behov av trygghet och anknytning fortfarande finns även om man inte ammar. Låt därför inte människor, som är främmande för barnet, mata barnet.

Liksom amning ska tillmatning ske efter barnets signaler och tillmatade barn kan vilja äta ofta ibland och mer sällan ibland. Även mängderna som barnet äter kan variera från gång till gång. Truga därför inte i barnet mat även om barnet inte åt den mängd som hen brukar göra.

Du kan välja att ge ditt barn bröstmjölksersättning med kopp/snipa, tillmatningsset eller flaska. Vilket sätt du väljer blir ditt egna personliga val. Det finns även olika märken att välja mellan och även här är det oftast det personliga valet som får avgöra. Det bästa är att prova sig fram.

Det finns ingen tydlig forskning som visar att någon form att tillmatning är bättre eller sämre än någon annan. Känner du dig osäker så ta gärna kontakt med en kunnig amningsrådgivare, din BVC-sköterska eller någon annan du litar på för att diskutera vad som kan passa just er bäst.

Oavsett vilket sätt du väljer kan barnet behöva en tillvänjningsperiod innan tillmatningen fungerar på ett enkelt sätt. Även du som förälder kan behöva en läroperiod innan matningen känns smidig.

Har du tid så börja gärna lite smått så barnet får tid på sig att vänja sig. Tillfällena kan sedan ökas efter behov. En del barn går lättare att tillmata i början om någon annan nära person än mamman tillmatar medan andra barn bara vill att mamman matar.

Andra faktorer som kan spela in är hur hungrigt eller mätt barnet är, om barnet är piggt eller trött. Här är det viktigaste att ta det lugnt och prova sig fram tills man hittar det sätt som passar just er.

Kopp / snipa
Ibland rekommenderar man att ge tillmatning med kopp eller snipa. Denna metod rekommenderas framförallt för tillmatning innan amningen har etablerats och barnet har lärt sig ta ett bra tag om bröstet. Detta då man har sett att flaskmatning kan orsaka problem i amningen innan den har etablerats. Tillmatning med kopp eller snipa kan användas under hela amningsperioden.

  • Läs hur du koppmatar här
  • Titta på video om koppmatning här 

Tillmatningsset
Med ett tillmatningsset kan man fortsätta amma medan man tillmatar. Samtidigt som barnet via amningen kan få i sig bröstmjölk och stimulera mjölkproduktionen får barnet även i sig tillägg via en sond/slang vars ena ände fästs på mammans bröst medan andra änden går till en behållare med bröstmjölk eller ersättning i. 
Till en början kan man behöva hålla bägaren högt för att med hjälp av tyngdlagen sätta skjuts på tillägget (ersättning eller bröstmjölk) så att barnet på en gång får lite i sig och blir mer motiverat att suga. Sonden tejpas fast, lämpligen ovanför bröstet. Viktigt att tejpa ganska nära bröstvårtan annars kan sonden vrida sig för mycket åt sidorna men samtidigt med ett sådant avstånd att barnet inte riskerar att få tejpen i munnen. Sonden bör lämpligen sticka ut någon millimeter från bröstvårtans spets för att undvika att sondens öppning vänds in mot bröstvårtan när barnet tar tag.
Det finns färdiga tillmatningsset att köpa på apotek eller barnbutik men man kan behöva fråga speciellt efter det. Man kan också göra ett själv med en flaska och en sondslang.
I Amningshjälpens webbshop finns det sond och spruta att köpa. Inom vissa Landsting kan man få eller köpa sond och matspruta via BVC.

 Emelie3                                     

Tillmatning                                            
Fotograf: Emelie Johansson

 

Länkar:

  • Tillmatningsset      
  • Så här gör du ett eget tillmatningsset
  • Länk till tillmatning på BFI - Breast Feeding Inc
  • Video hur du tillmatar på BFI - Breast Feeding Inc

Flaska
En del barn tar flaskan direkt och utan problem men ibland får man prova flera olika sorters flaskor och nappar innan man hittar rätt. Använd gärna en flasknapp med litet hål i början. Då minskar du risken för att barnet får i sig för stora mängder på en gång eller att barnet sätter i halsen. Börja gärna med att hålla barnet i den position som barnet är van att ammas i.
Om barnet inte vill ta flaskan kan du prova att droppa lite av innehållet i barnets mun så barnet förstår att flaskan betyder mat. Tvinga aldrig på flaskan på barnet då det kan göra barnet rädd för flaskan. Vill inte barnet ha just då så försök lite senare.
En del barn går lättare att ge flaskan när de är lite sömniga. Ge aldrig ett sovande barn flaskan, eller lämna barnet med flaskan, då risken finns att barnet sätter i halsen.

  • Läs mer om flaskmatning på Ammehjelpens sida
  • Läs mer om flaskmatning

Länkar till vidare läsning

På norska

Blogginlägg

E-postfråga

Artiklar

Fri amning

Delamning

REFERENSLISTA hittar du här

 


Text skriven av Ingrid Rönn Hyttsten och text om tillmatningsset skriven av Emma Måndroppe i samarbete med Ingrid Rönn Hyttsten, 10 maj 2012